I vårt arbete har vi genom kvalitativa intervjuer med åtta elever från två olika stadsdelar, undersökt vad åtta elever i åldrarna 7-9 år tänker kring fattigdom. Som blivande lärare vill vi veta vad elever tänker kring begreppet fattigdom; vilka erfarenheter de har, hur de tror att fattiga människor upplever sin situation, vad fattigdom innebär samt om de anser sig själva eller andra kunna påverka. Detta för att vi ska kunna undervisa erfarenhetsbaserat kring hållbar utveckling. Vårt syfte är även att se om det finns några Sociokulturella skillnader beroende på elevernas bakgrund. Vi har genom vårt arbete konstaterat att barnen har många olika tankar kring fattigdom.

BAKGRUND: Psykisk ohälsa bland unga kvinnor är ett folkhälsoproblem. Anorexia nervosa kategoriseras in som en psykisk sjukdom. Anorexia nervosa drabbar främst unga kvinnor, vilket exempelvis kan bero på tidigare händelser i livet som gett upphov till psykisk obalans i deras vardag. SYFTE: Syftet med studien var att undersöka vilka Sociokulturella orsaker som bidrar till utvecklingen av Anorexia nervosa bland flickor och unga kvinnor i åldrarna 12-25 år. METOD: En literaturstudie utfördes, som baseras på 21 olika vetenskapliga artiklar. Databaserna som användes var pubmed och psycinfo. Temaanalys användes och artiklarna kategoriserades in i huvudteman och underteman. RESULTAT: Resultatet i studien delades in i två huvudkategorier, med två underkategorier vardera.

Gullander, Camilla & Lindeberg, Karin (2010). Läxor ? i vilket syfte? En studie om lärares syn på läxor i en mångkulturell skola. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Vårt syfte med denna undersökning har varit att förklara hur lärare tänker kring fenomenet läxor.

Utgångspunkten för den här uppsatsen är att undersöka om kvinnor i irakiska Kurdistan och de palestinska områdena känner sig mer jämställda med män eller inte efter att demokratiseringsprocessen påbörjats. Undersökningen utgår ifrån teorier kring erkännande av Nancy Fraser och en studie av Tina Sideris för att studera på vilket sätt kvinnor i respektive område upplever sig erkända eller inte i den Sociokulturella (privat sfären) och i den offentliga sfären. De resultat som framkommer är att det är svårare att bli erkänd i den Sociokulturella sfären jämfört med den offentliga sfären. Resultaten är i stort sett desamma för båda områdena med skillnaden att irakiska Kurdistan har kommit längre när det gäller det offentliga erkännandet än vad de palestinska områdena har gjort. Därtill spelar religionen en större roll i den offentliga sfären i de palestinska områdena jämfört med irakiska Kurdistan.

Vårt syfte med denna studie har varit att beskriva pedagogers upplevelser av barns lärande utifrån ett sociokulturellt synsätt och med olika utbildningsbakgrund. Det Sociokulturella synsättet valde vi eftersom läroplanen vilar på en sociokulturell syn på lärande. Vi har utifrån vårt syfte valt att genomföra sex stycken kvalitativa intervjuer med pedagoger som fått sin förskoleutbildning under olika årtionden. Studien är genomförd i en kommun i Norrbottens län. Vårt resultat visade att barnsynen ändrats över tid och pedagogerna anger att det ibland kan finnas svårigheter att lägga sina gamla kunskaper om barns lärande som man fått vid sin utbildning åt sidan.

Eftersom många elever idag inte når målen i grundskolan har syftet med vårt arbete varit att studera och analysera arbetssätt och metodiska redskap som främjar elevers språk- och kunskapsutveckling. Vi har valt att göra det i form av en litteraturstudie som tar sin utgångspunkt i Sociokulturella teorier om lärande och forskningsresultat. Vi har funnit att det Sociokulturella perspektivet betonar kommunikationen mellan och inom människor. Det innebär att samtal och skrivande i olika former är en grundförutsättning för att en gynnsam språk- och kunskapsutveckling ska ske. Dessutom kräver det en miljö som tillåter och uppmuntrar en ständig interaktion och dialog mellan lärare och elever.

Studiens syfte är att analysera i vilken mån flerspråkiga elevernas språkutveckling uppmärksammas av ämneslärare i samhällskunskap på Mariagymnasiet. Med intervjuer samt observationer som valda metoder har tre samhällskunskapslärares undervisning fått stå i fokus i denna kvalitativa studie. Undersökningen är utförd på en gymnasieskola i södra Sverige och lärarna undervisar i klasser på samhällsprogrammet där elever som läser svenska och svenska som andraspråk integreras. Materialet har analyserats och diskuterats med hjälp av litteratur som på ett eller annat vis utgår från det Sociokulturella perspektivet. Resultaten av observationsanteckningar samt intervjuinspelningarna pekar på att lärarna trots att de undervisar elever på deras andraspråk, är omedvetna om hur man arbetar språkutvecklande utifrån sociokulturell forskning och i liten grad har uppmärksammat flerspråkiga elevernas språkutveckling.

Uppsatsens syfte är att studera lärande utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Det som står i fokus är att finna och studera närmare faktorer och komponenter som enligt det Sociokulturella perspektivet motverkar inlärning och skapandet av kunskap. För att genomföra studien har en kvalitativ fallstudie utförts, där fyra gymnasieelever har djupintervjuats individuellt. Dessa elever har valts ut med tanke på deras uppvisat svaga skolprestationer utifrån ett betygsperspektiv. Ett sociokulturellt teoretiskt ramverk har använts som ett genomgående teoretiskt betraktelsesätt för studien.

Vi har i det här arbetet inriktat oss på att ur ett elevperspektiv undersöka tendenserna till barns och ungas utveckling i kommunikation och samarbete i de praktisk-estetiska ämnena. Vi har valt att undersöka detta ur ett sociokulturellt perspektiv av den orsaken att vi anser att det är en teori som redan finns inom det praktisk-estetiska fältet. Vår undersökning har grundat sig i följande frågeställningar: Vad betyder begreppen kommunikation och samarbete enligt eleverna? Hur kommunicerar och samarbetar eleverna i dessa ämnen? Kan dessa ämnen bidra till elevernas utveckling i samarbete och kommunikation och i så fall hur? Dessa frågeställningar har vi undersökt med hjälp av enkäter, intervjuer och observationer på två skolor inom Malmö kommun. I undersökningen kom vi fram till att de praktisk-estetiska ämnena har en betydande roll för elevernas utveckling i kommunikation och samarbete. Med stöd av det Sociokulturella perspektivet bekräftar vi de praktisk-estetiska ämnenas plats i grundskolan.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur personalen arbetar främjande och förebyggande med barns språkutveckling och kommunikativa strategier i samspel och samtal i icke planerade aktiviteter. Även vilken roll specialpedagogen har i detta arbete. Hur gör personalen för att göra alla barn delaktiga i samtal och samspel? Hur bemöts barnen i samtal? Vad handlar innehållet i samtalen om? Hur utvecklas det? Hur arbetar specialpedagogen främjande och förebyggande runt språkutveckling och kommunikativa strategier?Teori: Studien tar utgångspunkt från en sociokulturell teori. I det Sociokulturella perspektivet läggs tyngdpunkten på att lärande och utveckling sker i samspel mellan människor i det sammanhang och den Sociokulturella miljö där individen ingår.

Syftet med vårt arbete var att ta reda på om och i så fall när matematiska situationer uppstår i förskolan och hur pedagogerna i sådana fall utmanar barnen. Vår frågeställning till denna undersökning är följande: Under vilka situationer använder sig barnen av matematiska begrepp? Hur kan matematiken som förekommer kategoriseras? Hur utmanar pedagogerna barnen när matematiska situationer uppstår? Den teori som ligger till grund för vår studie är Vygotskijs Sociokulturella teori samt Bishops fundamentala matematiska aktiviteter. Vår metod har varit att observera barnen både i planerade och fria aktiviteter i förskolans verksamhet. Vi har kommit fram till att matematiken förekommer överallt beroende på vilket perspektiv den granskas med.

Denna fallstudies problemområde är en närmare granskning av en gymnasiesärskolans raster. Syftet med arbetet är att synliggöra en gymnasiesärskolas specialpedagogers, speciallärare samt elevers upplevelser kring rastens betydelse samt de aktiviteter som förekommer. Fallstudien presenterar också tidigare forskning kring raster samt forskning kring fysisk aktivitet. Den teoretiska ramen är det Sociokulturella perspektivet som står i fokus vid granskning av det insamlade materialet i form av semistrukturerade intervjuer samt deltagande observationer.  Resultatet visar att det finns en samstämmighet bland både elever och pedagoger (specialpedagoger/speciallärare) att rasten definieras i form av elevens egen tid till att kunna vila och återhämta sig mellan lektionerna.

Denna studie har inriktat sig på elevers upplevelse av det extramurala lärandet. Studien genomfördes bland elever i år 6 vid en skola i Stockholms kommun. Undersökningen startade med att den undervisande läraren förberedde eleverna genom att genomföra lektioner om det naturvetenskapliga området ljus. För att få djupare kunskaper planerades ett studiebesök vid Vetenskapens Hus utställningar om ljus och astronomi in. Efter besöket fick eleverna svara på en enkät och den undervisande läraren intervjuades.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur talutrymmet kan fördelas i en förskoleklass. Vår frågeställning består av fyra frågor; Hur ser talutrymmets fördelning ut i den förskoleklass vi undersöker? På vilket sätt fördelas talutrymme till barnen? Kan barnen i samlingen påverka temats riktning? Bemöter pedagogerna i vår undersökning barn monologiskt eller dialogiskt? Det vill säga, pratar pedagogerna till barnen eller med barnen? För att få svar på våra frågeställningar har vi genomfört kvalitativa intervjuer av pedagoger samt observationer av samlingssituationer i den förskoleklass där pedagogerna är verksamma. Tidigare forskning om talutrymmets fördelning speglar bland annat skolans verksamhet därför kommer vi att jämföra förskoleklassen med skolan i vårt arbete. Tidigare forskning har hämtats från bland annat Vygotskijs Sociokulturella teori, Sommers bok Barndomspsykologi, Dysthes klassrumsbaserade forskning, Säljös Sociokulturella perspektiv med mera.

Studien syftar till att få en djupare insikt i hur sociala och kulturella faktorer påverkar barn och ungdomar i deras val av instrument för studier på en kulturskola. I bakgrundskapitlet presenteras tidigare forskning och annan relevant litteratur inom studiens ämnesområde. Studiens teoretiska utgångspunkter utgörs av det Sociokulturella perspektivet. Studiens metod utgörs av den kvalitativa intervjun. Sex nybörjare, tre flickor och tre pojkar i åldrarna 8-10 deltog i studien.