Dagens ledord skulle kunna sÀgas vara förÀndring. Medarbetare börjar och slutar sina anstÀllningar, verksamheter omorganiseras, nya företag etableras och gamla kommunala funktioner avknoppas och blir privata. En annan kultur tar plats dÀr medarbetarnas lÀrande och utveckling ses som ett av företagens viktigaste konkurrensmedel och blir dÀrigenom nÄgot att fokusera pÄ, synliggöra och utveckla. Vikten av en gynnsam lÀrandemiljö för medarbetarna stÄr dÀrför i centrum för att möjliggöra för deras livslÄnga lÀrande. Med utgÄngspunkt frÄn det sociokulturella perspektivet samt hur förutsÀttningar för lÀrande uppstÄr och skapas blev syftet med studien sÄledes att fÄ förstÄelse för chefens betydelse för lÀrandemiljön pÄ en nyetablerad arbetsplats.

Arbetet söker kartlÀgga visuell kultur som begrepp och pedagogisk strategi. Med utgÄngspunkt i teorier kring visuell kultur inom olika discipliner och utifrÄn olika lÀnders definitioner undersöks visuell kulturpedagogik i Danmark. En central frÄga i arbetet Àr huruvida visuell kultur Àr ett nytt bildÀmne eller en angelÀgenhet för skolans alla Àmnen. Undersökningen Àr hermeneutisk och bestÄr av tolkningar utifrÄn litteratur och intervjuer. För att se hur visuell kultur som pedagogisk strategi fungerar i praktiken har kvalitativa intervjuer genomförts med tre verksamma lÀrare i Danmark.

Malmö högskola LĂ€rande och SamhĂ€lle Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogik VĂ„rterminen 2012 Abstrakt Nesic, Anna & Åkesson, Christel (2012). Om vi skalar?en studie om synen pĂ„ specialpedagogikens inre. (I we peel? a study on the perception of special education internal). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LĂ€rande och SamhĂ€lle, Malmö högskola. Syftet med vĂ„r studie har varit att undersöka vad kĂ€rnan i specialpedagogik Ă€r.

Studien syftar att undersöka hur Ätta förskollÀrare uppmÀrksammar relationer, konflikter, sociala roller samt makt i arbetslaget. Vidare behandlas barnens pÄverkan av eventuella konflikter samt maktrelationer som sker i arbetslaget utifrÄn förskollÀrarnas tankar. FörskollÀrarna har intervjuats i syfte att fÄ ta del av deras tankar och resonemang om makt och konflikter och hur barnen kan pÄverkas av vad som sker i verksamheten. För att analysera förskollÀrarnas resonemang, har bland annat SÀljös (2000) sociokulturella perspektiv, Galtungs (1969) teori angÄende konflikthantering samt Harre ochVan Langenhoves (1999) positionerings teori anvÀnts.  Resultatet visar att förskollÀrarna Àr medvetna om att olika typer av konflikter och olika positioner etableras inom arbetslaget och att barnen pÄverkas negativt av vad som sker inom arbetslaget enligt förskollÀrarna.

BakgrundVi har valt att belysa bildpedagogikens framvÀxt i Sverige och ge en överblick av viktiga föregÄngsgestalter och deras pedagogiska synsÀtt. Reggio Emilias pedagogiska filosofi presenteras, dÀr idén om att anvÀnda en ateljerista i den pedagogiska verksamheten startade. NÄgra av Loris Malaguzzis tankegÄngar kommer Àven synliggöras. Vidare belyser vi hur Reggio Emilias pedagogiska filosofi kom till Sverige, estetiska lÀrprocesser och lÀroplaner. VÄr teoretiska utgÄngspunkt Àr Vygotskijs sociokulturella teori.SyfteDenna undersökning har gjorts i syfte att fÄ en ökad förstÄelse för nÄgra ateljeristors förhÄllningssÀtt till barns bildskapande.MetodVÄr studie har en hermaneutisk ansats.

Under vÄrterminen 2010 startar en liten mindre skola i södra Sverige ett projekt  med att introducera en ny metod för att öka  elevernas fÀrdigheter inom lÀs -och skrivinlÀrning. Programmet skolan ska börja arbeta med fr om höstterminen 2010 Àr TIL-programmet, Tidig Intensiv LÀstrÀning ( Dahlin, 2006). Tanken med specifikt detta program, Àr att kunna erbjuda alla elever en möjlighet för en bra sprÄkutveckling. Programmet vÀnder sig i första hand till elever i Ärskurs 1 och 2 som inte kommit igÄng med sin lÀsning. Alla elever fÄr under tolv veckor arbeta intensivt med lÀstrÀning.

Studiens syfte Àr att undersöka hur förskollÀrare i LuleÄ kommun förhÄller sig till begreppet entreprenörskap och om och i sÄdana fall hur det integreras i verksamheten. Vi har brutit ned syftet i tre forskningsfrÄgor: Vilken betydelse lÀgger pedagogerna i begreppet entreprenörskap? Vilka attityder till begreppet har pedagogerna? Samt har entreprenörskap integrerats i förskoleverksamheten? I sÄdana fall hur? Den teoretiska aspekten vi valt i denna studie Àr fenomenografin eftersom det Àr pedagogernas tankar vi Àr ute efter. Vi har Àven valt att ha med det sociokulturella perspektivet dÄ det styrker vikten av det sociala samspelet och att andra mÀnniskor Àr viktiga för lÀrandet och den sociala utvecklingen. Studien Àr genomförd med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med sex olika förskollÀrare pÄ fyra olika förskolor i LuleÄ kommun.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om den tysta lÀsningen i grundskolans tidigare Är behöver Àndras, varför detta behövs samt hur den kan Àndras. Till grund för studien skrevs tre frÄgestÀllningar. Dessa lyder: Behöver den tysta lÀsningen förÀndras- varför?Hur kan den tysta lÀsningen i skolan utvecklas?Hur kan utvecklandet av tyst lÀsning gynna elevernas lÀsande och livslÄnga lÀrande? Studien genomfördes genom en litteraturstudie av forskning och annan litteratur. Litteraturen och stoffet analyserades genom Vygotskijs och det sociokulturella perspektivet. Det undersökningen visat Àr att lÀsförmÄgan i Sverige sjunkit och att den fortsÀtter att sjunka.

Jag vill i den hÀr uppsatsen ge en bild av hur nÄgra lÀrare arbetar med skönlitteratur i sin undervisning. Genom det kommer Àven lÀrarnas förhÄllningssÀtt till svenskÀmnet att granskas. Jag kommer att studera hur olika lÀrare anvÀnder skönlitteratur i svenskÀmnet, varför lÀraren har valt att anvÀnda skönlitteratur pÄ det sÀttet och vilka för- och nackdelar det finns med att anvÀnda skönlitteratur i svenskÀmnet. I kapitlet Historiskt perspektiv pÄ skönlitteraturens roll i skolan beskriver jag skolvÀsendets historia och hur skönlitteraturens roll sett ut i svenskÀmnet. LitteraturgenomgÄngen ger en teoretisk genomgÄng av det sociokulturella och det kognitivistiska perspektivet och textens betydelse för mÀnniskan.

Syftet med denna studie var att synliggöra förskollÀrares tankar om vardagsmatematiken. Studien skulle Àven innefatta hur förskollÀrare tar tillvara pÄ den vardagliga matematiken. VÄr metod i studien gick ut pÄ att intervjua förskollÀrare genom en self report, som tillhör den kvalitativa forskningen. VÄr self report innebar att de tillfrÄgade förskollÀrarna skriftligt fick redogöra sina tankar och erfarenheter utifrÄn frÄgeformulÀret. Med hjÀlp av vÄr self reports öppna frÄgor synliggjordes förskollÀrares djupgÄende tankar om ett visst fenomen, vilket leder in vÄr studie till en fenomenografisk forskningsansats.

En av de stora upptÀckterna i livet Àr att lÀra sig lÀsa, men det Àr en Ànnu större upptÀckt att förstÄ det lÀsta, det vill sÀga att lÀsa för att lÀra. DessvÀrre visar de senaste internationella lÀsundersökningarna, bland annat Progress in International Reading Literacy Study (PIRLS), att lÀsförstÄelsen hos svenska elever har försÀmrats. DÀrför Àr syftet med vÄr studie att reda ut hur fyra lÀrare i Äk 4-6 arbetar för att utveckla sina elevers lÀsförstÄelse. VÄr teoretiska utgÄngspunkt Àr bland annat det sociokulturella perspektivet. För att kunna genomföra studien anvÀnde vi oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer.

Denna studies syfte var att beskriva och analysera fem pedagogers erfarenheter och uppfattningar om de lÀs- och skrivutvecklingsmetoder som de anvÀnder i sitt arbete. VÄra frÄgestÀllningar var: Hur arbetar pedagogerna med lÀs- och skrivutveckling? Varför har pedagogerna valt detta arbetssÀtt? Vilka teoretiska utgÄngspunkter har metoderna? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgestÀllningar anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer. Intervjuerna genomfördes med pedagoger som arbetar mot skolans tidigare Är i KronobergslÀn. Studiens resultat visade att pedagogerna anvÀnder sig av blandade metoder inom antingen det analytiska eller det syntetiska spektrat.

Enligt skolverkets statistik har gruppstorleken i förskolan ökat samtidigt som personaltÀtheten minskat.  Syftet med denna studie Àr att undersöka förskollÀrares syn pÄ hur gruppstorlek och personaltÀthet pÄverkar barns lÀrande och utveckling. I undersökningen intervjuades fyra förskollÀrare med olika lÄng erfarenhet av yrket. I Lpfö 98 stÄr det att personalens uppdrag Àr att tillgodose alla barns behov och lÀgga grunden för ett livslÄngt lÀrande, dÀr samspel, samtal och lek ska uppmuntras. Enligt den sociokulturella lÀrandeteorin lÀr barn i samspel, kommunikation och lek med varandra.

Syftet med denna uppsats Àr att fÄ ökad kunskap om och förstÄelse för vilka didaktiska val fiolpedagoger kan göra för att frÀmja elevers motivation till att spela och öva. För att komma nÀrmare ett svar pÄ denna önskan har intervjuer med fyra fiolpedagoger genomförts. Den teoretiska utgÄngspunkten för studien Àr det sociokulturella perspektivet, det vill sÀga ett perspektiv dÀr det sociala sammanhanget betonas och dÀr lÀraren ses som en viktig del i lÀrandet. Resultatet visar att de fyra intervjuade fiolpedagogerna anser att det sociala sammanhanget Àr det viktigaste för elevers motivation, eftersom det medför att undervisningen upplevs som meningsfull. De anser Àven att förÀldrar kan pÄverka elevers motivation och att övning Àr en viktig faktor för att eleverna ska utvecklas.

Titel: Vilka konsekvenser fÄr lÀrares val av metoder inom matematikundervisningen för eleverna? Teacher?s choice of method for maths-instruction; what are the consequences for the pupils? Författare: Maria Axtelius och Lotta Cronvall (2009). VÄrt syfte med denna undersökning Àr att undersöka vad elever i skolÄr tre tycker om matematiken i skolan och varför. Ett annat syfte Àr att fördjupa kunskapen kring hur lÀrare kan motivera barn i matematikundervisningen för att de ska nÄ upp till gÀllande kunskapsmÄl, samt hur lÀrare kan utmana de elever som med lÀtthet nÄr upp till mÄlen. MatematikÀmnet Àr ofta förekommande i skoldebatten, och det Àr viktigt att eleverna bibehÄller det intresse som ofta finns nÀr de börjar i skolÄr ett.