Som en subundersökning till det svenska projektet "Naturvetenskap i verksamheten" som Àr en del av det nordiska projektet EXPLORA Àr syftet med denna undersökning att ge ytterligare material till hur den svenska naturvetenskapsundervisningen Àr uppbyggd. Det Àr Àven tanken att ge ytterligare information om och hur dialoger och diskussioner finns med som en del av meningsskapandet i undervisningen samt om undervisningen Àr kopplat till ett vardagligt perspektiv. Det intressanta Àr ocksÄ hur lÀraren lÀgger upp sin naturvetenskapliga lektion utifrÄn lektionens syfte.Tidigare forskning har mest grundat sig pÄ grundskolans elever och undervisning och tanken Àr att bredda kunskapsomrÄdet och dÀrför riktar sig denna undersökning mot gymnasiets undervisning. Studien genomfördes utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande.En lektion i naturkunskap A pÄ gymnasiet filmades och analyserades efter kategorier framtagna av EXPLORA.Det kommunikativa förhÄllningssÀttet var mestadels av aktoritativ - interaktiv karaktÀr dÀr lÀraren för eleverna med hjÀlp av frÄgor och svar mot ett visst mÄl. FrÄgorna lÀraren stÀllde mestadels var av sluten karaktÀr det vill sÀga att lÀraren var ute efter ett specifikt svar.

I styrdokument och internationella överenskommelser förordas lÀrande för hÄllbar utveckling som ett övergripande perspektiv som ska anlÀggas i all undervisning. LÀrande för hÄllbar utveckling karaktÀriseras av att komplexa hÄlbarhetsfrÄgor av ekologisk, ekonomisk och social art behandlas pÄ ett pluralistiskt sÀtt, vilket syftar till att ge eleverna förmÄga till övervÀgda etiska stÀllningstaganden.Syftet med denna studie var att undersöka hur begreppet lÀrande hÄllbar utveckling behandlas i lÀroböcker i biologi för grundskolans senare del. Detta studerades genom en kvantitativ innehÄllsanalys med kvalitativa inslag. Studien undersökte vilket utrymme lÀrande för hÄllbar utveckling fÄr i lÀroböckerna, men ocksÄ vilka innehÄllsliga aspekter av hÄllbarhet som förekommer. Dessutom studerades huruvida lÀroböckerna verkade frÀmjande för pluralistiska arbetsformer.

Som en subundersökning till det svenska projektet "Naturvetenskap i verksamheten" som Àr en del av det nordiska projektet EXPLORA Àr syftet med denna undersökning att ge ytterligare material till hur den svenska naturvetenskapsundervisningen Àr uppbyggd. Det Àr Àven tanken att ge ytterligare information om och hur dialoger och diskussioner finns med som en del av meningsskapandet i undervisningen samt om undervisningen Àr kopplat till ett vardagligt perspektiv. Det intressanta Àr ocksÄ hur lÀraren lÀgger upp sin naturvetenskapliga lektion utifrÄn lektionens syfte.Tidigare forskning har mest grundat sig pÄ grundskolans elever och undervisning och tanken Àr att bredda kunskapsomrÄdet och dÀrför riktar sig denna undersökning mot gymnasiets undervisning. Studien genomfördes utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande.En lektion i naturkunskap A pÄ gymnasiet filmades och analyserades efter kategorier framtagna av EXPLORA.Det kommunikativa förhÄllningssÀttet var mestadels av aktoritativ - interaktiv karaktÀr dÀr lÀraren för eleverna med hjÀlp av frÄgor och svar mot ett visst mÄl. FrÄgorna lÀraren stÀllde mestadels var av sluten karaktÀr det vill sÀga att lÀraren var ute efter ett specifikt svar.

Syfte:Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur medvetna elever i Är 5 och 6 Àr om sin egen lÀrprocess och deras uppfattningar om hur de lÀr, samt hur lÀrarna motiverar sina elever och hur de beskriver att de gör lÀrprocessen synlig för eleverna. FrÄgestÀllningar: Hur medveten Àr eleven om sin lÀrprocess? Vilka verktyg anvÀnder lÀraren för att medvetandegöra eleven?Vilka verktyg anvÀnder lÀraren för att motivera eleven?Teori och metod:Den teoretiska basen utgÄr frÄn tre infallsvinklar. Det Àr Vygotskijs syn pÄ lÀrande och utveckling i ett sociokulturellt perspektiv, Selbergs forskning om betydelsen av elevinflytande och Jenners teori om det pedagogiska mötet dÀr pedagogens uppgift Àr att se med elevens perspektiv. Selberg har genom sin forskning kommit fram till att ju mer inflytande eleven fÄr, desto högre kvalitet i lÀrandet.

Vi saknar en koppling mellan gruppdynamik och musikundervisning i vÄr utbildning. FrÄgor vi stÀller oss Àr; spelar lÀrarens kunskap om grupprocesser nÄgon roll för ensemblens utveckling? PÄverkar lÀrarens medvetenhet om den egna lÀrarrollen ensemblen? Hur skapas en bra ensemblemiljö?I denna studie undersöker vi musiklÀrares erfarenheter av och kunskaper om gruppdynamiska processer kopplat till ensemblesituationer. Vi har intervjuat musiklÀrare som undervisar eller har undervisat i ensemblespel för att kunna ta del av deras erfarenheter och syn pÄ gruppundervisning. MusiklÀrarna vi intervjuat undervisar pÄ kulturskola och musikhögskola.

Arbetet bygger pÄ resultaten frÄn en enkÀtundersökning, gjord bland barn och pedagoger, pÄ en förskoleavdelning. Arbetet handlar om barns förförstÄelse om antalsuppfattning och siffersymboler, samt hur barnens pedagoger uppfattar barnens förförstÄelse inom detta matematikomrÄde. Syftet med undersökningen Àr att kunna göra en jÀmförelse mellan barnens och pedagogernas enkÀter. Resultatet av enkÀterna visar att barnens kunskaper varierar mycket i förhÄllande till barnens Älder. Pedagogernas svar lÀmnade mÄnga funderingar hos oss men visade överlag att pedagogernas medvetenhet om barnens förförstÄelse varierade.

BAKGRUND: Leken Àr ett stort begrepp och mÄnga forskare har försökt beskriva den. Detsom de flesta kommit fram till Àr att den Àr lustfylld, frivillig, spontan, symbolisk och attmedel dominerar över mÄl (Pramling Samuelsson och Sheridan 1999, s. 84). I bakgrundenpresenterar vi relevant forskning för vÄr studie om barns lÀrande och utveckling genom lek.Vi beskriver leken ur ett historiskt perspektiv, pedagogens roll, vad lek Àr och vad leken harför betydelse för barns utveckling. Vidare tar vi upp lekens förutsÀttningar samt vad som stÄratt lÀsa om leken i lÀroplanerna för förskola och skola.SYFTE: Vi vill i vÄr undersökning studera ett antal pedagogers förestÀllningar/uppfattningar om lekens betydelse för barns lÀrande och utveckling.

Att skriva enhetstester Àr en viktig del i nya populÀra systemutvecklingsmetoder som extreme programming. Med testdriven utveckling skriver man testerna innan den kÀllkod som skall testas. Ett vanligt problem med dessa tester Àr att de blir beroende av delar i systemet som inte Àr intressant för sjÀlva testen. Mock objekt Àr en teknik som gör det enkelt att isolera tester frÄn allt som inte Àr relaterat till det som skall testas.Det finns tvÄ sÀtt att se pÄ mock objekt. Den traditionella synen Àr att mock objekt skall anvÀndas som ett verktyg vid isolering av externa system.

Som en subundersökning till det svenska projektet "Naturvetenskap i verksamheten" som Àr en del av det nordiska projektet EXPLORA Àr syftet med denna undersökning att ge ytterligare material till hur den svenska naturvetenskapsundervisningen Àr uppbyggd. Det Àr Àven tanken att ge ytterligare information om och hur dialoger och diskussioner finns med som en del av meningsskapandet i undervisningen samt om undervisningen Àr kopplat till ett vardagligt perspektiv. Det intressanta Àr ocksÄ hur lÀraren lÀgger upp sin naturvetenskapliga lektion utifrÄn lektionens syfte.Tidigare forskning har mest grundat sig pÄ grundskolans elever och undervisning och tanken Àr att bredda kunskapsomrÄdet och dÀrför riktar sig denna undersökning mot gymnasiets undervisning. Studien genomfördes utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande.En lektion i naturkunskap A pÄ gymnasiet filmades och analyserades efter kategorier framtagna av EXPLORA.Det kommunikativa förhÄllningssÀttet var mestadels av aktoritativ - interaktiv karaktÀr dÀr lÀraren för eleverna med hjÀlp av frÄgor och svar mot ett visst mÄl. FrÄgorna lÀraren stÀllde mestadels var av sluten karaktÀr det vill sÀga att lÀraren var ute efter ett specifikt svar.

Syftet med studien Àr att studera forskningen om muntlig bearbetning av skönlitteratur mellan 2005 och 2015. Ett speciellt fokus har legat pÄ forskningen mellan 2010 och 2015, detta för att ge en överblick över forskningens aktuella lÀge och troliga utveckling. I ljuset av det katastrofala resultatet i PISA-undersökningen 2012 valde vi att rikta fokus mot litteratursamtalets lÀsutvecklande möjligheter och den forskning som bedrivits pÄ omrÄdet. För att studien ska ha hög yrkesrelevans har studerats benÀmningar och modeller för bearbetningen, men ocksÄ konkreta effekter av bearbetningen och hur man rent praktiskt uppnÄr dessa pÄ bÀsta sÀtt i undervisningen. Studien har genomförts med utgÄngspunkt i en systematisk litteraturstudie och har tagit avstamp ur ett sociokulturellt perspektiv.

Vi har i vÄr studie frÄgat ledamöterna i Sveriges riksdag 2004 om de har deltagit i elevrÄdsarbete under sin skoltid, och om vilka inslag i arbetet de upplevt som positiva respektive negativa i sammanhanget. Vi anvÀnde en kvantitativ metod dÀr vi stÀllde frÄgor genom att i enkÀtform kontakta samtliga riksdagsledamöter i Sveriges riksdag. HÀlften av de tillfrÄgade svarade pÄ vÄr enkÀt och av dessa angav knappt hÀlften (70 personer) att de varit engagerade i elevrÄdet. Om det skulle motsvaras av liknande vÀrden inom politikerkÄren som helhet, ett elevrÄdsdeltagande pÄ drygt 40 %, skulle det vara en uppseendevÀckande hög siffra. Det finns inte underlag för ett sÄdant antagande genom vÄr studie.

Studien behandlar projektledares uppfattningar av lÀrande i projektarbete. Valet av yrkesgrupp projektledare, beror pÄ att projektledare ofta tilldelas nya projekt vilka de snabbt Àr tvungna att sÀtta sig in i. För att ett projekt ska fungera och lÀrande ska uppstÄ Àr det ett mÄste att alla deltagare har goda relationer och ett bra samspel. Syftet med studien Àr att nÄ en ökad förstÄelse av projektledares uppfattningar av lÀrande inom projektarbete. Fenomenografiska ansatsen valdes dÄ variation Àr viktigt för att fÄnga sÄ olika uppfattningar som möjligt.

Detta handlar i grunden om fyra elever, mellan 10 och 14 Är som Àr diagnostiserade autism. Syftet med det hÀr examensarbetet Àr, att med inriktning pÄ vardagliga situationer dÀr barn och ungdomar diagnostiserade autism ingÄr i, utreda och identifiera grupp- och organisationsrelaterade problem, vilka lyfter fram och förstÀrker ett avvikande beteende. Jag vill sÀtta fokus pÄ deras omgivning, och ur ett sociokulturellt perspektiv titta pÄ situationer dÀr pragmatiska svÄrigheter, bÄde nÀr det gÀller den kommunikativa och den samspelsmÀssiga situationen, har ett avgörande inslag. Följande frÄgor har jag velat ha svar pÄ: ? Vilka sociala mekanismer i gruppen/klassen/skolan gör det besvÀrligt alternativt gynnsamt för individen att kommunicera och samspela med omgivningen? ? Vilka sociala fenomen i gruppen/klassen/skolan lyftes fram och förstÀrker alternativt motverkar ett avvikande beteende? För att komma Ät detta har jag tagit avstamp i ?fenomenologin?.

Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka hur pedagogerna samtalar om barns olika behov och vad det leder till i förskolans verksamhet. Hur identifieras barns olika behov? Vad leder det till i verksamheten, för alla barn men specifikt för barn i behov av sÀrskilt stöd? NÀr anses ett barn vara i behov av sÀrskilt stöd? Vad beskriver pedagogerna som viktigt i mötet med barns olikheter? Teori: Studien har sin teoretiska förankring i det sociokulturella perspektivet. Barnets lÀrande och utveckling Àr beroende av den sociala kontext barnet ingÄr i. UtifrÄn studiens syfte Àr det sociokulturellt perspektiv en förutsÀttning för barnets lÀrande i förskolan.

Detta Àr ett arbete som visar en del av de teorier som finns inom moralutvecklingen idag. Tyngdpunkten har lagts pÄ Lawrence Kohlberg och hans stadieutveckling. DÀrtill kommer kritiker till dessa teorier att tas upp. Nancy Eisenberg och Carol Gilligans ?bry sig om?-perspektiv pÄ moralutveckling kommer att stÀllas mot Kohlbergs mer rÀttviseinriktade teoristadier.