Syftet med denna litteraturstudie Àr att analysera tvÄsprÄkighet med fokus pÄ andrasprÄk, modersmÄl och interaktion. Vi ville ocksÄ undersöka hur dessa effekter pÄverkar elevens utveckling och kommunikation i klassrummet. Dagens skola har blivit en kulturell mötesplats för bÄde elever och lÀrare dÀr flersprÄkigheten utvecklas. Interaktion i skolan Àr en viktig faktor för att alla elever ska kÀnna en gemenskap i klassrummet. Syftet med denna studie Àr att med hjÀlp av forskning om tvÄsprÄkighet undersöka hur tvÄsprÄkighet pÄverkar elevernas kunskapsutveckling.

Syftet med denna undersökning Àr att lyfta fram hur förskollÀrarna tÀnker i sina didaktiska val av lekmaterial i den fria leken. Dessa val kan pÄverka barns lÀrande och utveckling i den fria leken genom regler gÀllande olika materials anvÀndande. Genom material kan barn i sin fantasi omvandla ett material med ett specifikt anvÀndningsomrÄde till nÄgot helt annat, dÄ barn gÀrna transformerar material sÄ de passar in i den fria leken. Dessa tankar baseras pÄ det sociokulturella perspektivet.Metoden som anvÀnds Àr intervjuer dÄ utgÄngspunkten Àr att förstÄ och beskriva hur förskollÀrare tÀnker om sitt handlande, vÄr ansats utgÄr dÀrför frÄn ett kognitivistiskt perspektiv. Resultatet baseras pÄ sex intervjuer av förskollÀrare.Resultatet som framkom i undersökningen var att samtliga förskollÀrare tÀnkte pÄ att ge barnen fri tillgÄng till allt material i en tillÄtande miljö.

Syfte: Studien hade som syfte att undersöka speciallÀrares uppfattningar om stödet till elever i behov av stöd i matematik och svenska. Följande frÄgestÀllningar belystes:? Vilken roll har speciallÀrare i arbetet med elever i behov av stöd i matematik och svenska?? Vilka faktorer uppfattar speciallÀrare hindrar eller möjliggör arbetet med stödet? ? Vad uppfattar speciallÀrare att stöd i matematik och svenska Àr?? Hur utformas och organiseras stödet för elever i behov av stöd i matematik och svenska?Teori: Den teoretiska utgÄngspunkten i studien togs i det sociokulturella perspektivet och det kommunikativa relationsinriktade perspektivet dÀr grunden Àr att lÀrande sker i samspel med andra och dÀr kommunikation och delaktighet Àr viktiga komponenter för att lÀrande och utveckling ska Àga rum. Det kompensatoriska perspektivet finns med i studien dÄ resultatet visade att detta perspektiv förekom. Metod:För att nÀrma oss speciallÀrarnas uppfattningar i frÄgan om hur de anser att stödet, till elever i behov av stöd i matematik och svenska, ser ut valdes en halvstrukturerad (semistrukturerad) kvalitativ intervju.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka HÀlsinge lÄtverkstad, dess förutsÀttningar, pedagogiska metoder och pÄ vilket sÀtt dessa metoder kan bidra till att öka motivationen hos unga att fortsÀtta spela. HÀlsinge lÄtverkstad har anammat flera olika aspekter som verkar motiverande för spelintresset, och dÀrför ligger tre kvalitativa intervjuer med ledare för denna verksamhet till grund för studien. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr det sociokulturella perspektivet. Den sociala gemenskapen Àr viktig i HÀlsinge lÄtverkstad. Ungdomarna Àr i olika Äldrar och alla slags instrumentalister fÄr vara med pÄ olika tekniska nivÄer.

Studien har som syfte att belysa förskollÀrarnas upplevda kunskap om och förhÄllningssÀtt till matematik i förskolan. Det insamlade materialet analyseras utifrÄn tvÄ frÄgestÀllningar om vad pedagoger upplever som hinder och möjligheter för att lyfta matematiken i förskolan, samt hur pedagogerna ser pÄ sin kunskap om matematik. Tidigare gjorda studier om pedagogers förhÄllningssÀtt till matematik i förskolan har visat att bristen pÄ utbildning i Àmnet var ett hinder i deras arbete och förhÄllningssÀtt att utveckla matematiken i förskolan. Med Àndrade utbildningsformer och fortbildningsmöjligheter i Àmnet ges pedagoger möjlighet att fördjupa sina kunskaper inom Àmnet. Studien utgÄr frÄn Vygotskijs sociokulturella perspektiv pÄ lÀrande.

?Examensarbetet handlade om att ta reda pÄ hur pedagoger beskriver betydelsen av barns lek, samt hur man implementerar lÀroplanens delar om lek i verksamheten. Syftet med studien var att fÄ reda pÄ hur pedagogerna beskriver delaktighet och betydelse av barns lek. Samt om de aktivt arbetar med lÀroplanen för förskolan (Utbildningsdepartementet, 1998) nÀr det gÀller leken och pedagogen.?Den ?teoretiska utgÄngspunkten ?i arbete Àr det sociokulturella perspektivet som handlar om lÀrande genom samspel och interaktion med andra mÀnniskor.Studien bygger pÄ intervjuer med ?sex pedagoger.

SammanfattningSyftet med uppsatsen var att utifrÄn en utredning av vad begreppen deliberation och demokrati kan betyda i ett skolperspektiv undersöka vilka öppningar, efterfrÄganden och eventuella hinder för anvÀndningen av deliberation i undervisningen som kunde finnas i grundskolans styrdokument. FrÄgorna som lÄg till grund för att besvara syftet rörde vad deliberation och demokrati kan betyda i en utbildningssituation, vad begreppen har med varandra att göra och om man kan spÄra innehÄllet i begreppen i grundskolans styrdokument. Det material som undersökts var litteratur som berör de begrepp uppsatsen uppehÄller sig kring, samt skollagen, lÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet (Lpo 94) och svenskÀmnets kursplan för grundskolan. Texterna tolkades utifrÄn det sociokulturella perspektivet med fokusering pÄ begreppen deliberation och demokrati, och det fördjupade innehÄll begreppen fÄr dÄ man ser dem i ett skolperspektiv.Deliberation och demokrati har en gemensam historia som strÀcker sig tillbaka till antiken. Man kan se deliberationen som ett demokratiskt redskap.

SammanfattningEtt av skolans viktigaste uppdrag Àr att skapa goda möjligheter för barn att lÀra sig att lÀsa och skriva. DÄ vi som blivande lÀrare kommer att arbeta med barns lÀs- och skrivutveckling ansÄg vi det vara viktigt för oss att fÄ en djupare insikt i hur det arbetet gÄr till. Vi vill Àven kunna bidra till utveckling av den tidigare vetenskapliga forskningen inom detta omrÄde. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur lÀrare arbetar med elevers lÀs- och skrivutveckling samt hur de motiverar sina val av arbetsmetoder. NÀr vi lÀste kurslitteraturen om barns lÀs- och skrivutveckling sÄ konstaterade vi att det fanns delade meningar om hur barn bÀst ska och kan lÀra sig att lÀsa och skriva.

Denna studies huvudsyfte Àr att undersöka vilka strategier nÄgra svenska skolbarn anvÀnder sig av i sitt bildskapande samt att ta reda pÄ vad de vill sÀga med sina bilder. I min litteraturdel redogör jag för olika sÀtt att se pÄ och tolka barns bilder. De inriktningar som jag presenterar Àr: stadieteorier, den processinriktade ansatsen, den sociokulturella ansatsen samt den narrativa modellen. Dessa presenterar jag för att ge en bakgrund och förstÄelse för den modell som jag i huvudsak kommer att anvÀnda mig av i min studie, nÀmligen den narrativa modellen. Denna innebÀr att man tittar pÄ bildens form som ett resultat av bildens innehÄll, vad barnen vill berÀtta med sina bilder.

Syftet med denna studie var att belysa de situationer i förskolan dÀr barn tar eller ges tillfÀlle till reflektion kring kÀnslor samt hur detta kan möjliggöra eller hindra utvecklingen av emotionell kompetens. Vi har tagit utgÄngspunkt i det sociokulturella perspektivet samt inspirerats av en etnografisk metodansats. För att uppnÄ syftet anvÀnde vi oss av videoobservation för att fÄnga olika situationer i vardagen. Vi filmade tre dagar i förskolan, tvÄ dagar lades fokus pÄ samtal mellan barn och en dag mellan barn och pedagoger. Den insamlade empirin analyserades med stöd av en kvalitativ innehÄllsanalys och resultatet presenterades varvat med vÄra tolkningar av empirin.

Syftet med studien Àr att beskriva pedagogens konstruktion av genus hos elever i grundskolans Ärskurs 5 inom skolÀmnet idrott och hÀlsa. Studiens syfte utmynnade i tre forskningsfrÄgor; Hur organiserar pedagogen undervisningen i Àmnet idrott och hÀlsa med val av lektionsinnehÄll och arbetsmetoder ur ett genusperspektiv? Hur gestaltar pedagogen undervisningen verbalt och fysiskt genom attityd, kroppssprÄk, sprÄk och dialog ur ett genusperspektiv? Hur medveten Àr pedagogen om sin delaktighet i elevers konstruktion av genus? Studien genomfördes pÄ fyra skolor i Norrbotten, med fyra verksamma pedagoger i skolÀmnet idrott och hÀlsa. För att uppnÄ det jag Àmnade studera anvÀnde jag mig av tvÄ kvalitativa datainsamlingsmetoder, semistrukturerade observationer och kvalitativa intervjuer. Det empiriska underlaget analyserades och tolkades genom menings-koncentrering med det sociokulturella- och genusperspektivet som teoretisk utgÄngspunkt.

Studiens syfte Àr att undersöka lÀrares uppfattning om lÀxans funktion i förhÄllande till en skola för alla. Studien har en kvalitativ forskningsansats dÀr halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med sexton lÀrare har genomförts.Studiens data analyseras utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys dÀr lÀrares uppfattningar om lÀxans funktion redovisas pÄ individnivÄ, organisationsnivÄ/skolnivÄ och samhÀllsnivÄ samt för elever i svÄrigheter. Vidare analyseras lÀrares övervÀgande uppfattningar om lÀxans funktion under fem olika synsÀtt, Det traditionella synsÀttet, Det kommunikativa synsÀttet, Det tillmötesgÄende synsÀttet, Det ambivalenta synsÀttet samt det Marknadsanpassade synsÀttet. Resultat och analys har kopplats till det sociokulturella synsÀttet och Vygotskijs teori om lÀrande samt till de tre specialpedagogiska perspektiven.Resultatet visar pÄ stora skillnader i lÀrarnas syn pÄ lÀxans funktion för elevens lÀrande och lÀrares undervisning pÄ de olika nivÄer studien berör. Bristande kollegial samsyn rÄder pÄ skolorna vilket medför att lÀxans funktion tolkas individuellt av samtliga parter runt lÀxan, vilket fÄr negativa konsekvenser i en skola för alla.

I vÄr studie har vi fokuserat pÄ ett arbetslag i en förskoleklass. VÄrt syfte Àr att uppmÀrksamma pedagogernas sÀtt att beskriva och förstÄ konflikter mellan barn, dels att utröna om denna förstÄelse ses som utgÄngspunkt för hinder alternativt möjlighet till utveckling och lÀrande. I vÄr studie har vi haft ett antal olika teoretiska perspektiv som vi diskuterar resultatet utifrÄn. Vi har studerat tre olika kommunikationsteorier: Kognitiva ?, Sociala ?, och interaktionistiska teorin.

Syftet med denna examensuppsats, Balloon Wars & snapphanarna ? lÀrdomar av narrativt filmskapande i skolan, Àr att undersöka vad och hur eleverna (en Ärskurs 3-5) som deltog i skapandet av en narrativ, berÀttande spelfilm om snapphanetiden kan tÀnkas ha lÀrt sig av filmprojektet, och vilka tÀnkbara utvecklingsmöjligheter filmmetoden har i framtiden. Studien förankras i Vygotskijs tankar om den nÀrmaste utvecklingszonen och att barn lÀr sig bÀst tillsammans, i ett socialt samspel. Pedagogiskt drama och utvecklande rollekar Àr en stomme i uppsatsen, eftersom eleverna var aktiva som barnskÄdespelare i inspelningsfasen. Metoden faller inom ramen för aktionsforskning.

Studien tar sin utgÄngspunkt i barns anvÀndande av musik och dess effekter pÄ sprÄkutvecklingen. Vidare handlar studiens syfte om att lyfta fram hur förskollÀrare ser pÄ barns möjligheter att utveckla sprÄket genom att anvÀnda musik som ett kulturellt verktyg. Intentionen med studien Àr att undersöka vilka möjligheter förskolan kan erbjuda för att frÀmja barns sprÄkutveckling genom musik. Denna studie Àr en kvalitativ undersökning dÀr vi valt att intervjua fyra förskollÀrare pÄ fyra olika förskolor. Den sociokulturella teorin Àr central och genomsyrar denna studie.