Jag har i det hÀr arbetet inriktat mig pÄ att fördjupa mina kunskaper i metodik inom trÀ- och metallslöjden genom att studera sociokulturella aspekter pÄ lÀrande. Min uppsats Àr genomförd som litteraturstudie med en kompletterande enkÀt undersökning. Syftet med detta examensarbete Àr studera hur tankar om sociokulturellt lÀrande gÄr att införliva i trÀ- och metallslöjden. De frÄgestÀllningar som jag har arbetat med Àr dessa: Vad kÀnnetecknar sociokulturellt lÀrande? Kan sociokulturellt lÀrande sammanföras med traditionellt hantverksarbete? Vad talar för och emot ett ökat inslag av sociokulturellt lÀrande inom trÀ- och metall slöjden? I hur stor utstrÀckning bedrivs trÀ- och metallslöjden sociokulturellt idag? Resultaten visar att kÀrnan i sociokulturellt tÀnkande Àr sprÄkets och kommunikationens betydelse för lÀrande.

Syftet med vÄrt examensarbete var att analysera och beskriva pedagogers uppfattning om integreringens betydelse i undervisningen med focus pÄ integrering av svenska och matematik, sett ur ett sociokulturellt perspektiv. För att didaktiskt kunna integrera svenska och matematik bör man ha kÀnnedom om vilka inlÀrningsteorier som finns och hur de didaktiskt speglar undervisningen. Under vÄra fem verksamhetsförlagda utbildningsveckor genomförde vi observationer av tvÄ pedagoger och en specialpedagog. Under observationen ingick vi i den dagliga undervisningen samt planerade och genomförde lektioner utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv. Vi observerade hur och om pedagogerna och specialpedagogen integrerade Àmnena svenska och matematik i undervisningen.

Demens a?r en vanlig diagnos hos a?ldre personer i Sverige. Syftet med denna studie var att underso?ka hur och varfo?r omsorgspersonal pa? en gruppbostad fo?r personer med demens anva?nder sig av klargo?rande kommunikation i det dagliga omsorgsarbetet. Studien har en etnografisk ansats, och datainsamlingsmetoden a?r deltagande observation.

Syftet med denna undersökning har varit att göra en beskrivning av ett tematiskt arbetssÀtt i förskolan med utgÄngspunkt i en fallstudie. Vi saknade en fÀrdig beskrivning som kan följas för pedagoger som vill arbeta tematiskt pÄ förskolan. Vi ville dÀrför skapa en beskrivning för att kunna ge oss sjÀlva och andra ett verktyg som kan underlÀtta arbetet för den tematiska verksamheten pÄ förskolor.Vi valde att ta ansats i den hermeneutiska vetenskapsteorin i vÄrt arbete. Ett sociokulturellt perspektiv tillsammans med ett kontextuellt perspektiv utgör vÄr teoretiska utgÄngspunkt i arbetet. Vi bestÀmde oss för att göra en fallstudie för att kunna fördjupa vÄra kunskaper om tematiskt arbete.

I föreliggande uppsats har jag studerat bilderna i ett bildlÀromedel för vuxna illitterata. LÀromedlet, som Àr en bildordbok, anvÀnds inom sfi-undervisningen i spÄr 1, kurs A, och heter Tala svenska direkt (Hanssen 2004). Syftet med studien har varit att undersöka i vilken utstrÀckning bilderna i boken motsvarar kriterierna för en bra bild med högt lÀsvÀrde utifrÄn ett perceptuellt, ett kognitivt, ett sociokulturellt och ett pedagogiskt perspektiv. Min metod har varit kvalitativ analys och bildanalys. Jag har utgÄtt frÄn semiotisk bildteori och inspirerats av sÄvÀl ikonografi och semiotisk bildanalys som av tidigare forskning pÄ omrÄdet.

Syftet med studien Àr att undersöka barnens samspel och pedagogens förhÄllningssÀtt underbildskapande aktiviteter. Studien har en kvalitativ ansats och ett sociokulturellt perspektiv dÄbarns samspel vid bildskapande fokuseras i vÄr undersökning. Empiriskt material samlades invia observationer av förskolebarn under en planerad bildaktivitet samt vid fritt skapande somvisar barnens bildskapande pÄ en kulturförskola dÀr vi kom fram till att barnens bildskapandevar styrt under planerade aktiviteter men samtidigt gynnades barnens samspel. Det vi komfram till var om aktiviteten var styrd eller guidad och hur barnens samspel genom bild sÄg ut..

Studiens syfte Àr att undersöka vad elever har för uppfattningar om grundskolans matematikundervisning och vad de kan identifiera för framgÄngsfaktorer. Sex elever i klass 4-6 intervjuas och resultatet bearbetas sedan kvalitativt. I resultatet framtrÀder bÄde liknande och motsÀgande uppfattningar kring matematikundervisning. Gemensamt för eleverna Àr att de efterfrÄgar en varierad undervisning. Det gÄr ocksÄ att urskilja att de ger uttryck för ett sociokulturellt perspektiv pÄ framgÄngsrik matematikundervisning. D v s att den sociala gemenskapen, kulturen och sprÄket lÀgger grunden för mÀnniskors utveckling och lÀrande. Eleverna framhÄller undervisning pÄ rÀtt nivÄ, möjlighet till samarbete och tillgÄng till konkret material..

Det ?vergripande syftet med denna studie ?r att med utg?ngspunkt i den fenomenografiska ansatsen unders?ka nio f?rskoll?rares uppfattningar av fenomenet tydligg?rande pedagogik som inkluderingsverktyg i l?rmilj?n utomhus. Studien placerar sig i kontaktytan mellan forskning om inkludering, tillg?ngliga l?rmilj?er utomhus och den praktiska till?mpningen av tydligg?rande pedagogik. Genom att studera f?rskoll?rares uppfattningar av fenomenet och hur f?rskoll?rare anser sig agera i sv?ra situationer som uppst?r i denna milj? har slutsatser kunnat dras kring hur och om tydligg?rande pedagogik anv?nds som ett inkluderingsverktyg.

Denna studie behandlar Gy11:s pa?verkan pa? engelskla?rares formativa arbete med kommunikation och feedback. Underso?kningen har utrett om la?rare anser att reformen pa?verkat deras arbetssa?tt ga?llande undervisning, bedo?mning och betygssa?ttning. A?ven hur dessa la?rare arbetar formativt med kommunikation och feedback fo?r att erha?lla en fo?rsta?else fo?r hur fo?ra?ndringen tilla?mpats.

Denna litteraturstudie söker finna orsaker till varför antal elever i behov av sÀrskilt stöd ökat senaste Ären. DÀrtill vill studien söka se vilka effekter som blivit av ökningen samt ha svar pÄ hur elevers chanser till likvÀrdig utbildning kan ökas. Studien finner vissa samband mellan ökningen av elever i behov av sÀrskilt stöd och en förÀndrad pedagogik i den normala skolan..

Examensarbetets syfte var att bidra med lite mer kunskap kring barns matematikiska utövande, specifikt deras problemlösningsstrategier, samt att synliggöra deras problemlösningsstrategier. Den övergripande forskningsfrÄgan var: vilka problemlösningsprocesser anvÀnder sig barn utav nÀr de inte nÄr de redskap de efterstrÀvar? De teoretiska utgÄngspunkterna har en grund i ett sociokulturellt perspektiv. Undersökningen genomfördes pÄ tre förskolor dÀr totalt 33 barn i Äldern ett till tre medverkade. De olika problemlösningsstrategierna dokumenterades med hjÀlp av observationer i form av löpande protokoll.Resultatet visade att barnen anvÀnt sig utav fem olika problemlösningsstrategier för att lösa hur de ska nÄ det redskap de efterstrÀvar..

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur barn och lÀrare uppfattar och beskriver lÀrandet. Uppsatsen ska ocksÄ försöka visa pÄ om lÀrare utgÄr frÄn de sociokulturella teorierna i sin undervisning och i sÄfall hur. VÄr litteraturgenomgÄng tar upp olika teorier nÀr det gÀller lÀrandet ur ett sociokulturellt och individ perspektiv, sprÄkets och lekens betydelse för lÀrandet och forskning. Intervjuer har genomförts med barn om hur de ser pÄ sitt lÀrande och lÀrare har fÄtt svara pÄ enkÀter om hur de ser pÄ lÀrandet och om de utgÄr frÄn de sociokulturella teorierna i sin undervisning. Intervjusvaren har vi försökt se som en helhet och utifrÄn detta försökt dra vÄra slutsatser.

VĂ„rt syfte med arbetet var att undersöka med vilka metoder pedagoger arbetar för att frĂ€mja barns talsprĂ„ksutveckling. Detta har skett med hjĂ€lp av tvĂ„ kvalitativa metoder -observation samt intervju. Vi har intervjuat tre pedagoger samt observerat dem i olika lĂ€randesituationer.De resultat som undersökningen har visat Ă€r att man anvĂ€nder sig av bland annat sĂ„ng, rim, ramsor och samtal för att frĂ€mja talsprĂ„ksutvecklingen. En pedagog ansĂ„g att det var viktigt att frĂ€mja talsprĂ„ksutveckling med bakgrund i att barnens verbala sprĂ„kbruk Ă€r sĂ€mre idag Ă€n för tio Ă„r sedan. Forskningsbakgrunden vilar pĂ„ SĂ€ljös teori om ett sociokulturellt perspektiv och Vygotskijs teorier om utvecklingszoner.Ämnesord: Förskola, metoder, pedagog, samtal, sprĂ„kutveckling, sociokulturellt perspektiv, utvecklingszoner .

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskolepedagoger ser pÄ anknytning och vilken betydelse de ger den vad gÀller möjligheter till barns lÀrande och utveckling. Det Àr en kvalitativ intervjustudie dÀr data analyserats utifrÄn en fenomenografisk ansats. UtifrÄn de kategorier som framtrÀdde i analysen och koppling till anknytningsteori, sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande och lÀroplanens utsagor om förskolans uppdrag sÄ framkommer det att anknytningen och samvaron har inte betydelse för huruvida barnen lÀr och utvecklas ? dÀremot ges dessa stor betydelse för möjligheterna att lÀra och utvecklas pÄ ett sÄ positivt sÀtt som möjligt för att pÄ sÄ vis klara framtidens krav och förvÀntningar bÀttre..

Syftet med studien har varit att beskriva undervisning i utomhuspedagogik ur ett didaktiskt och sociokulturellt perspektiv. De frÄgestÀllningar vi hade var: Hur kan man arbeta med naturen som inspirationskÀlla? Hur kan undervisning i utomhuspedagogik ske utifrÄn ett didaktiskt perspektiv? Vad kan vi som blivande pedagoger lÀra oss av denna studie utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande? Varför Àr det viktigt att elever fÄr kunskaper om naturen och vad ett hÄllbart samhÀlle Àr? Studien har utförts genom bearbetning av relevant litteratur samt en kvalitativ intervjuserie med elever i Är 6 och lÀrare pÄ tre skolor. LÀrarna undervisar pÄ följande nivÄer: förskola, fritidshem, Är 3, och Är 9. De resultat som framkommit Àr att lÀrare och elever gemensamt upplever att kunskaper om utomhuspedagogik Àr av största vikt.