Denna examensuppsats skrevs under utbildningen pÄ speciallÀrarprogrammet pÄ Malmö Högskola under vÄren 2015. Det Àr en kvalitativ studie som utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet dÀr talet Àr tankens redskap. Jag har genom fokusgrupper och lÀrarnas reflektioner i form av dokument samlat in min empiri. Det insamlade materialet har jag analyserat utifrÄn Kintsch och Rawsons modell för lÀsförstÄelseprocessen och bedömningens olika former. Mitt resultat visar pÄ att lÀrarna, nÀr de bedömer elever, bedömer hur vÀl eleverna kan genomföra olika aktiviteter kopplade till lÀsförstÄelse.

Den föreliggande studien syftar till att undersöka hur fem engelsklÀrare i grundskolans senare Är uppfattar individualiseringen av engelskundervisningen. UtifrÄn detta syfte formulerades tre frÄgestÀllningar vilka behandlar lÀrarnas instÀllning till skollagens krav pÄ att undervisningen ska ta hÀnsyn till varje elevs behov; vilka faktorer de anser inverkar pÄ deras möjligheter att individualisera undervisningen; samt hur de sÀger sig individualisera engelskundervisningen. Data samlades in via intervjuer och analyserades utifrÄn studiens teoretiska utgÄngspunkter som Àr det sociokulturella perspektivet utifrÄn Vygotskij och SÀljö; samt ramfaktorteorin utifrÄn Lundgren och Stensmos skrifter. Resultatet pekar pÄ att de intervjuade engelsklÀrarna har en generellt positiv instÀllning till individualisering. De menar att individualiseringen innebÀr att lÀraren kan hjÀlpa en elev att nÄ lÀngre, genom att lÀraren dÄ sÀtter sig in i elevens behov och kan utmana denne pÄ rÀtt nivÄ.

Grunda mjukbottnar i Sveriges kustvatten utg?r biologiskt v?rdefulla milj?er med funktioner som n?ringsoms?ttning, erosionsskydd och viktiga livsmilj?er f?r fisk. Trots detta ?r dessa habitat kraftigt hotade av ?kad exploatering kopplad till bebyggelse, turism och infrastruktur. Studien syftar till att unders?ka hur svenska kustkommuner hanterar skyddet av grunda mjukbottnar i f?rh?llande till befintlig lagstiftning och nationella riktlinjer.

Denna studie undersöker hur tvÄ lÀrare valt att utforma sitt klassrum med avseende pÄ den fysiska miljön, en kartlÀggning av denna fysiska miljö samt hur elever agerar i den givna miljön. Det vi avser med fysisk klassrumsmiljö Àr möblemang, utsmyckning, disposition av lÀromedel, elevarbeten och allt annat som av lÀraren har placerats i klassrummet. Vi anvÀnde oss av intervju och observation som metod, intervju av lÀrarna kring detta Àmne och genom observation sÄg vi hur eleverna agerade i den fysiska miljön som var deras hemklassrum. Vi fann att de bÄda studerade lÀrarna pÄ olika sÀtt förde resonemang om vad som Àr viktigt i en fysisk klassrumsmiljö men pÄ olika sÀtt. Vi fann ocksÄ att de bÄda lÀrarna stÀlldes inför olika problem i utformandet av den fysiska klassrumsmiljön, problem utifrÄn exempelvis ekonomiska resurser.

In the Swedish Curriculum (Lpfö 1998, revised 2010) pedagogogical documentation constitute a big part. It is important that the childrens development and learning are documentated properly, both for the child itself, but also as an quality review and evaluation of the work that is made at the Preschool.In this study we have examined preschool teacher?s attitudes towards pedagogical documentation and how they work with it and use it in the daily work at the Preschool.We have also examined their own abilities to implement pedagogical documentation. For whom is the documentation made for? We also wanted to see if the children had any opportunity to influence the work.We have used a qualitative method and our study is based on six semi-structured interviews with six preschool teachers.

Syftet med studien var att belysa barns inflytande i förskolans vuxenstyrda aktiviteter. För att undersöka syftet anvÀndes metoder i form av observationer med videoinspelning och fÀltanteckningar. Syftet bröts ner i fyra frÄgestÀllningar som sökte svar pÄ hur barnen utövar inflytande samt hur detta inflytande bemöts av pedagogerna. Vidare sökte frÄgorna Àven svar pÄ hur pedagogernas bemötande samt aktiviteternas genomförande pÄverkar barnens inflytande, frÄgor av en mer analytisk karaktÀr. Studiens teoretiska ramverk bestÄr av den sociokulturella teoribildningen och vid analysarbetet anvÀndes det teoretiska analysverktyget Institutionella demokratihÀndelser.

Syftet med denna studie har varit att ta reda pÄ hur den enskilde lÀrarens kunskapssyn kan komma till uttryck i bedömningspraktiken, och hur detta kan pÄverka likvÀrdigheten i bedömning och betygsÀttning. Den teoretiska utgÄngspunkten har varit de lÀrandeteorier som speglat den svenska skolan de senaste hundra Ären; behaviorismen, kognitivismen, pragmatismen och det sociokulturella perspektivet samt teorier om provkonstruktion. TillvÀgagÄngssÀttet för studien var tvÄ olika metoder, dels en kvalitativ textanalys av prov och dels kvalitativa intervjuer av lÀrarna som delgett sina prov för analys. Studien avgrÀnsades till tre yrkesverksamma lÀrare i en mindre kommun i södra Sverige. Resultatet av studien kom att visa att lÀrarna i studien till viss del talar om kunskap pÄ ett sÀtt, men praktiskt i handling inte testar av samma kunskap.

Syftet med uppsatsen Àr att försöka ta reda pÄ vad arbetet med egna idéer i trÀ- och metallslöjden handlar om. FrÄgorna jag vill besvara utifrÄn det sociokulturella perspektivet Àr: Hur arbetar elever och lÀrare med det som kallas elevens egna idéer? VarifrÄn upplever elever att de fÄr idéer? Metoden jag valt Àr intervjuer med elever i Ärskurs sju och nio som arbetar med egna idéer eftersom jag vill veta hur eleven resonerar angÄende deras egna idéer. Resultatet visar att eleverna i stor utstrÀckning utgÄr frÄn ett föremÄl som de vill ta hem eller ge bort till nÄgon i present, det motiverar eleven i sitt arbete. Det Àr i alla fall produkter som redan finns runt om oss, som de sjÀlva vill Äterskapa.

Arbetets art: Examensarbete i lÀrarutbildningen, avancerad nivÄ, 15hp. Högskolan Skövde. Titel: Kamratkultur i förskolan. En studie om förskollÀrares förhÄllningssÀtt och arbetssÀtt. Sidantal: 32 Författare: Ida Christesen, Helen Fredriksson och Malin Hamberg Handledare: Mirella Forsberg Ahlcrona Datum: 7 januari 2013 Nyckelord: Förskola, kamratkultur, gemenskap, samhörighet, uteslutning och etik Denna studie belyser kamratkulturer i förskolan mot bakgrund av förskollÀrares förhÄllningssÀtt och arbetssÀtt. Med kamratkultur, menar vi gemenskap, samhörighet och uteslutning. Studiens teoretiska perspektiv tar sin utgÄngspunkt i det sociokulturella perspektivet.

Syftet med vÄr undersökning Àr att bidra med kunskap om elevers upplevelser och erfarenheter av skolan i allmÀnhet och med fokus pÄ gymnasieskolans individuella program i synnerhet. Genom att göra elevers röster hörda kan vi fÄ perspektiv pÄ de förÀndringar som gymnasiet och sÀrskilt det individuella programmet stÄr inför. Inledningsvis redogör vi för olika teoretiska utgÄngspunkter utifrÄn olika infallsvinklar, dÀr vi lÀgger tyngdpunkten pÄ makten, demokratin och det sociokulturella. Vidare presenterar vi olika forskares syn pÄ skolan generellt, pÄ det individuella programmet samt olika politiska beslut som i högsta grad pÄverkar den svenska skolan. Metoden vi anvÀnde oss av Àr kvalitativ eftersom vi genomförde en fallstudie, dÀr vi intervjuade nio elever.

Detta arbete fokuserar pÄ bedömning i matematik sett ur ett lÀrarperspektiv. Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare och rektor pÄ samma skola beskriver hur bedömning i matematik utförs, detta för att studera om bedömningen Àr en pÄgÄende process integrerad i undervisningen. Jag studerar hur lÀrarna och rektorn beskriver undervisning, vilka bedömningsunderlag som anvÀnds och styrdokumentens funktion. Undersökningen har genomförts med kvalitativ metod genom att intervjua fem lÀrare och rektorn pÄ en skola i södra Sverige. Den teoretiska bakgrunden utgörs av det sociokulturella och behavioristiska perspektivet pÄ lÀrande.

Spra?kbruk inneha?ller till stor del konventionaliserade spra?kliga mo?nster. Det kan handla om specifika ord, mer eller mindre fasta eller kompositionella flerordsenheter, hela yttranden eller grammatiska strukturer. En god ka?nnedom av dessa spra?kliga mo?nster ho?jer graden av idiomaticitet i spra?kanva?ndningen.

Syftet med studien har varit att undersöka pÄ vilket sÀtt lÀrplattan anvÀnds pÄ olika förskolor idag. Jag ville undersöka vilken funktion lÀrplattan fyller i den pedagogiska verksamheten och huruvida den kunde fungera som ett pedagogiskt verktyg. Vidare studerades hur barnens relation till lÀrplattan sÄg ut samt vad pedagogerna tror kommer hÀnda med lÀrplattan i förskolan i framtiden. Studien utgÄr ifrÄn det sociokulturella perspektivet och de centrala begreppen har varit; artefakt, mediering och samspel. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger, verksamma pÄ fyra olika förskolor.

Att utevistelse a?r en sja?lvklar del inom den svenska fo?rskolan a?r allma?nt vedertaget. Vi vill med denna kvalitativa studie da?rfo?r synliggo?ra och analysera hur pedagoger inom fo?rskolan resonerar kring utevistelse. Som teoretiska utga?ngspunkter anva?nder vi oss av miljo?psykologi, sociokulturellt la?rande, artefakter samt sociokulturella- och utvecklingspsykologiska perspektivet pa? lek.

BAKGRUND: I vÄr bakgrund redogör vi för den tidigare forskning som bedrivits kring fysiskt undervisningsmaterial i Àmnet. VÄr teoretiska ram utgörs av Cummins modell för andrasprÄksinlÀrning samt Vygotskijs sociokulturella förhÄllningssÀtt vilka bÄda ligger till grund för vÄr resultatdiskussion.SYFTE: Syftet med vÄr undersökning Àr att med utgÄngspunkt i klassrummets konkreta material studera undervisningssituationer i Àmnet svenska som andrasprÄk, samt undersöka vilka motiv lÀrare anger för sina val av material och val av aktiviteter.METOD: För att nÄ studiens syfte anvÀnde vi oss utav observationer och kvalitativa intervjuer. I vÄr undersökning ingÄr tre lÀrare pÄ olika skolor som undervisar i Àmnet svenska som andrasprÄk.RESULTAT: I vÄr undersökning fann vi att lÀrarna arbetade med ett varierat material och olika aktiviteter i sin undervisning utan att vara styrda av lÀroboken. Gemensamt för de tre lÀrarna var att de arbetade med skönlitteratur, lÀsförstÄelse och ordkunskap. Resultatet visade ocksÄ att lÀrarnas motiv till det material de anvÀnde ofta grundade sig pÄ en ambition av anpassning till elevernas tidigare kunskaper och vardagliga liv..