Bakgrund: Medarbetarsamtal har sina rötter frĂ„n 1800-talet och anvĂ€nds idag ute i organisationerna som ett redskap för att pĂ„verka bĂ„de medarbetarnas och organisationens utveckling. DĂ„ jag sjĂ€lv aldrig har haft ett medarbetarsamtal finner jag det intressant att undersöka detta nĂ€rmare.Syfte: Är att belysa förestĂ€llningar kring medarbetarsamtal ur sĂ„ vĂ€l ett individuellt som ett organisatoriskt perspektiv samt om dessa förestĂ€llningar kan bidra till medarbetarnas utveckling.Metod: För att uppnĂ„ syftet har nio kvalitativa intervjuer genomförts med tvĂ„ chefer och sju medarbetare pĂ„ Lunds kommun. Vid intervjuerna har jag anvĂ€nt mig av intervjuguider, en vid intervjuerna med cheferna och en nĂ€r medarbetarna intervjuades. Urvalet till respondenterna har gjorts med hjĂ€lp av tvĂ„ kontaktpersoner pĂ„ kommunen.Resultat: Jag har fĂ„tt en god inblick kring medarbetarnas och chefernas förestĂ€llningar om medarbetarsamtal. Jag har funnit ett par likheter och skillnader.

LÀnge har jag intresserat mig för skapandet av musik, kanske för att jag betraktar mig sjÀlv som en musikalisk improvisatör. I detta arbete utforskar jag dÀrför hur jag arbetar med komposition, vilka metoder jag anvÀnder, vilka andra metoder som finns och vilka av dem jag kan bredda mig med. MÄlet Àr att vid genomfört arbete ha en översikt av min skapandeprocess, för att sjÀlv kunna vidareutveckla den, samtidigt som jag hoppas kunna hjÀlpa lÀsaren att, genom igenkÀnning, se sin egen process i nytt ljus. I detta arbete analyseras videoupptagningar och loggboksinlÀgg ur ett sociokulturellt perspektiv, vilket innebÀr att jag betraktar verktyg som nÄgot som bÄde finns i intellektet och i den fysiska vÀrlden. Jag har Àven erfarit hur tÀtt sammanbundna dessa Àr. Dessutom influerar de resultatet, vilket gör valet av verktyg viktigt.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka skyddsfaktorer som frÀmjade adoptivbarns anpassning och utveckling. FrÄgestÀllningarna utgick frÄn barnets, adoptivförÀldrarnas och omgivningen/samhÀllets perspektiv. De teoretiska utgÄngspunkterna utgjordes av ekologisk utvecklingsteori, KASAM ? det salutogena perspektivet, anknytningsteori, Erik H Eriksons utvecklingsstadier samt forskning om skyddsfaktorer för barn i allmÀnhet. Som metod valdes litteraturstudie dÀr fem artiklar valdes ut för att besvara frÄgestÀllningarna.

Syftet med denna studie Àr söka fÄ en bild av hur lÀrare i Är 1-6 reflekterar kring sin verksamhet, vad reflektionen leder till och dess betydelse för utveckling av lÀrandet. Studien utgÄr frÄn en kvalitativ ansats, dÀr synsÀttet Àr induktivt. Studien bygger pÄ en fokusgrupp och enskilda intervjuer med nio lÀrare.Resultatet visar att:- reflektion Àr en process.- lÀrare gör en sjÀlvanalys, dÀr de ifrÄgasÀtter sig sjÀlva.- lÀrare anser att pedagogiska diskussioner Àr betydelsefulla för att reflektera pÄbÀsta möjliga sÀtt.- lÀrare efterlyser tid och strategier för sin reflektion.- reflektion mynnar ut i en utveckling av lÀrandet.De slutsatser som framkommer Àr att lÀrares reflektion kan ses utifrÄn fyra perspektiv med fokus pÄ reflektion-grubblerier, utveckling, sjÀlvanalys och utvÀrdering.Under perspektivet reflektion-grubblerier har jag funnit att lÀrare verkar reflektera oavbrutet och har ofta svÄrt att slÀppa tankarna. Detta upplevs som ett dilemma.Med fokus pÄ utveckling har följande omrÄden lyfts fram som betydelsefulla: lÀrares reflektion tillsammans med andra kollegor, lÀrares engagemang och att de saknar strategier och tid för reflektion.NÀr det gÀller sjÀlvanalys ser jag att det handlar om att kunna spegla sig i nÄgon annan, se sig sjÀlv utifrÄn och sedan revidera det som gjorts.I frÄgan om utvÀrdering finner jag att lÀrares och elevers reflektion gagnar elevers lÀrande..

Den statistiska centralbyr?n (2022) beskriver Sveriges befolkning som en stor variation av olika kulturella bakgrunder. De svenska f?rskolorna har som uppdrag enligt f?rskolans l?roplan (2018) att uppm?rksamma dessa olika kulturer i verksamheten. Pesonen (2015a) menar att m?ngkulturell litteratur ?r betydelsefullt i barns utveckling, d?r bilderb?cker inte bara fungerar som pedagogiska resurser.

Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka hur pedagogerna samtalar om barns olika behov och vad det leder till i förskolans verksamhet. Hur identifieras barns olika behov? Vad leder det till i verksamheten, för alla barn men specifikt för barn i behov av sÀrskilt stöd? NÀr anses ett barn vara i behov av sÀrskilt stöd? Vad beskriver pedagogerna som viktigt i mötet med barns olikheter? Teori: Studien har sin teoretiska förankring i det sociokulturella perspektivet. Barnets lÀrande och utveckling Àr beroende av den sociala kontext barnet ingÄr i. UtifrÄn studiens syfte Àr det sociokulturellt perspektiv en förutsÀttning för barnets lÀrande i förskolan.

Detta examensarbete ger en inblick i hur mÀnniskors utveckling kan pÄverkas av Funktionsinriktad Musikterapi ? FMT, utifrÄn frÄgorna pÄ vilket sÀtt FMT kan pÄverka motorisk utveckling samt pÄ vilket sÀtt FMT kan pÄverka kognitiv utveckling. Det dokumenterar arbetssÀttet kring FMT-metoden. Genom tvÄ fallbeskrivningar fÄr vi följa det praktiska arbetet. Resultat visar att de medverkandes motorik har pÄverkats och Àven kognitiv utveckling har pÄverkats..

Bakgrund Postpartumdepression drabbar i genomsnitt 13 procent av alla nyf?rl?sta kvinnor v?rlden ?ver. Det ?r en komplex diagnos som inverkar b?de p? individen och hennes omgivning, tillika p?verkas hur diagnosen upplevs av yttre faktorer som samh?lle, v?rd och socialt n?tverk. Relaterat till detta genomf?rdes denna litteratur?versikt f?r att skapa f?ruts?ttningar att m?ta patienter med postpartumdepression p? b?sta s?tt.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur förskollÀrare ser pÄ arbetet med musik i förskolan, vilket syfte de har med musikstunderna och pÄ vilket sÀtt barnen ges inflytande över hur musikstunderna utformas och fÄr möjlighet att anvÀnda sin kreativitet. Studien genomfördes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med fyra förskollÀrare och den teoretiska bakgrunden utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv.Musikstunderna pÄ förskolor Àr vanligtvis spontana och initieras av bÄde vuxna och barn. FörskollÀrarna Àr positivt instÀllda till musik men det förekommer en osÀkerhet om den egna kompetensen inom Àmnet. Musiken fungerar ofta som ett medel för att lÀra sig nÄgot annat, och inte som ett mÄl i sig. FörskollÀrarna upplever att barnen ges möjlighet till inflytande i musikstunderna och att barnen har tillgÄng till material av olika slag, som exempelvis instrument.

Studiens syfte var dels att undersöka hur lÀrande situerades i ett studiecentrum pÄ gymnasienivÄ och dels hur lÀrmiljön uppfattades av eleverna som nyttjade den. Min teoretiska referensram utgick frÄn ett sociokulturellt synsÀtt pÄ lÀrande och mitt metodval var observation i studiecentret, under fyra dagar och intervjuer av sex elever som nyttjade studiecentret nÀstan varje dag. I min forskningsdesign hade jag inspirerats av Grundad teori. I resultatdelen framtrÀdde fyra centrala begrepp. Den undervisande lÀrarens utformning av undervisning och arbetssÀtt pÄverkade lÀrandet, det sjÀlvstÀndiga och individuella kunskapandet situerade lÀrandet, informationssökning situerade lÀrandet och lÀrmiljön i studiecentret hade inverkan pÄ lÀrandet.

Denna studie undersöker förutsÀttningarna för den höga graden av upplevd trivsel pÄ Bryggeriets Gymnasium i Malmö, samt hur man ur ett kultursociologiskt perspektiv kan förstÄ relationen mellan trivsel och skolprestationer i det aktuella fallet. Skolan erbjuder bland annat en skateboardinriktning och skatekulturen har en framtrÀdande roll pÄ skolan.  Undersökningen har dÀrför fokuserat pÄ en grupp skateboardÄkare. De elever som deltagit i studien har svarat pÄ en enkÀt, deltagit i gruppdiskussioner och varit föremÄl för observationer bÄde i och utanför klassrummet. Resultaten pekar pÄ att orsakerna till den höga graden av trivsel bland eleverna i undersökningen beror dels pÄ att skolans organisatoriska och kollegiala kultur prÀglas av en tillÄtande attityd och handledande lÀrarroll, och dels att eleverna i och med skatekulturens relativa förenande med skolan har funnit ett sociokulturellt sammanhang dÀr de lÀttare finner sig tillrÀtta Àn i en mer traditionellt prÀglad skolkontext..

PÄ förskolan vistas barn mycket utomhus, vilket gör att utegÄrden blir en betydelsefull faktor för barns lÀrande och utveckling. Det Àr dÀrför viktigt att miljön pÄ förskolegÄrden Àr stimulerande för barnen. Studien handlar om vilka tankar kring barns lÀrande och utveckling som ligger bakom förskolegÄrdens utformning och anvÀndning. Samt hur en förskolas utegÄrd anvÀnds av barn och pedagoger. I tidigare forskning tas Àmnen upp som utomhuspedagogik ur ett historiskt perspektiv, utemiljöns betydelse för barns lÀrande och utveckling, samt förskolans utemiljö och dess pÄverkan pÄ barn.

Som en subundersökning till det svenska projektet "Naturvetenskap i verksamheten" som Àr en del av det nordiska projektet EXPLORA Àr syftet med denna undersökning att ge ytterligare material till hur den svenska naturvetenskapsundervisningen Àr uppbyggd. Det Àr Àven tanken att ge ytterligare information om och hur dialoger och diskussioner finns med som en del av meningsskapandet i undervisningen samt om undervisningen Àr kopplat till ett vardagligt perspektiv. Det intressanta Àr ocksÄ hur lÀraren lÀgger upp sin naturvetenskapliga lektion utifrÄn lektionens syfte.Tidigare forskning har mest grundat sig pÄ grundskolans elever och undervisning och tanken Àr att bredda kunskapsomrÄdet och dÀrför riktar sig denna undersökning mot gymnasiets undervisning. Studien genomfördes utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande.En lektion i naturkunskap A pÄ gymnasiet filmades och analyserades efter kategorier framtagna av EXPLORA.Det kommunikativa förhÄllningssÀttet var mestadels av aktoritativ - interaktiv karaktÀr dÀr lÀraren för eleverna med hjÀlp av frÄgor och svar mot ett visst mÄl. FrÄgorna lÀraren stÀllde mestadels var av sluten karaktÀr det vill sÀga att lÀraren var ute efter ett specifikt svar.

I denna uppsats Àr syftet att undersöka i vilken utstrÀckning pedagogerna ger barnen möjlighet att i en förskola vara delaktiga under samlingarna. Den metod som anvÀndes under studien var observationer. Det studieobjekt som observerades var interaktionen mellan pedagoger och barn i samlingarna.Analysen av den insamlade empirin görs utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv samt Shiers modell och barns perspektiv. Shiers modell Àr en modell som kan anvÀndas i alla verksamheter dÀr man arbetar med barn. Modellen utgÄr frÄn fem nivÄer dÀr man kan kontrollera i vilken grad barnen Àr delaktiga i den tillvaro dÀr de befinner sig.Studiens resultat presenterar hur pedagogerna ger barnen möjlighet att vara delaktiga inom ramarna för sin planering.

Bakgrund: Operationssjukv?rd beskrivs som en h?gteknologisk h?griskverksamhet. I operationssalen arbetar ett tv?rprofessionellt team. Kommunikationen mellan dessa professioner har en avg?rande betydelse f?r b?de samarbetet mellan professionerna och f?r patients?kerheten.