Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur sprÄkforskningen ser pÄ andrasprÄkselevers möjligheter att lÀra ett nytt sprÄk. Vi har sökt svar pÄ hur lÀrare som arbetar med andrasprÄkselever ser pÄ elevernas sprÄkutveckling och om de Àr medvetna om de sprÄkliga kravsom stÀlls pÄ eleverna i Àmnesundervisningen. Genom litteraturstudier har vi sökt kunskap om genrepedagogiken och fördjupat oss i den sociokulturella skolan. Vi har anvÀnt oss av endeduktiv metod och kvalitativa intervjuer.Resultatet av intervjuerna med personer inom andrasprÄksforskningen visar följande: En socialt stödjande miljö Àr viktigt och elevernas kulturella bakgrund och tidigare kunskaper bör sessom resurser i andrasprÄksundervisningen. Forskningen ser ett behov hos lÀrarna av ökade kunskaper om sprÄkets betydelse i Àmnesundervisningen.

Syftet med denna undersökning Àr att fÄ en bild av hur fem kvinnliga pedagoger varav en Àr specialpedagog anser sig arbeta med flersprÄkiga barn i en förskoleklass.Studiens ansats Àr kvalitativ och som empirisk datainsamlingsmetod anvÀnds semi- strukturerade intervjufrÄgor, dÀr fem pedagoger har intervjuats. IntervjufrÄgorna har handlat om hur pedagogerna arbetar med flersprÄkiga barn. Studiens analysbegrepp Àr det sociokulturella perspektivet samt medieringsbegreppet.Enligt forskning Àr hur pedagoger bemöter flersprÄkiga barn betydelsefullt för barns sprÄkliga utveckling och för deras identitetsutveckling. Det ses som en betydande del i arbetet med flersprÄkiga barn att pedagoger uppmuntrar barn till att tala sitt modersmÄl.I studiens resultat lyfter pedagogerna fram att flersprÄkigheten har mÄnga fördelar, som t.ex. att barn och pedagoger blir toleranta inför olikheter.

Sociala medier inneba?r ba?de stora hot och mo?jligheter. Mo?jligheterna a?r sto?rre a?n na?gonsin fo?r organisationer att integrera med sina intressenter och utifra?n det bygga starka relationer. Samtidigt inneba?r den snabba spridning av information som kanalerna inneba?r ett hot fo?r organisationer.

Den svenska skolan har under historiens gÄng haft olika syn pÄ bedömning och genomfört olika former av betygssystem. I och med den nya förÀndringen i skolan 2012 Àndrade man det svenska betygsystemet och betygsÀttningen började införas redan i Ärskurs 6 i grundskolan. Examensarbetet syftar till att undersöka och analysera hur elever i Ärskurs 6 upplever och uppfattar bedömning i skolan. Arbetet grundar sig pÄ den sociokulturella teorin, dÀr kommunikation och elevens bakgrund stÄr i fokus. För att undersöka forskningsomrÄdet kommer följande frÄgestÀllningar att studeras:1.

SprÄk utgör kommunikation som Àr en naturlig del av interaktion mellan mÀnniskor och som bestÄr av olika typer av sprÄk till exempel talsprÄk, kroppssprÄk och musik. Kommunikationen börjar redan vid födseln mellan barnet och dess moder genom olika ljud och gester. SÄ smÄningom utvecklas det till en allt mer avancerad teknik som kommer att kallas för talsprÄk. SprÄket utgör en viktig del i kommunikationen mellan mÀnniskor men Àr Àven ett verktyg för kunskapsinhÀmtning och formulering av individens tankar och kÀnslor. Hur sprÄket tillÀgnas och anvÀnds Àr av stor vikt samt beror pÄ vilken miljö man befinner sig i.

Bakgrund: VÄr studie utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet vilket sÀger att barn lÀr sig handlingsmönster, begreppssystem, sprÄk och vÀrderingar i samspel med andra. Samspelet med omvÀrlden spelar stor roll för individens utveckling och inlÀrning. I ett sociokulturellt perspektiv sker lÀrandet genom interaktion och socialt samspel. Inbyggt i oss finns en social drift och dÀrför Àr vi utrustade med en sprÄk- och kommunikationsförmÄga. Vi behöver kommunicera med varandra för att göra oss förstÄdda liksom för att förstÄ andra.

I denna studie har vi valt att undersöka pedagogernas uppfattning om naturvetenskap i förskolan. Syftet Àr att ta reda pÄ pedagogernas uppfattningar om naturvetenskap i förskolan ur ett didaktiskt perspektiv. Vi vill relatera dessa uppfattningar till de tvÄ teoretiska utgÄngspunkterna sociokulturellt perspektiv samt konstruktionistiskt perspektiv. För att ta reda pÄ detta har vi intervjuat sex förskollÀrare samt gjort fyra observationer av naturvetenskapliga aktiviteter i dessa förskolor. VÄr studie visar att förskollÀrarna var aktiva med att vara med i barnens egna forskande och hjÀlpte till sÄ att lÀrandeprocessen gick vidare.

Detta examensarbete unders?ker morgonfritidsverksamhetens roll och uppfattningen om det svenska fritidshemmet, med s?rskilt fokus p? diskursen om fritid som ??verbliven tid.? Genom kvalitativa intervjuer med utbildade fritidsl?rare utforskar studien hur ?morgonfritids? organiseras och genomf?rs, vilka faktorer som bidrar till en framg?ngsrik verksamhet, samt hur denna tid kan omdefinieras som en pedagogisk m?jlighet snarare ?n en f?rvaringstid. Studien bygger p? Haglunds (2009) analys av fritidshemmets diskurser, d?r fritid som "?verbliven tid" ofta f?rlorar sin pedagogiska potential, samt p? Vygotskijs sociokulturella teori om l?rande (S?lj?, 2020). Vidare lyfts Jonssons (2021) och P?lsd?ttirs (2012) forskning fram f?r att belysa vikten av dialog och samarbete mellan personal och elever samt hur otydliga pedagogiska visioner kan p?verka personalens yrkesidentitet. Hippinen Ahlgrens (2021) insikter om balansen mellan f?rplanerade och spontana strategier anv?nds ocks? f?r att analysera elevens delaktighet.

Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur den interna kommunikationen kan anva?ndas fo?r att sta?rka den externa kommunikationen, det vill sa?ga sta?rka varuma?rket och fo?renkla varuma?rkesbyggandet. Genom att de ansta?llda verkar som ambassado?rer fo?r varuma?rket kan ett fo?retag sta?rka sin position ba?de externt och internt.Vi har genomfo?rt en fallstudie fo?r att kunna fa? fram en bild av intern kommunikation och dess fo?rutsa?ttningar fo?r att skapa ambassado?rskap. Det fo?retag pa? vilken vi baserat va?rt arbete pa? a?r S:t Eriks AB och dess kontor och fabrik i Uppsala.

Min utgÄngspunkt för den hÀr undersökningen var att de sociokulturella förÀndringar som samhÀllet genomgÄr pÄverkar litteraturen och vÄr lÀsning av den. Eftersom jag utbildar svensklÀrare sÄ var jag intresserad av att undersöka vad blivande svensklÀrare har för erfarenheter av litteratur och lÀsning och hur de ser pÄ sin lÀsning. Jag var ocksÄ intresserad av att undersöka vad de har för uppfattningar om vÀrdehierarkier i litteraturen och om de anser att litteraturen hÄller pÄ att marginaliseras i förhÄllande till andra medier. Mitt material bestod av tvÄ delar, dels lÀshistorier som 22 blivande svensklÀrare skrev under sin andra termin i utbildningen, dels intervjuer med sex av dessa studenter. Jag gjorde sedan tre analyser av materialet.

Syftet med detta arbete Àr att hela tiden ha ett barnperspektiv och pÄ sÄ sÀtt ta reda pÄ hur barn med diagnosen autism kan tÀnka om och uppleva sin undervisningssituation. För att vidga perspektivet undersöker vi hur lÀrare och assistenter beskriver inlÀrningssituationen för de barn som Àr med i vÄr undersökning.Litteraturavsnittet ger en översikt av tidigare forskning om autism och vilka svÄrigheter och möjligheter som diagnosen autism kan innebÀra för barn i skolan. Vidare beskriver vi olika pedagogiska metoder och strategier som lÀrare kan anvÀnda.Genom en studie i form av intervjuer och observationer tar vi reda pÄ vilka tankar barn med autism har om sin inlÀrningssituation. De teoretiska utgÄngspunkterna i denna studie baseras pÄ det sociokulturella perspektivet, det salutogena perspektivet och det variationsteoretiska perspektivet.Sammanfattningsvis pekar resultaten av vÄra undersökningar pÄ att barn med autism kan berÀtta om sin inlÀrningssituation i skolan. De beskriver vad de har lÀtt för, vad de har svÄrt för och vilken hjÀlp de behöver av lÀrare och assistenter.

Syftet med denna studie var att undersöka hur fyra So-lÀrare ser pÄ sitt arbete för att elever med svenska som andrasprÄk ska nÄ mÄlen i So och hur de ser pÄ de resurser de har. Fyra lÀrare som arbetar i fyra olika kommuner har intervjuats om sin syn pÄ sitt arbete och resurser. LÀrarna arbetar i Ärskurs 4-6 med So och har elever med svenska som andrasprÄk i klassen. För att syftet med studien skulle uppnÄs formulerades en frÄgestÀllning:Hur beskriver lÀraren sitt arbete med att fÄ elever med svenska som andrasprÄk att nÄ mÄlen i So-undervisningen?Hur ser lÀraren pÄ sitt samarbete med SVA-lÀrare, hemsprÄkslÀrare och förÀldrar?En kvalitativ metod i form av en intervjustudie har anvÀnds och resultatet av lÀrarnas egen syn pÄ sitt arbete har sammanstÀllts.

I förskolan och skolan strÀvas det idag efter att verksamheten ska inkludera alla barn och elever oavsett behov och förutsÀttningar.Det ska vara en ?förskola/skola för alla?. Trots att samhÀllet kommit lÄngt i synen pÄ ?en förskola för alla?, sÄ finns det fortfarande idag tendenser pÄ sÀrlösningar i förskolorna (Nilholm, 2011). Med det i Ätanke ville vi besöka en specialförskola med inriktning ?barn med flerfunktionsnedsÀttning?.

Studiens syfte var att fÄ syn pÄ hur pedagoger samspelar med barn för att frÀmja barns inflytande, i form av beslutsfattande. Jag har studerat i vilken grad barnen fÄr ha inflytande över sina egna beslut och initiativ, respektive hur pass mycket pedagogerna bestÀmmer över dem. I bakgrunden har jag tagit upp teorier som gÄr att sammankoppla till mitt Àmne, tidigare forskning, samt vad styrdokumenten sÀger om barns delaktighet och inflytande. Det perspektiv som relaterar mest till min studie var det sociokulturella perspektivet eftersom denna inriktar sig mot barns samspel med andra. Min kunskapsproduktion har jag knutit an till en fenomenologisk ansats, Àven hermeneutiken i tolkningen av materialet.

BakgrundArbetet beskriver relevansen av en god anknytning vid inskolning i förskolan. Samverkan diskuteras och vi fokuserar pÄ relationsskapande mellan familj och förskola. Texten redogör Àven för förÀldrars möjlighet att pÄverka förskolans verksamhet. En definition av hur en inskolning kan gÄ till utifrÄn tvÄ skilda modeller beskrivs. De teoretiska utgÄngspunkterna som anvÀnts i studien Àr det sociokulturella perspektivet som fokuserar pÄ individens sociala utveckling som sker i interaktion med andra individer samt ramfaktorteoretiskt tÀnkande som begrÀnsar eller lyfter olika ramfaktorer i verksamheten.SyfteMed studien vill vi fÄ inblick i förÀldrars uppfattningar kring inskolning samt upplevelser av möjlighet till inflytande och delaktighet i samband med inskolning.MetodSom metod har vi anvÀnt oss av en enkÀt.