Innehåll och lärstrategier med lärplattan som medierande verktyg
Många förskolor har idag tillgång till lärplattor och det har mer eller mindre blivit omöjligt förförskollärare att inte ta ställning till hur de vill arbeta med dessa. Denna studie har belyst olika konstellationer som barn kan arbeta i med lärplattan; med en förskollärare, utan förskollärare i par och på egen hand. Studien undersöker om användandet av lärplattan som medierande verktyg för läs- och skrivutveckling blir annorlunda beroende av vilka förutsättningar förskollärare möjliggör för barnen i förskolans verksamhet. Studiens problemområde är relevant att undersöka då vi tidigare, under bland annat VFU-perioder, stött på uppfattningen att lärplattan ses som en börda istället för ett verktyg för potentiellt lärande. Förskollärare behöver vara medvetna om hur olika konstellationer synliggör innehållet när lärplattan används i verksamheten. Detta har undersökts med utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet och med videoobservation som insamlingsmetod. Slutligen diskuteras vilka skillnader som synliggjordes i studien. En slutsats var att förskolläraren kan omedvetet eller medvetet styra en aktivitet med lärplattan till en helt annan riktning än om barnen får arbeta med lärplattan utan en förskollärare. Innehållet i aktiviteterna med lärplattan kan alltså se olika ut beroende på vilka konstellationer barnen befunnit sig i under arbetets gång. Ytterligare en slutsats är att det är av stor betydelse vilken applikation förskollärare väljer att arbeta med, då de ger olika mycket stöd till användaren.