Syftet med undersökningen var att ta reda pĂ„ och belysa hur pedagoger kan hjĂ€lpa barn att lĂ€ra sig lĂ€sa och skriva med koppling till sociokulturellt perspektiv. Konkret innebar detta att analysera aktuella styrdokument utifrĂ„n ett sociokulturellt perspektiv med fokus pĂ„ lĂ€s- och skrivinlĂ€rning. Jag ville ocksĂ„ ta reda pĂ„ olika pedagogers syn pĂ„ lĂ€s- och skrivinlĂ€rning och hur de arbetar med detta. Även lĂ€randemiljöns utformning inom pedagogernas verksamheter var av intresse att beskriva. För att besvara syftet anvĂ€nde jag en kvalitativ metod som innefattade observationer och intervjuer med pedagoger frĂ„n förskola, förskoleklass och skola med fokus pĂ„ 5-8Ă„ringar.

Denna studie unders?ker hur generativ AI (GAI) anv?nds inom HR i svenska organisationer med s?rskilt fokus p? kompetensutveckling (upskilling) och livsl?ngt l?rande. Genom kvalitativa intervjuer med fem HR-personal unders?ks hur GAI uppfattas och implementeras i olika organisatoriska sammanhang. Resultaten visar att GAI betraktas som ett effektivt verktyg f?r att st?dja livsl?ngt l?rande och f?rb?ttra HR:s strategiska roll.

Syftet med studien var att pÄ en förskoleavdelning belysa den kommunikation och interaktion som sker mellan pedagoger och barn. Studien hade sin utgÄngspunkt i det sociokulturella perspektivet dÀr dom centrala delarna i studien var att observera den miljö och kommunikation som finns pÄ avdelningen. Detta ledde till följande frÄgestÀllningar för studien: Hur arbetar pedagoger i förskolan med lÀrande utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv, Hur ser kommunikationen och interaktionen ut mellan pedagogerna och barnen, Hur anvÀnds den pedagogiska miljön i förskola ur ett sociokulturellt perspektiv? Med videoobservationer som genomförts pÄ en förskoleavdelning med totalt 18 barn och 4 vuxna sÄ har jag kunnat observera kommunikationen och interaktionen i den pedagogiska miljön pÄ en djupare nivÄ. Det visade sig att tidigare forskning om barns kommunikation och samspel med vuxna var till stor hjÀlp för att belysa de resultat som innefattas i studien.

Andelen unga med intellektuell funktionsneds?ttning som kommer i arbete efter avslutad gymnasieutbildning ?r oproportionerlig l?g. Forskningsl?get visar p? en bild av en marginaliserad grupp i samh?llet som i ?verg?ngen mellan skola och arbetsliv st?lls inf?r en komplex verklighet med flera inblandade akt?rer. Elevernas m?jlighet att under gymnasietiden prova olika typer av arbete n?mns som en av flera framg?ngsfaktorer f?r anst?llning men elevernas r?ster om betydelsen av arbetsplatsf?rlagt l?rande, apl, saknas i stort sett helt inom forskningen. Syftet med studien var att unders?ka hur n?gra elever som avslutat sina studier p? anpassad gymnasieutbildning upplevde och erfor l?rande p? apl och syftet var ocks? att unders?ka deras uppfattning om betydelsen av apl f?r att komma in p? arbetsmarknaden, vilket preciserades i f?ljande fr?gest?llningar: Vilka erfarenheter av och uppfattningar om l?rande p? sin apl-plats har tidigare elever p? anpassat gymnasium? Vilken betydelse anser eleverna att apl har f?r m?jligheten till anst?llning? Studien tog sin teoretiska utg?ngspunkt i sociokulturellt och specialpedagogiskt perspektiv och metoden som anv?ndes var semistrukturerade kvalitativa intervjuer som sedan analyserades tematiskt. Resultatet visade att apl givit studiens deltagare viktiga erfarenheter och yrkesrelaterade f?rdigheter som f?r de flesta lett till syssels?ttning och arbete.

Jag har i det hÀr arbetet inriktat mig pÄ att fördjupa mina kunskaper i metodik inom trÀ- och metallslöjden genom att studera sociokulturella aspekter pÄ lÀrande. Min uppsats Àr genomförd som litteraturstudie med en kompletterande enkÀt undersökning. Syftet med detta examensarbete Àr studera hur tankar om sociokulturellt lÀrande gÄr att införliva i trÀ- och metallslöjden. De frÄgestÀllningar som jag har arbetat med Àr dessa: Vad kÀnnetecknar sociokulturellt lÀrande? Kan sociokulturellt lÀrande sammanföras med traditionellt hantverksarbete? Vad talar för och emot ett ökat inslag av sociokulturellt lÀrande inom trÀ- och metall slöjden? I hur stor utstrÀckning bedrivs trÀ- och metallslöjden sociokulturellt idag? Resultaten visar att kÀrnan i sociokulturellt tÀnkande Àr sprÄkets och kommunikationens betydelse för lÀrande.

Syftet med denna studie Àr att beskriva fyra lÀrares uppfattningar om Arne Tragetons metod att skriva sig till lÀsning i sin undervisning och vilka begrepp som de anvÀnder nÀr de beskriver metoden. Den metod som anvÀnds i studien Àr kvalitativa intervjuer. Teoretisk grund för studien bygger pÄ ett sociokulturellt perspektiv. Teori baserad pÄ ett sociokulturellt perspektiv har anvÀnts i analysen av denna studie. Begrepp som lÀrarna anvÀnt sig av i studien Àr bland annat verktyg, samarbete, erfarenhet, upplevelse, glÀdje, kreativitet och kommunikation.

Syftet med studien ?r att unders?ka hur omsorg till?mpas f?r att fr?mja l?rande och utveckling f?r elever inom anpassad grundskola som l?ser ?mnesomr?den. Det insamlade datamaterialet har analyserats tematiskt med st?d av socialkognitiv teori. Begreppet self-efficacy, ?ven kallat sj?lvtillit eller sj?lvf?rm?ga, ?r centralt inom denna teori och utg?r tillsammans med Noddings omsorgsteori k?rnan i analysen. Denna etnografiska studie bygger p? 50 timmar kvalitativa videoobservationer, tillsammans med deltagande observationer och f?ltanteckningar av den pedagogiska praktiken p? tv? anpassade grundskolor. Resultatet visar att l?rares och paraprofessionellas f?rv?ntningar p? elevernas f?rm?gor, samt hur omsorg till?mpas, har en betydande inverkan p? elevernas self-efficacy och d?rmed deras f?ruts?ttningar f?r l?rande och utveckling. I resultatet framtr?der tre perspektiv av omsorg, vilka ben?mns som fr?mjande, assisterande och h?mmande.

Syftet med vÄrt examensarbete var att analysera och beskriva pedagogers uppfattning om integreringens betydelse i undervisningen med focus pÄ integrering av svenska och matematik, sett ur ett sociokulturellt perspektiv. För att didaktiskt kunna integrera svenska och matematik bör man ha kÀnnedom om vilka inlÀrningsteorier som finns och hur de didaktiskt speglar undervisningen. Under vÄra fem verksamhetsförlagda utbildningsveckor genomförde vi observationer av tvÄ pedagoger och en specialpedagog. Under observationen ingick vi i den dagliga undervisningen samt planerade och genomförde lektioner utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv. Vi observerade hur och om pedagogerna och specialpedagogen integrerade Àmnena svenska och matematik i undervisningen.

Syftet med denna undersökning har varit att göra en beskrivning av ett tematiskt arbetssÀtt i förskolan med utgÄngspunkt i en fallstudie. Vi saknade en fÀrdig beskrivning som kan följas för pedagoger som vill arbeta tematiskt pÄ förskolan. Vi ville dÀrför skapa en beskrivning för att kunna ge oss sjÀlva och andra ett verktyg som kan underlÀtta arbetet för den tematiska verksamheten pÄ förskolor.Vi valde att ta ansats i den hermeneutiska vetenskapsteorin i vÄrt arbete. Ett sociokulturellt perspektiv tillsammans med ett kontextuellt perspektiv utgör vÄr teoretiska utgÄngspunkt i arbetet. Vi bestÀmde oss för att göra en fallstudie för att kunna fördjupa vÄra kunskaper om tematiskt arbete.

I föreliggande uppsats har jag studerat bilderna i ett bildlÀromedel för vuxna illitterata. LÀromedlet, som Àr en bildordbok, anvÀnds inom sfi-undervisningen i spÄr 1, kurs A, och heter Tala svenska direkt (Hanssen 2004). Syftet med studien har varit att undersöka i vilken utstrÀckning bilderna i boken motsvarar kriterierna för en bra bild med högt lÀsvÀrde utifrÄn ett perceptuellt, ett kognitivt, ett sociokulturellt och ett pedagogiskt perspektiv. Min metod har varit kvalitativ analys och bildanalys. Jag har utgÄtt frÄn semiotisk bildteori och inspirerats av sÄvÀl ikonografi och semiotisk bildanalys som av tidigare forskning pÄ omrÄdet.

Syftet med studien Àr att undersöka barnens samspel och pedagogens förhÄllningssÀtt underbildskapande aktiviteter. Studien har en kvalitativ ansats och ett sociokulturellt perspektiv dÄbarns samspel vid bildskapande fokuseras i vÄr undersökning. Empiriskt material samlades invia observationer av förskolebarn under en planerad bildaktivitet samt vid fritt skapande somvisar barnens bildskapande pÄ en kulturförskola dÀr vi kom fram till att barnens bildskapandevar styrt under planerade aktiviteter men samtidigt gynnades barnens samspel. Det vi komfram till var om aktiviteten var styrd eller guidad och hur barnens samspel genom bild sÄg ut..

Studiens syfte Àr att undersöka vad elever har för uppfattningar om grundskolans matematikundervisning och vad de kan identifiera för framgÄngsfaktorer. Sex elever i klass 4-6 intervjuas och resultatet bearbetas sedan kvalitativt. I resultatet framtrÀder bÄde liknande och motsÀgande uppfattningar kring matematikundervisning. Gemensamt för eleverna Àr att de efterfrÄgar en varierad undervisning. Det gÄr ocksÄ att urskilja att de ger uttryck för ett sociokulturellt perspektiv pÄ framgÄngsrik matematikundervisning. D v s att den sociala gemenskapen, kulturen och sprÄket lÀgger grunden för mÀnniskors utveckling och lÀrande. Eleverna framhÄller undervisning pÄ rÀtt nivÄ, möjlighet till samarbete och tillgÄng till konkret material..

Denna litteraturstudie söker finna orsaker till varför antal elever i behov av sÀrskilt stöd ökat senaste Ären. DÀrtill vill studien söka se vilka effekter som blivit av ökningen samt ha svar pÄ hur elevers chanser till likvÀrdig utbildning kan ökas. Studien finner vissa samband mellan ökningen av elever i behov av sÀrskilt stöd och en förÀndrad pedagogik i den normala skolan..

Fo?rfattare: Ellen Hedin Handledare: Elisabeth So?derquist Examinator: Jan Ha?rdig Titel: Spra?kinla?rning i ma?ngkulturella klassrum ? en kvalitativ studie av hinder och mo?jligheter fo?r la?rande i SFI-verksamhet A?mne: La?rarutbildning A?r: 2012 Syfte: Syftet med denna studie a?r att underso?ka hur elever och la?rare agerar i grupp och gentemot varandra fo?r att utro?na hinder och mo?jligheter fo?r spra?kinla?rning. Metod och teori: Studien utfo?rs med kvalitativ metod i form av deltagande observation. Den so?ker da?rfo?r djup snarare a?n bredd. Studien baseras pa? teorier skapade av Goffman med fokus pa? social interaktion mellan akto?rer inom fa?ltet fo?r att synliggo?ra de fra?gor som a?r viktiga fo?r akto?rerna. Slutsats: En ovilja att reflektera kring pedagogiska fra?gor a?r inte ha?llbar i dagens skola.

Examensarbetets syfte var att bidra med lite mer kunskap kring barns matematikiska utövande, specifikt deras problemlösningsstrategier, samt att synliggöra deras problemlösningsstrategier. Den övergripande forskningsfrÄgan var: vilka problemlösningsprocesser anvÀnder sig barn utav nÀr de inte nÄr de redskap de efterstrÀvar? De teoretiska utgÄngspunkterna har en grund i ett sociokulturellt perspektiv. Undersökningen genomfördes pÄ tre förskolor dÀr totalt 33 barn i Äldern ett till tre medverkade. De olika problemlösningsstrategierna dokumenterades med hjÀlp av observationer i form av löpande protokoll.Resultatet visade att barnen anvÀnt sig utav fem olika problemlösningsstrategier för att lösa hur de ska nÄ det redskap de efterstrÀvar..