Utveckling av en transponder som med befintliga tekniker erbjuder möjlighet att, över stora avstÄnd, lokalisera gods utom- sÄvÀl som inomhus..

Denna kandidatuppsats har till syfte att kartla?gga unga vuxnas (18-24 a?r) upplevelse av arbetslo?shet. Utifra?n sex intervjuer har en fenomenografisk analys gjorts. Det visade sig att upplevelserna av arbetslo?shet generellt var negativa, ingen av de unga vuxna ansa?g att det var en positiv eller o?nskva?rd situation att befinna sig i.

I vÄrt arbete har vi undersökt hur perspektivet hÄllbar utveckling framtrÀder i tre historielÀroböcker för gymnasiet: Alla tiders historia Maxi, Perspektiv pÄ historien A och Epos historia ? För gymnasieskolans kurs A och B. Dessutom har vi, utifrÄn historiedidaktisk teori kring begreppet historiemedvetande, klarlagt i vilken utstrÀckning de undersökta lÀroböckerna kan utveckla elevers handlingsberedskap. VÄr metod har varit hermeneutisk och i lÀromedelsanalysen har vi utgÄtt frÄn vÄr förkunskap om historien, en definition av hÄllbar utveckling samt teorier om historiemedvetande. Nedslagen som analyserats i böckerna har varit följande: upptÀckterna, mellankrigstiden och svensk nutidshistoria. Resultatet visar att perspektivet hÄllbar utveckling gör sig gÀllande, dock i olika utstrÀckning beroende pÄ nedslag och lÀrobok.

Syftet med arbetet Àr att se hur begreppet hÄllbar utveckling presenteras i svenska lÀroböcker inom Àmnet geografi vid gymnasiet. Jag har Àven haft som syfte att undersöka förhÄllandet mellan lÀroböckernas texter med det rÄdande forskningslÀget kring begreppet hÄllbar utveckling. För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningen har jag anvÀnt mig av en textanalytisk metod av tre lÀroböcker som Àr vanligt förekommande i undervisning i geografi vid gymnasiet. Resultatet visar pÄ att man anvÀnt sig av en ytlig presentation av begreppet hÄllbar utveckling, vilket stÀmmer vÀl in pÄ hur man valt att presentera nya hÀndelser som tex. konferenser, rapporter etc.

Syftet med studien Àr att beskriva hur ett antal lÀrare upplever, resonerar kring, förhÄller sig till och hanterar sin undervisningssituation betrÀffande elever med svenska som andrasprÄk. Undersökningens syfte och frÄgestÀllning har motiverat för intervjuer som forskningsmetod och en kvalitativ forskningsansats. Data har analyserats i ett sociokulturellt perspektiv och med teorier kring lÀrande och identitetsutveckling. Undersökningen visar hur elever med svenska som andrasprÄk ofta av lÀrarna beskrivs som elever med sprÄkliga problem, vilket i sin tur sammankopplas med svaga elever eller elever med dyslexi. Bristande kunskaper i svenska hos elever med svenska som andrasprÄk stÀller stora krav pÄ bÄde elever och lÀrare, dÄ elever tvingas ta itu med dubbla inlÀrningsuppgifter och lÀrarna fÄr extra arbetsuppgifter.

Syftet med detta arbete Àr att se vad förskollÀrare idag vet om Tecken Som Stöd och hur de anvÀnder sig av denna kunskap. Samtidigt vill vi visa Tecken Som Stöd som en arbetsmetod i integreringen en skola för alla. I litteraturen tar vi upp sprÄkutveckling och kommunikation ur ett sociokulturellt perspektiv. DÀrifrÄn gÄr vi vidare till vad Tecken Som Stöd Àr för nÄgot och meningen med att anvÀnda sig av det.Vi har intervjuat nio förskollÀrare i tre kommuner för att dÀr kunna se skillnader. Alla Àr positiva till att anvÀnda sig av Tecken Som Stöd i förskolan men mÄnga tycker att det lÀgger en extra arbetsbörda pÄ förskollÀrarna.

TvÄ gÄnger per Är genomförs kompetensinvesteringar för ingenjörer pÄ GKN Aerospace Sweden AB. Konceptet gÄr under benÀmningen Training Days. Syftet med investeringen Àr att höja kompetensen bland de ca 400 ingenjörerna. I anslutning till utbildningsdagarna genomförs en enkÀtundersökning för att se till deltagarnas Äsikter om Training Days. Problemet Àr att det aldrig undersökt vilken instÀllning och synsÀtt medarbetarna har till lÀrande och utveckling och om de olika perspektiven i sÄdana fall pÄverkar effekterna av investeringarna.Den kvalitativa fallstudien syftar till att undersöka om ingenjörernas perspektiv pÄ lÀrande och kompetens pÄverkar organisationens utveckling.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers syn pÄ bedömning i den dagliga verksamheten i förskolan. Studien Àmnade Àven belysa hur pedagoger arbetar för att följa barns utveckling. Det aktuella ÀmnesomrÄdet skildrades ocksÄ ur ett historiskt perspektiv. Som metod anvÀndes kvalitativa intervjuer. Totalt intervjuades sex stycken pedagoger och undersökningsmaterialet analyserades med hjÀlp av en fenomenografisk ansats.

Som en subundersökning till det svenska projektet "Naturvetenskap i verksamheten" som Àr en del av det nordiska projektet EXPLORA Àr syftet med denna undersökning att ge ytterligare material till hur den svenska naturvetenskapsundervisningen Àr uppbyggd. Det Àr Àven tanken att ge ytterligare information om och hur dialoger och diskussioner finns med som en del av meningsskapandet i undervisningen samt om undervisningen Àr kopplat till ett vardagligt perspektiv. Det intressanta Àr ocksÄ hur lÀraren lÀgger upp sin naturvetenskapliga lektion utifrÄn lektionens syfte.Tidigare forskning har mest grundat sig pÄ grundskolans elever och undervisning och tanken Àr att bredda kunskapsomrÄdet och dÀrför riktar sig denna undersökning mot gymnasiets undervisning. Studien genomfördes utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande.En lektion i naturkunskap A pÄ gymnasiet filmades och analyserades efter kategorier framtagna av EXPLORA.Det kommunikativa förhÄllningssÀttet var mestadels av aktoritativ - interaktiv karaktÀr dÀr lÀraren för eleverna med hjÀlp av frÄgor och svar mot ett visst mÄl. FrÄgorna lÀraren stÀllde mestadels var av sluten karaktÀr det vill sÀga att lÀraren var ute efter ett specifikt svar.

De flesta skolor i Sverige anvÀnder konventionella metoder nÀr det gÀller lÀs- och skrivinlÀrning, det vill sÀga papper och penna som frÀmsta verktyg. Men tekniken utvecklas och samhÀllet förÀndras. I denna studie undersöker vi hur datorn kan anvÀndas som pedagogiskt verktyg i undervisning. Av den anledningen har vi valt att undersöka en lÀs- och skrivstrategi med datorn framtagen av den norske pedagogen Arne Trageton i hans bok Att skriva sig till lÀsning. IKT i förskoleklass och skola (2005).

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur sex förÀldrar uppfattar begreppet förÀldrasamverkan. Till hjÀlp att undersöka detta anvÀndes en fenomenografisk ansats och det utfördes sex intervjuer med förÀldrar frÄn samma kommun. Fyra kategorier uppstod och dessa var följande: bara barnen har det bra, förÀldragemenskap, engagerade pedagoger och viljan att pÄverka förskolan. FörÀldrarna ansÄg alltsÄ att det var viktigt att deras barn hade det bra pÄ förskolan. Begreppet kunde ocksÄ betyda förÀldragemenskap mellan förÀldrarna pÄ förskolan.

Syftet med studien Àr att kartlÀgga hur fritidspedagoger och lÀrare i Ärskurs F-5 uppfattarkoncentrationssvÄrigheter pÄ fritidshem och skola. De forskningsfrÄgor som vi har arbetatutifrÄn Àr: PÄ vilka sÀtt uppfattar lÀrare och fritidspedagoger barn medkoncentrationssvÄrigheter i skola samt fritidshem och hur upplevs deras beteende i olikamiljöer? Skiljer sig deras uppfattningar? Vilka synsÀtt har lÀrare/fritidspedagoger pÄ barnmed koncentrationssvÄrigheter? Hur arbetar lÀrare och fritidspedagoger med barn som harkoncentrationssvÄrigheter inom skola och fritidshem?Studien prÀglas av ett sociokulturellt perspektiv dÀr samspelet med andra har en storbetydelse för barns utveckling och lÀrande. I studien förklaras begreppetkoncentrationssvÄrigheter samt faktorer och förhÄllningssÀtt som kan pÄverkakoncentrationen. Undersökningen Àr en kvalitativ studie dÀr vi har intervjuat femfritidspedagoger och fyra lÀrare fördelade pÄ sex olika skolor.

Skolan har fÄtt i uppdrag att implementera hÄllbar utveckling i undervisningen. Enligt skolverket ska hÄllbar utveckling genomsyra all utbildning. För att undersöka hur lÀrande i hÄllbar utveckling har implementerats i undervisningen intervjuade jag sex lÀrare pÄ en gymnasieskola. LÀrarna som intervjuades arbetade som naturkunskapslÀrare, fysiklÀrare och samhÀllskunskaps-lÀrare. Studien visar att de intervjuade lÀrarnas syn pÄ vad hÄllbar utveckling i undervisningen innebÀr varierar.

BAKGRUND: Vi har i vÄr undersökning tagit upp aktuell forskning kring laborativ matematik. Vi har valt att utgÄ ifrÄn konstruktivismen, kognitivism och sociokulturellt perspektiv.SYFTE: Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ nÄgra pedagogers syn pÄ laborativ matematikundervisning i förskoleklass till Ärskurs 6.METOD: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ studie, dÀr vi genomförde vÄr datainsamling genom öppen intervju. Det var sex pedagoger som deltog i vÄr undersökning.RESULTAT: I undersökningen har det framkommit att pedagogerna ser stora fördelar med laborativ matematik för elevers inlÀrning av matematik. Pedagogerna anser att eleverna lÀr bÀttre dÄ de fÄr möjlighet att anvÀnda alla sina sinnen, de fÄr ökad förstÄelse nÀr matematiken Àr kopplad till deras vardag och intresset för matematik ökar nÀr de har rolig. Resultatet av undersökningen visar ocksÄ pÄ att det fanns mer laborativ matematik ute pÄ skolorna Àn vi trodde innan men att den typ av undervisning fortfarande kan utvecklas..

Emilia Sundström. (2010). NÄgra förskolebarns perspektiv pÄ sitt eget bildskapande. Examensarbete i pedagogik. LÀrarprogrammet.