HÄllbar utveckling Àr ett begrepp som idag kan hittas i flertalet styrdokument för skolan i Sverige. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur hÄllbar utveckling tillÀmpas i undervisningen samt lÀrares attityder till att tillÀmpa hÄllbar utveckling i sin undervisning. LÀroplanen Àr fri att tolka nÀr det gÀller hÄllbar utveckling vilket ger lÀrarna frihet att tillÀmpa hÄllbar utveckling i undervisningen efter egen tolkning. Vi vill i denna studie undersöka lÀrares attityder till hÄllbar utveckling i sin undervisning. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer av fem lÀrare i grundskolans senare Är och forskningsomrÄdet för studien Àr Malmö.

I vÄrt utvecklingsarbete valde vi att fokusera pÄ miljöperspektivet och det sociala perspektivet inom hÄllbar utveckling. UtifrÄn miljöaspekten fokuserade vi pÄ Ätervinning och utifrÄn den sociala aspekten fokuserade vi pÄ Barnkonventionen. VÄrt syfte med detta utvecklingsarbete har varit att utveckla/stÀrka elevernas medvetenhet inom hÄllbar utveckling avseende miljöperspektivet och det sociala perspektivet. Vi valde att genomföra vÄrt utvecklingsarbete som en aktionsforskning. Som metod anvÀnde vi oss av observationer, intervjuer samt loggboksanteckningar.

Syftet med vÄr studie var att studera hur pedagoger i förskolan förhÄller sig till lÀrande för hÄllbar utveckling. Studien Àr genomförd med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med sex förskollÀrare pÄ olika förskolor i en och samma kommun. I resultatet framkom det att förskollÀrarna har ett gemensamt förhÄllningssÀtt mot lÀrande för hÄllbar utveckling, men fokuset kan skilja sig mellan pedagogerna. LÀrande för hÄllbar utveckling Àr ett komplext begrepp och pedagogerna Àr överens om att det krÀvs kunskap och fortbildning för att pÄ ett konstruktivt sÀtt kunna arbeta för ett lÀrande för hÄllbar utveckling..

Denna studie syftar till att undersöka hur barn talar om naturvetenskapliga fenomen och vad som framstÄr som centralt i barnens tal om naturvetenskapliga fenomen. Studiens syfte Àr ocksÄ att undersöka vilken syn pÄ kunskap och lÀrande som kommer till uttryck nÀr barnen talar om sitt lÀrande. VÄr studie Àr kvalitativ vilket innebÀr att vi har anvÀnt kvalitativa intervjuer nÀr vi samlat in studiens empiri. Eftersom vi valt att framförallt analysera vÄrt material ur ett sociokulturellt perspektiv presenterar vi det i vÄr litteraturgenomgÄng. I vÄr litteraturgenomgÄng lyfter vi Àven fram barns perspektiv vilket ocksÄ utgör en grund i studien. Begreppen metaforer, antropomorfism, animism och artificialism lyfts ocksÄ fram i litteraturgenomgÄngen för att sedan utgöra en grund i analysdelen. I vÄr studie kan vi dra flera slutsatser.

Bakgrund: Barnkonventionen betonar barns r?tt till skydd, v?rd och utbildning. V?ld mot barn kan vara b?de fysiskt, psykiskt eller sexuellt v?ld samt f?rsummelse och ?r ett globalt folkh?lsoproblem som kan ge l?ngvariga konsekvenser f?r barns utveckling. Skolan spelar en viktig roll i att uppt?cka och motverka v?ld genom elevh?lsans insatser, d?r skolsk?terskor och andra professioner fr?mjar barnets v?lm?ende.

VÄr uppsats ger inblick i hur nÄgra förskollÀrare, lÀrare och en specialpedagog beskriver sitt medvetna arbete för att frÀmja elevers sprÄkliga medvetenhet, och hur barn agerar/reagerar vid ett pedagogiskt strukturerat arbete med rim, ramsor och andra sprÄklekar. Vi har besökt tvÄ skolor, en mÄngkulturell och en icke mÄngkulturell skola. I undersökningen har vi utgÄtt frÄn ett sociokulturellt perspektiv och anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod. Resultatet stöds av intervjuer och observationer, tillsammans med aktuell forskning. Resultatet av undersökningarna visar att de intervjuade pedagogerna beskrev att de arbetade medvetet för att frÀmja den sprÄkliga medvetenheten med hjÀlp av rim, ramsor och andra sprÄklekar.

Bakgrund: Trots nationella m?l om korta vistelsetider p? somatiska akutmottagningar ?r v?ntetiderna ofta l?nga, vilket kan p?verka b?de patienter och personal negativt. Sjuksk?terskor p? akutmottagningar ?r s?rskilt utsatta f?r arbetsrelaterad stress. Denna stress kan i sin tur p?verka patients?kerheten och kvaliteten p? omv?rdnaden negativt.

Bakgrund: Sjuksk?terskans utveckling till omv?rdnadsexpert inom intensivv?rd kr?ver b?de en avancerad p?byggnadsutbildning och l?ng och gedigen erfarenhet inom yrket. I denna process g?r sjuksk?terskan igenom olika stadier vilka f?rklaras genom Benners modell f?r professionsutveckling, fr?n nyb?rjare till expert. Specialistsjuksk?terskor kan i stort utg?ra en viktig del i st?ttandet och handledningen av mindre erfarna kollegor, vilket fr?mjar s?ker v?rd och professionell utveckling.

I denna uppsats kommer vi belysa hur gymnasieelever pÄ olika sÀtt uppfattar minirÀknare och vilka för- och nackdelar som kunde urskiljas i deras uttalanden. Resultaten i denna uppsats utgÄr frÄn en enkÀtundersökning som genomfördes pÄ 101 gymnasieelever. Under bearbetningen av empirin krÀvdes det att vi tolkade vissa öppna svar, vilket gjordes med hjÀlp av tidigare forskning och redan formulerade anvÀndningsomrÄden för minirÀknare. DÄ denna studie i första hand Àr kvantitativ kommer de flesta resultat presenteras i form av tabeller och diagram. Vi kommer sedan utgÄ frÄn ett sociokulturellt perspektiv, dÀr begreppen mediering, socialisering och looping-effekter Àr centrala och anvÀnds nÀr vi för diskussionen kring de resultat som studien frambringat..

HÄllbar utveckling behandlas i det hÀr arbetet utifrÄn ett undervisnings perspektiv. Hur och vad ska man undervisa om för att frÀmja hÄllbar utveckling? Naturvetenskapliga kunskaper rÀcker inte för att fÄ en hÄllbar samhÀllsutveckling. Det krÀvs Àven andra kunskaper och fÀrdigheter, vilka Àr enligt myndigheten för skolutveckling demokratisk bildning och medborgerlig delaktighet. I undervisningen sÀtts processen i centrum och genomlevande av demokrati.Syfte med vÄrt arbete Àr att undersöka hur man jobbar i skolan för att utveckla demokratisk kompetens hos elever, och om den kan ge eleven handlingskompetens inför framtiden för att lÀra och förstÄ vad en hÄllbar utveckling krÀver.Studien Àr av kvalitativ karaktÀr och bygger pÄ intervjuer av sex lÀrare som undervisar i de senare Ären pÄ grundskolan.Resultaten visar att lÀrarna har en processinriktad och kvalitativ kunskapssyn, vilket ger eleverna en djupinriktad kunskap, handlingskompetens och kritisk tÀnkande inför framtiden.

Undersökningen syftar till att söka svar pÄ hur elevers interaktion kan se ut nÀr de spelar ett pedagogiskt matematiskt dataspel och vilken roll datorn spelar i denna interaktion. Interaktionen har studerats ur ett sociokulturellt perspektiv. Metoderna som anvÀnts Àr intervjuer av pedagoger, videofilmning av elever som spelar ett pedagogiskt matematiskt dataspel samt Stimulated Recall dÀr eleverna fÄtt videoinspelningen av sig sjÀlva och reflekterat över denna. Fyra pedagoger deltog i intervjuerna och fyra elevpar deltog vid videoinspelningarna. Undersökningen visar att elevinteraktionen tar sig uttryck i kroppssprÄk, turtagning och muntlig kommunikation.

I denna c-uppsatts problematiseras omrÄdet konflikthantering och anledningen till att mÀnniskor hamnar i konflikter. Syftet Àr att beskriva hur pedagoger i den dagliga skolverksamheten arbetar med konflikthantering samt om de har nÄgra speciella metoder eller strategier. Vi anvÀnde kvalitativa intervjuer som undersökningsmetod till vÄrt arbete. Syftet bröt vi ner i tre frÄgestÀllningar som sökte svar pÄ frÄgor hur pedagoger arbetar med konflikthantering, deras tankar, erfarenheter och upplevelser inom omrÄdet. Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande dÀr vi har tagit i beaktning, utifrÄn ett forskningsperspektiv, att mÀnniskan hela tiden pÄverkas av sin omgivning.

Validering Àr ett eftertraktat sÀtt att fÄ sin kunskap och kompetens bedömd. PÄ dagens osÀkra arbetsmarknad Àr det Àven ett sÀtt att höja sin kompetens och dÀrmed kunna öka chanserna att erhÄlla en fast anstÀllning. Vanligast Àr att validering sker inom vÄrd- och omsorgsarbetet men Àven andra yrkesorienterade Àmnen finns representerade. Denna uppsats utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv med syftet att belysa perspektiv pÄ validering och validander i olika situationer som till exempel valideringsprocessen, bedömning av kunskap och lÀrares kompetens. Den empiriska studien utgörs av en kvalitativ intervjuundersökning med syfte att utifrÄn frÄgestÀllningarna fÄ ett djup och mening.

Idag finns det inte n?got krav p? elevh?lsa p? komvux eller p? yrkesh?gskolan. Samtidigt visar flera studier att vuxna elever i behov av st?d ?kar. P? komvuxutbildning l?ser eleven gymnasiekurser mot ett yrkesprogram och yrkesh?gskolan ?r en eftergymnasial utbildning som utbildar mot ett yrke.

Syftet med denna uppsats Àr att göra en kvalitativ och komparativ studie genom att nÀrlÀsa nÄgra appar pÄ ett givet tema. Detta har jag gjort med stöd av bilderboksforskning. Jag har valt att se nÀrmare pÄ ABC-appar utifrÄn att de Àr designade med en pedagogisk intention.Jag visar genom studien, pÄ ett av mÄnga sÀtt, att se pÄ och förhÄlla sig till appar. UtifrÄn ett sociokulturellt perspektiv belyser jag det estetiska begreppet smak, vilket jag ser som en betydelsefull fond till min studie, eftersom jag anser att smak pÄverkar förvÀntningen och dÀrmed upplevelsen. Min strÀvan Àr att hÄlla ett kritiskt barnperspektiv, det vill sÀga att genomlysa de förestÀllningar om barndom som tas för giv, eftersom barn Àr en mÄlgrupp för kommersiella intressen..