Sökresultat:
1606 Uppsatser om Sociokulturellt lärande - Sida 66 av 108
Tutorials. En ny kÀlla till kunskap? - om Internetbaserad undervisning ur ett elevperspektiv
SyfteDenna uppsats syftar till att undersöka hur gymnasieelever lÀr med tutorials. Genom att intervjua elever om deras tutorialanvÀnding hoppas jag kunna sÄ ett frö för att pedagoger ska hitta infallsvinklar till att anvÀnda sig av denna lÀrandeform i sin egen undervisning. Undersökningen riktar sig Àven till att titta pÄ om det finns nÄgra fallgropar och vilka förebyggande ÄtgÀrder som eventuellt kan göras vid tutorialanvÀndning och inlÀrning. MetodStudien Àr kvalitativ med en abduktiv ansats. Den pedagogiska litteraturen har frÀmst hÀmtats frÄn omrÄden som rör lÀrande i grupp och hur personer tolkar olika fenomen.
1-2 Äringars begynnande antalsuppfattning: En enkÀtstudie utifrÄn pedagogers synvinkel
Denna studie har sitt fokus pÄ antalsuppfattning utifrÄn pedagogers synvinkel. Syfte Àr att belysa hur pedagoger pÄ tre avdelningar med barn i Äldern 1-2 Är frÀmjar sitt arbete med antalsuppfattning, samt tar vara pÄ barnens uttryck för antalsuppfattning. Respondenterna i studien bestÄr av sju pedagoger. Urvalet var totalt nio pedagoger, men vid bortfall av tvÄ Äterstod det totalt sju svar som resultatet grundar sig pÄ. Metoden enkÀt anvÀndes som datainsamlingsmetod med utgÄngspunkt i en kvalitativ undersökningsmetod dÀr pedagogernas syn pÄ antalsuppfattning i relation till den verksamhet de verkar i ligger i fokus.
Intensivv?rdssjuksk?terskan som omv?rdnadsexpert och coach
Bakgrund: Sjuksk?terskans utveckling till omv?rdnadsexpert inom intensivv?rd kr?ver b?de en avancerad p?byggnadsutbildning och l?ng och gedigen erfarenhet inom yrket. I denna process g?r sjuksk?terskan igenom olika stadier vilka f?rklaras genom Benners modell f?r professionsutveckling, fr?n nyb?rjare till expert. Specialistsjuksk?terskor kan i stort utg?ra en viktig del i st?ttandet och handledningen av mindre erfarna kollegor, vilket fr?mjar s?ker v?rd och professionell utveckling.
SprÄkutveckling genom musik : En intervjustudie om musik som verktyg för sprÄkutveckling i förskolan
The purpose of my report was to find out how music can benefit the language development of children, whilst getting a glimpse of how the educators in preschools use music as a tool for the language development of children. During the course of the report I?ve used the sociocultural perspective theory as a foundation to stand on, this is most of all visible in my analysis and discussion of the result. In the result we can see that the educators possess insight in the importance of music in childrens development, and that they therefore give music a lot of room in their work. Songs where rhyme and language play are allowed are common elements at the preschool that attracts the children and makes them want to partake. Songs sung with movement is a commonly used combination which also serves to further lift the childrens language development when they, through movement, give meaning to the lyrics. It does however take a devoted educator to make music with the preschool children and to support them and making them want to do it.
LÀrares och elevers mÄlsprÄksanvÀndning i det spanska sprÄkklassrummet
Syftet med denna studie Àr att undersöka hur mycket lÀraren respektive eleverna anvÀnder mÄlsprÄket i Àmnet spanska, steg 1 pÄ gymnasiet, samt undersöka om och i sÄ fall hur lÀrarens mÄlsprÄksanvÀndning pÄverkar eleverna pÄ en nybörjarnivÄ i sprÄket. Studien har utförts pÄ tvÄ gymnasieskolor med hjÀlp av observationer och intervjuer av de observerade lÀrarna samt av elever ur varje klass. Resultaten visar att lÀrarna anvÀnde en vÀldigt liten del av sin taltid pÄ mÄlsprÄket, endast 6 %. Eleverna dÀremot talade mer av sin taltid pÄ mÄlsprÄket, 54 %. Men det sprÄk som talades pÄ mÄlsprÄket var ingalunda fritt producerat, utan eleverna anvÀnde endast mÄlsprÄket till att besvara lÀrarens faktabaserade frÄgor eller vid styrda kommunikativa övningar.
à tgÀrdsprogram : förÀldrar och specialpedagogers uppfattning om ÄtgÀrdsprogram som verktyg för elever som behöver mer.
Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka rutiner olika skolor i en kommun har i samband med att upprÀtta ÄtgÀrdsprogram, om det finns likheter och skillnader i specialpedagogers och förÀldrars upplevelse av processen, och i upplevelsen av förÀldrars delaktighet omkring arbetet med ÄtgÀrdsprogram och pedagogers utbildning och kunskaper om ÄtgÀrdsprogram. Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv beskrivet utifrÄn Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teorier Studien Àr gjord som en kvalitativ intervjuundersökning med kvantitativa inslag för att fÄ en tydlig bild av vad intervjupersonerna upplever vara relevant och viktigt i frÄga om ÄtgÀrdsprogram. I studien ingÄr sex av kommunens tolv F-9 skolor. Studien Àr inriktad pÄ skolornas yngre elever, det vill sÀga Är F-5. Urvalet av intervjupersoner gjordes utifrÄn vilka som skriver och har kunskap och erfarenhet om ÄtgÀrdsprogram.
Intensivundervisning i matematik med högstadieelever: Fungerar det?
I denna studie undersöks vad som hÀnder dÄ tvÄ högstadieelever i sÀrskilda utbildningsbehov i matematik erbjuds intensivundervisning. Syftet Àr att analysera vilket lÀrande som skett under undervisningstiden samt om undervisningsformen pÄverkat elevernas ordinarie undervisning. I studien analyseras Àven om elevernas attityd till Àmnet matematik förÀndrats. Studien Àr en kvalitativ fallstudie med en induktiv ansats. I en triangulering har deltagande observationer, intervjuer, samtal samt tester anvÀnts.
Audiovisuell text och dess inverkan pÄ elevers ordinlÀrning i engelska
Uppsatsen behandlar anvÀndandet av videotext som text i egen rÀtt med syfte att undersöka huruvida Utbildningsradions skolprogram kan vara till nytta för eleverna. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr att ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande Àr lÀmpligt eftersom avkodning av text Àr en aktiv process dÀr lyssnaren interagerar med texten för att skapa mening och dÀrmed lÀrande.SprÄkforskning och forskning kring anvÀndandet av audiovisuell text visar att engelsktextade och nivÄanpassade program effektiviserar ordinlÀrningen hos eleverna. Tidigare forskning tyder pÄ att det finns en koppling mellan top-down- respektive bottom-up-strategier i vÀxelverkan vid lÀsning, och videotextens möjligheter att presentera en tydligare helhet med fler möjligheter att associera ords betydelser till ljud, bild, kÀnsla och liknande. Undersökningen jÀmför om ordinlÀrningen utifrÄn en videotext ger mer eller mindre behÄllning Àn ordinlÀrning utifrÄn en tryckt text. Först gjordes ett förtest av de tillhörande ordlistorna.
En sekulariserad förskola? En kvalitativ intervjustudie
Sverige beskrivs som ett mÄngkulturellt samhÀlle. Detta Àr av betydelse för förskolans uppdrag med att utveckla barnets medvetenhet och förstÄelse för andra kulturer och religioner. För att undvika fördomar och diskriminering Àr det betydelsefullt att redan i tidig Älder pÄvisa mÄngfalden av kultur och religion eller annan trosuppfattning Syftet med studien Àr att fÄ en inblick i hur ett antal förskollÀrare talar om hur man praktiskt arbetar för att synliggöra och lyfta fram kultur och religion eller annan trosuppfattning i förskolan. Studien utgÄr ifrÄn ett sociokulturellt ? och interkulturellt perspektiv. Syftet och frÄgestÀllningarna har besvarats genom en kvalitativ undersökningsmetod med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer.
H?llbar Utveckling inom Modebranschen - En studie om modebranschens f?rb?ttringsm?jligheter ang?ende h?llbarhetsarbete
Inledning: Modebranschen har en g?ng i tiden betraktats som att vara h?llbar d? det exempelvis producerades plagg i sm? kvantiteter. Chinnaduraim (2023) konstaterar att modeindustrin har gjort betydande framsteg inom h?llbart mode, men hon p?pekar att det ?terst?r mycket arbete. Vilka ?tg?rder kan modef?retag vidta f?r att fr?mja h?llbar utveckling inom branschen? F?r att fr?mja h?llbar utveckling inom modebranschen ?r det avg?rande att modef?retag engagerar sig inom de centrala teman: Cirkul?r Fashion, Greenwashing och Grassroot Movement.
Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka hur modef?retag kan jobba med h?llbar utveckling inom modebranschen.
Metod: En kvalitativ metod har till?mpats d?r studiens datainsamling best?r av semi-strukturerade intervjuer samt offline observationer.
Slutsats: V?ra resultat tyder p? att modef?retag borde till?mpa CF-modellen d? den p?pekar hur modef?retag borde endast v?lja ett typ av material f?r att underl?tta kl?dernas demonteringsprocess.
?E-mobbning finns inte pÄ vÄr skola?- En kvalitativ studie om e-mobbningens plats i skolans antimobbningsprogram.
The purpose of this study was to highlight cyber-bullying and its place in today?s schools. Our aim was to research how schools with bullying prevention programs are equipped to handle and take action against cyber-bullying. Furthermore this study focuses on whether or not schools are responsible for cases of cyber-bullying. We also aimed to present teachers? general views and knowledge regarding this phenomenon.
E-lÀrande ? nytta och/eller nöje?
Syftet med arbetet Àr att undersöka vad ett webbaserat lÀromedel kan tillföra lÀrandeprocessen ur ett elevperspektiv. Avsikten Àr att uppmÀrksamma kvaliteter som elever ser i den pÄgÄende verksamheten, det vill sÀga, ett nytt webbaserat lÀromedel under en begrÀnsad tidsperiod.Vi har genomfört en empirisk undersökning pÄ en gymnasieskola dÀr vi dels intervjuade ett antal elever och dels observerade deras aktivitet vid datorn under ett antal utvalda lektioner. Vi har ocksÄ genomfört litteraturstudier kring vÄrt valda problemomrÄde Vi har utgÄtt frÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande i vÄrt arbete. De frÄgestÀllningar vi har sökt svar pÄ Àr följande:-Hur pÄverkas elevernas motivation och arbetslust av deras instÀllning till webbaserad undervisning?-Anser eleverna sjÀlva att de lÀttare tillÀgnar sig kunskaper med webbaserad undervisning och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt?-Inbjuder webbaserad undervisning till enskilt arbete eller samarbete?I analysen av det empiriska materialet har vi anvÀnt oss av följande analysverktyg: motivation och arbetslust, elevers eget lÀrande samt enskilt arbete och samarbete, för att söka svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar.Undersökningen visar inte att lÀromedlet tillför lÀrandeprocessen nÄgot.
Kandidatuppsats
Arbetets syfte Àr attjÀmföra ochsynliggöra om nÄgot sker i övergÄngarna mellan förskola, förskoleklass och grundskola som pÄverkar estetiska lÀrprocesser. Det innebÀr att arbetet gÄr in pÄ hur och vilken sorts information de olika stadierna lÀmnar vidare samt om detta frÀmjar ett estetiskt lÀrande. Arbetets syfte Àr ocksÄ att ta reda pÄ hur pedagogerna i de olika stadierna förhÄller sig till estetiska lÀrprocesser. För att fÄ den empiriska informationen hartvÄ metoder anvÀnts. Den kvalitativa metoden och den kvantitativa metoden vilket i detta fall innebÀr intervjuer och en webbenkÀt.
Kommunikationen mellan hem och skola samt dess p?verkan p? h?gstadieelever ? Utifr?n l?rares perspektiv p? en m?ngkulturell skola
Syftet med denna studie ?r att unders?ka kommunikationen mellan l?rare och v?rdnadshavare p? en m?ngkulturell skola och hur l?rarna uppfattar att detta p?verkar eleverna. Detta kommer att unders?kas utifr?n ?tta h?gstadiel?rares perspektiv som, i kontrast till v?rdnadshavare, kommunicerar och har kontakt med flera v?rdnadshavare samt har en bredare ?verblick ?ver eleverna.
Syftet konkretiseras genom f?ljande fr?gest?llningar:
1.
Vilka m?jligheter och hinder finns i kommunikationen mellan l?rare och v?rdnadshavare p? en m?ngkulturell skola?
2.
Hur uppfattar l?rarna att detta p?verkar eleverna?
F?r att besvara fr?gest?llningen genomf?rdes en kvalitativ unders?kning d?r ?tta h?gstadiel?rare som arbetar p? en m?ngkulturell skola blev intervjuade individuellt. Dessa intervjuer spelades in, transkriberades och d?refter kategoriserades med hj?lp av en tematisk analysmetod som var i linje med studiens ?vergripande syfte.
TAKK med barn med Downs syndrom i förskolverksamhet
Syftet med denna studie har varit att öka vÄra kunskaper om förskollÀrares erfarenheter av tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK) som en kommunikativ resurs i interaktion med barn med Downs syndrom (DS) i förskoleverksamhet. Denna studie har fokuserat pÄ hur förskollÀrare beskriver att TAKK anvÀnds pÄ samlingar, hur TAKK anvÀnds i andra situationer och hur TAKK inkluderar övriga barn pÄ samlingarna. Ett fjÀrde fokus har varit pÄ hur TAKK, enligt förskollÀrarna, pÄverkar barns med DS sprÄk, kommunikation och kunskapsutveckling.För att samla in data till vÄr studie har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer. Vi har sammanlagt genomfört Ätta intervjuer med förskollÀrare som har erfarenheter av TAKK och barn med DS. Samtliga respondenter i studien har fÄtt utbildning av TAKK via habiliteringen.