Enligt skolverkets statistik har gruppstorleken i förskolan ökat samtidigt som personaltÀtheten minskat.  Syftet med denna studie Àr att undersöka förskollÀrares syn pÄ hur gruppstorlek och personaltÀthet pÄverkar barns lÀrande och utveckling. I undersökningen intervjuades fyra förskollÀrare med olika lÄng erfarenhet av yrket. I Lpfö 98 stÄr det att personalens uppdrag Àr att tillgodose alla barns behov och lÀgga grunden för ett livslÄngt lÀrande, dÀr samspel, samtal och lek ska uppmuntras. Enligt den sociokulturella lÀrandeteorin lÀr barn i samspel, kommunikation och lek med varandra.

Syftet med denna studie Àr att bidra med en fördjupad förstÄelse för erfarenheter av att anvÀnda alternativa verktyg hos elever med dyslexi. Studien som Àr en kvalitativ undersökning bygger pÄ intervjuer av tre elever. UtifrÄn deras berÀttade erfarenheter har berÀttelser skapats. De har sedan analyserats med utgÄngspunkt i den sociokulturella teorin och resultatet har avslutningsvis diskuterats i relation till tidigare forskning.Resultatet av studien visar att elever, med hjÀlp av alternativa verktyg, artefakter, kan klara av det som ligger utanför deras förmÄga. Verktygen anvÀnds nÀr eleverna behöver stöd i sitt lÀrande nÀr det gÀller att lÀsa och skriva.

Bakgrund: ADHD k?nnetecknas av bristande uppm?rksamhet och/eller ?veraktivitet, vilket kan leda till en rad sv?righeter och funktionsneds?ttningar i vardagen. Traditionellt har ADHD ansetts vara en diagnos som fr?mst drabbar unga pojkar, men idag f?r allt fler b?de kvinnor och m?n diagnosen i vuxen ?lder. Symtom och sv?righeter vid ADHD kan effektivt hanteras med adekvat behandling.

Enligt skolverkets statistik har gruppstorleken i förskolan ökat samtidigt som personaltÀtheten minskat.  Syftet med denna studie Àr att undersöka förskollÀrares syn pÄ hur gruppstorlek och personaltÀthet pÄverkar barns lÀrande och utveckling. I undersökningen intervjuades fyra förskollÀrare med olika lÄng erfarenhet av yrket. I Lpfö 98 stÄr det att personalens uppdrag Àr att tillgodose alla barns behov och lÀgga grunden för ett livslÄngt lÀrande, dÀr samspel, samtal och lek ska uppmuntras. Enligt den sociokulturella lÀrandeteorin lÀr barn i samspel, kommunikation och lek med varandra.

Idrottsevenemang lyfts ofta fram som nÄgot som medför positiva ekonomiska effekter för destinationen som arrangerar det. Regeringen fattade dock beslut om att inte arrangera fotbolls-EM 2016 och denna studie berör allmÀnhetens uppfattning av den hÀr typen av arrangemang. NÀrmare bestÀmt Àr det övergripande syftet med föreliggande studie att studera boende pÄ den svenska vÀstkustens instÀllning till ett Fotbolls-EM i Sverige. För att uppnÄ denna mÄlsÀttning kommer följande forskningsfrÄgor att besvaras:Vilken instÀllning har invÄnare pÄ den svenska vÀstkusten till ett Fotbolls-EM i Sverige?Vilka positiva konsekvenser ser de att detta kan ge för samhÀlle och ekonomi?Vilka negativa effekter ser de att detta kan ge för nationen?Studiens teoretiska ramverk kretsar kring sportturism och de komponenter som ingÄr i detta forskningsfÀlt.

Denna studie Àmnar att gÄ igenom lÀrande pÄ arbetsplatsen och hur det situerade lÀrandet frÄn en tjÀnst kan anvÀndas i andra tjÀnster. Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur individer som arbetar inom HR, som jobbar med personalrelaterade frÄgor, upplever att tidigare arbetslivserfarenheter har betydelse för det arbete de har idag. Det teoretiska ramverket utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande, dÀr tÀnkandet och handlandet hos oss mÀnniskor betraktas som situerat till sociala sammanhang. För att kunna belysa det lÀrandet ytterligare anvÀnds begreppen redskap, mediering och praktikgemenskap för att förstÄ hur lÀrandet kan frÀmjas. Studien baseras pÄ kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomfördes med Ätta kvinnor som innehar en HR-tjÀnst idag.

I bakgrunden berör vi det sociokulturella perspektivet dÀr Vygotskij och SÀljö beskriver samspelets betydelse med omgivningen för barnets sprÄkutveckling. DÀrefter belyser vi sprÄkliga definitioner som följs av förskollÀrarnas samverkan med förÀldrarna för att avslutningsvis ta upp förskolans roll för att stimulera barns sprÄkutveckling. Studien syftar till att undersöka förskollÀrares uppfattningar kring modersmÄlet och samarbetets betydelse med förÀldrarna för flersprÄkiga barn i förskola. För att fÄ svar pÄ vÄr undersökning utförde vi kvalitativa intervjuer med fem förskollÀrare som arbetar i mÄngkulturella förskolor. Valet av förskollÀrare gjorde vi medvetet med utgÄngspunkt av tidigare erfarenheter kring den verksamhetsförlagda utbildningen.

I Sverige bera?knas 130 000 ma?nniskor leva med en medelsva?r till sva?r demenssjukdom. Demens a?r en o?vergripande diagnos fo?r en samling sjukdomar da?r kognitiva nedsa?ttningar a?r utma?rkande och kommunikativa fo?rma?gor pa?verkade. I tidigare studier har det underso?kts hur personer med demens kommunicerar med en samtalspartner utan demens, men hur personer med demens kommunicerar med varandra a?r fortfarande relativt outforskat.Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka och beskriva hur personer med en demensdiagnos samtalar med varandra och hur de hanterar samtalsa?mnen och a?mnesbyten.

I denna uppsats konstrueras en teoretisk modell över fenomenet sjĂ€lvsvĂ€lt/anorexia nervosa sett mot bakgrund av den teoretiska referensramen i Émile Durkheims studie SjĂ€lvmordet. Den empiriska metoden baserar sig pĂ„ litteraturstudier och befintlig aktuell forskning om de bĂ„da fenomenen sjĂ€lvsvĂ€lt/anorexia nervosa och sjĂ€lvmord. Mitt syfte Ă€r att utröna huruvida de sociala orsaksfaktorer som förklarar variationen av sjĂ€lvmordsfrekvensen i olika typer av samhĂ€llen Ă€r de samma som ligger bakom fenomenet asketiskt religiöst fastande under medel-tiden och nutida anorektiskt beteende i icke-vĂ€sterlĂ€ndska och vĂ€sterlĂ€ndska samhĂ€llen.Durkheim betonade att patologiska sociala fenomen kan orsakas bĂ„de av en alltför lĂ„ngt dri-ven individualism och av dess motsats, en alltför stark reglering och integrering. Anorexia nervosa sĂ„som sjukdomen yttrar sig i den sydasiatiska kulturen skulle kunna ses som symtom pĂ„ ett sociokulturellt system som genom sin struktur kan framkalla fenomen av fatalis-tisk/altruistisk art. I sina bakomliggande orsaker yttrar sig anorexia nervosa i denna kulturella kontext som en antites till de faktorer som förklarar fenomenet i vĂ€stvĂ€rlden dĂ€r samhĂ€lls-strukturen framkallar fenomen av egoistisk/anomisk art.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka förskolepedagogers tankar om och erfarenheter av barn som leker ensamma i barngruppen, vilka orsaker de anser ligga bakom barns ensamlek samt vilka metoder förskolepedagogerna beskriver att de anvÀnder för att fÄ in ensamlekande barn i det sociala samspelet i barngruppen. Studiens problemstÀllning innefattar hur man som förskolepedagog kan tÀnka nÀr det kommer till barn som leker ensamma dÄ samspelets betydelse för barns sociala utveckling ofta ses som mycket viktigt. Teoretisk utgÄngspunkt Àr den sociokulturella teorin som belyser bÄde samspelets och ensamtidens betydelse för social utveckling och lÀrande. I studien har Ätta förskolepedagoger intervjuats och studiens resultat visar att förskolepedagogerna resonerar pÄ ett liknande sÀtt kring barns ensamlek, varför barn leker ensamma samt vilka metoder de anvÀnder för att stödja ensamlekande barn. En viktig slutsats Àr att förskolepedagogerna menar att ensamleken inte bör pÄgÄ under en lÀngre tid eftersom de anser att detta inte Àr bra för barns sociala utveckling och lÀrande.

Rapporten handlar om specialpedagogens upplevelse av sin yrkesroll och arbetssituation jÀmfört med examensbeskrivningen för specialpedagogutbildningen. Vi klargör de "fem ben" som vi anser specialpedagogens yrkesroll befinner sig i, dvs. ledarskap, skolutveckling, handledning, kartlÀggning och undervisning. I litteraturgenomgÄngen förklarar vi vÄr teoretiska utgÄngspunkt och hur olika teorier och perspektiv anvÀnds för att förstÄ specialpedagogens komplexa arbetssituation. I studien fick 350 före detta studenter frÄn Högskolan Kristianstad en enkÀt att besvara, 66 svar samlades in.

Genom att ta del av detta examensarbete fÄr lÀsaren en bild och insyn i hur det grundlÀggande arbetet med lÀs- och skrivinlÀrning ser ut i förskoleklassen. Jag har lÀst mycket litteratur innan om lÀs- och skrivinlÀrning, frÀmst litteratur om hur man kan frÀmja lÀs- och skrivsvÄrigheter. Det jag inte fick svar i litteraturen Àr hur man praktiskt kan arbeta med detta ute i verksamheterna. Jag valde att undersöka hur arbetet kan se ut i förskolklassen genom att intervjua verksamma pedagoger. Att jag valde just arbetet i förskoleklassen beror pÄ att jag haft min verksamhetsförlagda utbildning dÀr och intresserade mig för just den Äldern dÄ den i mitt tycke Àr mer komplex Àn nÄgon annan.

Kultur tillhör alltid en del av undervisning i moderna sprÄk. Nationella faktakunskaper som ofta förekommer i mina lÀroböcker gör mig tveksam pÄ om dessa fakta direkt kan bidra till framgÄngsrik kommunikation vid kulturmöten. UtifrÄn mina tvivel syftar mitt examensarbete till att ta reda pÄ vilka Äsikter om kultur gymnasielÀrare i moderna sprÄk har och hur de genomför sin kulturundervisning. Min undersökning baseras pÄ kvalitativa intervjuer med sex verksamma gymnasielÀrare i moderna sprÄk. I resultatet av intervjuerna visar sig att kultur ofta stÄr i bakgrunden och Àr mindre viktig Àn de fyra sprÄkfÀrdigheterna.

Problematiken som ligger till grund för denna studie Àr att vi har uppmÀrksammat tendenser till att bilder och bildskapande anvÀnds som tidsfördriv pÄ förskolor. Processen och efterarbetet Àr inget som lÀggs nÄgon större vikt vid. Samtidigt visar tidigare forskning att interaktion i samband med bilder och bildskapande Àr av betydelse för den sprÄkliga förmÄgan hos barn.DÀrför vill vi genom att studera interaktion och kommunikation mellan pedagoger och barn i aktiviteter kring bilder och bildskapande, bidra med kunskap kring hur sprÄkliga praktiker skapas.Med utgÄngspunkt i delar av det sociokulturella perspektivet har studien genomförs med kvalitativa metoder, i form av öppna observationer vilka har dokumenterats med videoinspelning och fÀltanteckningar. Empirin har sedan analyserats med hjÀlp av interaktionsanalys.I studien framkom det att pedagogens nÀrvaro och engagemang samt utformningen av förskolans miljö Àr betydande. Slutsatsen i studien Àr att om pedagogen ska kunna skapa goda sprÄkliga praktiker kring bilder och bildskapande, Àr det av betydelse att aktiviteterna Àger rum pÄ platser dÀr det inte Àr störande ljud och spring frÄn andra runt omkring.

Syftet med denna studie Àr att fÄ och skapa förstÄelse för hur förskollÀrare och förskolechefer skapar villkor för inkludering och Àven hur förskollÀrare konkret arbetar för att inkludera alla barn i förskolan. För att uppnÄ detta har syftet brutits ner i tre frÄgestÀllningar. Dessa behandlar hur förskollÀrare och förskolechefer beskriver organiseringen för att inkludera alla barn, vi benÀmner detta som formuleringsarenan. Hur förskollÀrarna konkret arbetar för inkludering pÄ individ- och gruppnivÄ, vilket vi benÀmner som realiseringsarenan. Slutligen gör vi en jÀmförelse mellan de tvÄ arenorna.