Syftet med denna studie Àr att beskriva fyra lÀrares uppfattningar om Arne Tragetons metod att skriva sig till lÀsning i sin undervisning och vilka begrepp som de anvÀnder nÀr de beskriver metoden. Den metod som anvÀnds i studien Àr kvalitativa intervjuer. Teoretisk grund för studien bygger pÄ ett sociokulturellt perspektiv. Teori baserad pÄ ett sociokulturellt perspektiv har anvÀnts i analysen av denna studie. Begrepp som lÀrarna anvÀnt sig av i studien Àr bland annat verktyg, samarbete, erfarenhet, upplevelse, glÀdje, kreativitet och kommunikation.

Syftet med denna studie Àr att ur ett sociokulturellt perspektiv fÄ ökad insikt om och förstÄelse för hur ungdomars medvetenhet om demokratiska vÀrdegrunder framtrÀder. Syftet Àr ocksÄ att se om fritidsgÄrden som lÀrandemiljö möjliggör ungdomars utveckling av interkulturell kompetens. Influerade av etnografisk ansats har vi med hjÀlp av observationer och gruppintervju samt genom samtal med fritidsledare kommit fram till vÄrt resultat. Resultatet visar pÄ att fritidsgÄrden utgör en lÀrandemiljö och att ungdomars medvetenhet framtrÀdde, i bÄde ord och handling, i gemenskapen pÄ fritidsgÄrden. Den sociala gemenskapen utgör en viktig faktor för lÀrande och utveckling för ungdomar.

Studiens syfte var att fÄ en inblick i vad pedagoger anser om samlingens funktion i för-skoleverksamheten samt hur de uppfattar barnens möjligheter till inflytande och delak-tighet i samlingen. Vi ville ta reda pÄ om pedagogerna ser samlingen som ett verktyg för barninflytande och hur detta i sÄ fall synliggjordes i samlingen. Vi nÀrmade oss vÄrt problemomrÄde utifrÄn frÄgestÀllningar som rörde pedagogernas Äsikter om samlingens funktion i förskolan och hur barnens möjligheter till inflytande och delaktighet synlig-görs i samlingen. För att vidga perspektivet pÄ samling i förskolan gjorde vi en historisk tillbakablick och en kortfattad forskningsöversikt. I den teoretiska utgÄngspunkten valde vi att anvÀnda oss av Vygotskijs teorier i ett sociokulturellt perspektiv, dÀr samspel och kommunikation Àr grunden för lÀrande och utveckling.

Tanken bakom detta examensarbete var att framstÀlla ett laborativt lÀromedel i matematik för utomhusmiljö som ska upplevas som motivationshöjande och lustfyllt för eleverna. LÀromedlet Àr upplagt i lektionsplaneringar som Àr förankrade i lÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet (1994), i kursplanen för matematik samt i de sex aspekterna pÄ lÀrande ur sociokulturellt perspektiv som Dysthe (2003) skriver om. Vi har arbetat fram ett material som innefattar rumsuppfattning och mÀtning eftersom dessa passar utmÀrkt att genomföra i utemiljö. Idéerna till lektionsplaneringarna Àr utifrÄn oss sjÀlva men inspiration frÄn tidigare kurser, kurslitteratur och VFU-platser gÄr inte att frÄnse. UpplÀgget pÄ lektionerna Àr utifrÄn Lindström och Pennlerts (2003) modell, dÀr flera didaktiska frÄgestÀllningar tas i beaktning.

Det ?vergripande syftet med denna studie ?r att med utg?ngspunkt i den fenomenografiska ansatsen unders?ka nio f?rskoll?rares uppfattningar av fenomenet tydligg?rande pedagogik som inkluderingsverktyg i l?rmilj?n utomhus. Studien placerar sig i kontaktytan mellan forskning om inkludering, tillg?ngliga l?rmilj?er utomhus och den praktiska till?mpningen av tydligg?rande pedagogik. Genom att studera f?rskoll?rares uppfattningar av fenomenet och hur f?rskoll?rare anser sig agera i sv?ra situationer som uppst?r i denna milj? har slutsatser kunnat dras kring hur och om tydligg?rande pedagogik anv?nds som ett inkluderingsverktyg.

Gullberg, Linda (2014). Bland delfinsim och batterier. Möjligheter till lÀrande i trÀningsskola. (Among dolphin swimming and batteries. Learning possibilities in special school.).

Denna studie syftar till att undersöka och diskutera vilka aspekter av flickors och pojkars handlande och samspel i skolan som skulle kunna utgöra en förklaringsgrund för pojkars sjunkande resultat.Studien Àr utförd pÄ en medelstor skola i en Ärskurs 4 i Halmstad kommun.Detta Àr en etnografisk studie med ett kombinerat genus- och sociokulturellt perspektiv, dÀr vi har studerat hur pojkar respektive flickor handlar och samspelar i homo- och heterogena grupper.Studien visade att kampen om hierarkin i klassrummet hade en negativ inverkan pÄ pojkars skolarbete. Vi kunde se tendenser som pekade pÄ att pojkar hade lÀttare att fokusera pÄ skolarbete i grupper dÀr de var ensamma pojkar i heterogena grupper med en majoritet av flickor..

Syfte: Syftet med denna studie ?r att utforska hur interaktivt och upplevelsebaserat l?rande om kostr?d betr?ffande frukt och gr?nsaker upplevs och mottas av en grupp ungdomar. Metod: Interventionen ?r formad med utg?ngspunkt i David Kolbs (1984) teori d?r l?rande ses som en cyklisk process i fyra steg. Deltagarna som deltog var elever i ?rskurs 8 i ?ldrarna 14?15 ?r. Urvalet rekryterades genom ett bekv?mlighetsurval genom Universeum. Uppsatsen ?r en kvalitativ studiedesign och datamaterialet samlades in vid ett tillf?lle i form av en intervention genom semistrukturerade gruppintervjuer samt observationer. Gruppintervjuerna spelades in och observationerna antecknades ner i ett observationsschema.

Syftet med denna uppsats Àr att göra en kvalitativ och komparativ studie genom att nÀrlÀsa nÄgra appar pÄ ett givet tema. Detta har jag gjort med stöd av bilderboksforskning. Jag har valt att se nÀrmare pÄ ABC-appar utifrÄn att de Àr designade med en pedagogisk intention.Jag visar genom studien, pÄ ett av mÄnga sÀtt, att se pÄ och förhÄlla sig till appar. UtifrÄn ett sociokulturellt perspektiv belyser jag det estetiska begreppet smak, vilket jag ser som en betydelsefull fond till min studie, eftersom jag anser att smak pÄverkar förvÀntningen och dÀrmed upplevelsen. Min strÀvan Àr att hÄlla ett kritiskt barnperspektiv, det vill sÀga att genomlysa de förestÀllningar om barndom som tas för giv, eftersom barn Àr en mÄlgrupp för kommersiella intressen..

Syftet med denna studie Àr att undersöka pedagogers perspektiv pÄ barns bildskapande i förskolan och om bildskapande anvÀnds som ett medvetet redskap för barns utveckling. Jag har genomfört kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger som arbetar i fyra olika förskolor, varav en Àr inspirerad av Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Studien utgÄr ifrÄn ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att bildskapande anvÀnds som ett medvetet redskap bÄde som ett lÀrande i ett annat Àmne och som ett estetiskt mÄl. Vidare visar resultatet att bildskapande Àr viktigt för barns utveckling, dÀremot finns det olika tolkningar hos pedagogerna vad gÀller fritt skapande och mallanvÀndning.

Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ om verksamma lÀrare i högstadiet och gymnasiet explicit eller implicit utgÄr frÄn lÀrandeteorier i sin undervisning. Vi har valt att fokusera pÄ behaviorism, konstruktivism och sociokulturellt perspektiv. Metoderna för undersökningen Àr observation med efterföljande djupintervju av fyra lÀrare samt en enkÀtundersökning med 20 deltagare. I litteraturdelen beskrivs kort de tre lÀrandeteorierna samt hur de kan tillÀmpas. I resultaten framkommer det att en svag majoritet av lÀrarna visar pÄ explicit anvÀndande av teorierna i sin undervisning och en mindre del uppvisar implicit anvÀndande av teorierna, medan endast fyra deltagare inte alls utgÄr frÄn lÀrandeteorier i sitt arbete..

Jag har genomfört en undersökning dÀr jag har observerat klassrummets fysiska miljö med fokus pÄ dess möblering och utbud av material. Genom att observera tvÄ klassrum har jag försökt fÄ en förstÄelse för hur klassrummets möblering och utbud av material kan gynna elevers lÀrande och kunskapsinhÀmtning. Min undersökning Àr genomförd utifrÄn forskningsfrÄgorna; - Hur Àr klassrummet möblerat? - Vilket material erbjuds eleverna? - Hur anvÀnder sig eleverna av materialet och möbleringen?Jag har utgÄtt frÄn ett interaktionistiskt och ett sociokulturellt perspektiv och anvÀnt mig av begreppen aktiviteter, interaktioner och verktyg. Förutom det sociokulturella perspektivet har jag Àven relaterat och jÀmfört mina resultat till den forskning som tidigare har gjorts pÄ samma omrÄde.Det resultat jag har analyserat och diskuterat kring grundar sig pÄ de fÀltanteckningar jag skrev i samband med observationen samt fotografier frÄn klassrummen.

Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ om verksamma lÀrare i högstadiet och gymnasiet explicit eller implicit utgÄr frÄn lÀrandeteorier i sin undervisning. Vi har valt att fokusera pÄ behaviorism, konstruktivism och sociokulturellt perspektiv. Metoderna för undersökningen Àr observation med efterföljande djupintervju av fyra lÀrare samt en enkÀtundersökning med 20 deltagare. I litteraturdelen beskrivs kort de tre lÀrandeteorierna samt hur de kan tillÀmpas. I resultaten framkommer det att en svag majoritet av lÀrarna visar pÄ explicit anvÀndande av teorierna i sin undervisning och en mindre del uppvisar implicit anvÀndande av teorierna, medan endast fyra deltagare inte alls utgÄr frÄn lÀrandeteorier i sitt arbete..

Syftet med denna studie Àr att ur ett sociokulturellt perspektiv fÄ ökad insikt om och förstÄelse för hur ungdomars medvetenhet om demokratiska vÀrdegrunder framtrÀder. Syftet Àr ocksÄ att se om fritidsgÄrden som lÀrandemiljö möjliggör ungdomars utveckling av interkulturell kompetens. Influerade av etnografisk ansats har vi med hjÀlp av observationer och gruppintervju samt genom samtal med fritidsledare kommit fram till vÄrt resultat. Resultatet visar pÄ att fritidsgÄrden utgör en lÀrandemiljö och att ungdomars medvetenhet framtrÀdde, i bÄde ord och handling, i gemenskapen pÄ fritidsgÄrden. Den sociala gemenskapen utgör en viktig faktor för lÀrande och utveckling för ungdomar.

VÄrt syfte med detta examensarbete var att utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv undersöka i vilken utstrÀckning eleverna i skolÄren 7-9 fick tillÀgna sig matematik genom dialog. Vi har anvÀnt oss av metoderna observation och intervju. Observationerna har vi utfört i tvÄ olika skolor hos fem pedagoger inom Àmnet matematik. Resultatet av observationerna visade att eleverna fick tillÀgna sig en mycket liten del av matematik- kunskaperna genom anvÀndandet av det matematiska sprÄket. UtifrÄn detta resultat utformade vi en kompletterande intervju som utfördes pÄ tre av dessa pedagoger.