Denna studie är en kvalitativ intervjustudie med ett sociokulturellt perspektiv. Syftet är att försöka förstå vilka hinder som kan föreligga och vad som kan vara orsak till att enskilda individer, inom Sfi ? svenska för invandrare, har svårigheter att lära sig läsa och skriva. Likaså att försöka se hur den svenska skolan, genom Sfi, och hur pedagoger där identifierar dessa problem, dess orsaker och vad man kan göra åt dem. Finns det kompetens, redskap och resurser att identifiera eventuella funktionshinder som orsak till läs- och skrivsvårigheter och i vilken utsträckning tolkar man i så fall dessa orsaker som funktionshinder och/eller omständighet? Resultatet visar att det är av yttersta vikt att det finns möjlighet att identifiera elever i behov av särskilt stöd men också att det finns resurser och redskap att ge detta stöd.

Vår upplevelse var att det pratas för lite om slöjdens syfte och mål med eleverna på grundskolan och vi ville genom denna studie undersöka huruvida detta stämde. Syftet med denna undersökning var att kartlägga hur vår urvalsgrupp beskriver och uppfattar slöjd i jämförelse med kursplanens syfte och kunskapskrav. Vi var också intresserade av att undersöka hur deras svar förhåller sig till den Nationella Utvärderingen 2003. Vi har använt oss av metoden samtalsintervjuundersökning, där vi genomförde sex gruppintervjuer med elever i årskurs åtta från tre olika skolor. Vi har använt ett sociokulturellt perspektiv i vår undersökning för att genom det kunna få syn på de faktorer som kan vara med och påverka elevernas svar.

De sociokulturella teorierna försöker ge en förklaring till hur lärande går till. TIU är en metod som syftar till lärande och därför tittar vi i denna undersökning på vad de sociokulturella teorierna säger om fyra valda TIU-program. Materialet till denna studie är hämtat från eget material, litteratur samt studenter i Oslo. De olika ursprungskällorna medförde att materialet ursprungligen såg ut på olika sätt, men det har bearbetats för att få en enhetlig form. Det bearbetade materialet analyseras utifrån Olga Dysthes sex centrala aspekter i sociokulturell teori om lärande, samt Vygotskijs teori om ?den närmaste utvecklingszonen?.

F?rskoleklassen har tidigare setts som en bro mellan f?rskola och skola och som en ?verg?ng f?r barn in i skolv?rlden. Sedan drygt fem ?r tillbaka ?r f?rskoleklassen obligatorisk f?r alla barn och ?ven f?rskoleklassens l?roplan har ?ndrats fr?n att tillh?ra f?rskolan till att nu vara en del av grundskolan. Det h?r har ocks? medf?rt mer krav f?r b?de elever och pedagoger vilket mynnat ut i b?de positiva och negativa konsekvenser. Den h?r studien har som syfte att bidra med kunskap om hur l?rare i f?rskoleklass ser p? sitt uppdrag och vilka specialpedagogiska anpassningar de g?r i sin undervisning f?r barn som har koncentrationssv?righeter.

Vi har i det här arbetet inriktat oss på att ur ett elevperspektiv undersöka tendenserna till barns och ungas utveckling i kommunikation och samarbete i de praktisk-estetiska ämnena. Vi har valt att undersöka detta ur ett sociokulturellt perspektiv av den orsaken att vi anser att det är en teori som redan finns inom det praktisk-estetiska fältet. Vår undersökning har grundat sig i följande frågeställningar: Vad betyder begreppen kommunikation och samarbete enligt eleverna? Hur kommunicerar och samarbetar eleverna i dessa ämnen? Kan dessa ämnen bidra till elevernas utveckling i samarbete och kommunikation och i så fall hur? Dessa frågeställningar har vi undersökt med hjälp av enkäter, intervjuer och observationer på två skolor inom Malmö kommun. I undersökningen kom vi fram till att de praktisk-estetiska ämnena har en betydande roll för elevernas utveckling i kommunikation och samarbete. Med stöd av det sociokulturella perspektivet bekräftar vi de praktisk-estetiska ämnenas plats i grundskolan.

Ett varuma?rkesskydd erha?lls genom antingen registrering eller inarbetning. Fo?r en varuma?rkesregistrering av ett ka?nnetecken kra?vs att det innehar sa?rskiljningsfo?rma?ga, antingen ursprunglig eller inarbetad. Det a?r upp till den som ha?vdar att ett ka?nnetecken a?r inarbetat att presentera bevisning som sto?d fo?r sin talan.

Syftet med studien var att få en djupare inblick i hur ensemblepedagoger ser på Time samt hur de didaktiskt arbetade med detta. Vi avsåg att få djupare inblick i olika förhållningssätt som ensemblepedagoger kan ha till Time i en undervisningssituation, samt vad begreppet Time innebär. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv med fokus på hur människor använder olika redskap för att kommunicera med sin omgivning.Vi anser att vi har fått en bredare ingång i ämnet genom att alla pedagoger spelar olika instrument. Den gemensamma faktorn är att de undervisar i ensemble på folkhögskola. I undersökningen använder vi oss av den kvalitativa forskningsintervjun för att söka svar på våra frågor.

Gullberg, Linda (2014). Bland delfinsim och batterier. Möjligheter till lärande i träningsskola. (Among dolphin swimming and batteries. Learning possibilities in special school.).

Detta arbete grundar sig pa? tanken om att kontrapunktsstudier i rena?ssansstil skulle kunna levandego?ras genom historiskt grundade improvisationso?vningar. Ett studium av musikhistorisk litteratur tillsammans med analyser och praktisk o?vning har resulterat i ett pedagogiskt och konstna?rligt material, som kan anva?ndas fo?r att o?versiktligt visa de historiska fo?rha?llandena kring improviserad musik, men som ocksa? kan fungera som ett verktyg fo?r instudering och konstna?rligt framfo?rande. .

The aim of this thesis is to examine the relationship between user education at high schools and the context in which it takes place. In order to accomplish this qualitative interviews have been executed with librarians at five Swedish high schools. The theoretical framework of this thesis is based on the sociocultural perspective and four approaches to user education developed by Olof Sundin. Based on the empirical material six themes have been identified. Each one represents a contextual factor which influences the user education.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares uppfattningar om flerspråkiga barn och ele-vers språkutveckling i förskolan och i förskoleklass. I studien har vi utgått från två frågeställ-ningar som är följande; vilka strategier använder förskollärare för att utveckla språkutveckling hos flerspråkiga barn och elever? Vilken betydelse har miljön för flerspråkiga barn och elever och deras språkutveckling i förskola respektive förskoleklass?Kvalitativa intervjuer har använts, vilket innebär att åtta förskollärare intervjuats för att besvara frågeställningarna i studien. Ett sociokulturellt perspektiv genomsyrar studien. Resultatet visade på att de olika förskolorna och förskoleklasserna arbetade på olika sätt med flerspråkighet.

Esbjo?rnsson, Cecilia (2014). Utan sin telefon kan man inget- En fallstudie om hur vuxna med dyslexi anva?nder sig av appar i studierna (Without you phone you know nothing), Specialla?rarprogrammet 90 hp, Skolutveckling och ledarskap, La?rande och samha?lle, Malmo? ho?gskola. Problemomra?de De mobila enheterna med sina applikationer har letat sig in i klassrummen och anva?nds av eleverna i studierna men va?ldigt lite forskning finns pa? hur de fungerar fo?r elever med la?s- och skrivsva?righeter. Denna studie underso?ker hur applikationer fungerar som ett tekniskt sto?d fo?r vuxna med dyslexi.

It is important that children develop their communicating skills to be able to interact withother persons in different social contexts. Without the necessary skills, the child will struggleto understand others, as well as to be understood. My qualitative research takes place in a preschoolclass at a primary school in Stockholm, where I from a sociocultural perspective onteaching and learning aim to clarify how the students? ability to develop their linguisticperformance and their communicative competence is stimulated within this primary preschool?seducational framework. Empirical data was collected both through observations ofthe daily activities in the pre-school class as well as through interviews of three employedteachers.My research indicates that the educational framework in this pre-school class is structured tocomply with the official Swedish Curriculum, Lpo.

Syftet med föreliggande forskningsstudie var att undersöka hur förskolor arbetar med taloch språkutveckling för att aktivt hjälpa barn som tenderar att ha svårigheter med tal ?och kommunikation. Jag har tagit upp ämnet sett ur ett sociokulturellt perspektiv för attvisa på att kommunikation och samspel har en historisk utgångspunkt som barn föds in ioch måste anpassa sig till. Jag har även tagit upp alternativa kommunikativa metodersom ett delsyfte att påpeka deras viktiga uppgift i förskolan, vilket är att främja barnsspråkliga utveckling. Tillvägagångssättet har varit en kvalitativ halvstrukturerad metodmed fokus på intervjuer.

I rapporten undersöks om det på kort sikt blir någon skillnad i elevers kunskapsutveckling beroende på om de arbetar utifrån ett behavioristiskt kontra sociokulturellt inlärningsteoretiskt perspektiv. Dessutom belyses positiva och negativa sidor med de olika arbetsmetoderna. Studien genomfördes i parallellklasser i årskurs 5 där den ena klassen arbetade sociokulturellt, den andra behavioristiskt, under ett lektionstillfälle. Elevernas kunskapsutveckling synliggjordes och jämfördes genom att låta dem göra en för- och efterhandsdiagnos. Efteråt genomfördes också intervjuer för att få fram elevernas syn på arbetssätten.