Syftet med denna empiriska studie har varit att belysa hur barn talar om kÀrlek, sexualitet och relationer, samt hur pedagoger arbetar och interagerar med elever för att utvecklas tillsammans i dessa frÄgor. Viktigt under studien har varit att titta pÄ olika sorters relationer och hur dessa skapas i sociala sammanhang. Detta har skapat tvÄ frÄgestÀllningar som besvarats i studien: Hur arbetar pedagoger med dessa Àmnen i lÀrandesituationer? Och hur resonerar nÄgra enskilda barn kring kÀrlek, sexualitet och relationer utifrÄn barns perspektiv?Den etnografiska fÀltstudiens metoder har applicerats genom observationer samt djupintervjuer med tvÄ barn och en vuxen har genomförts och sedan anvÀnts som grund för vidare analys och diskussion.Resultaten visar att barnen resonerar olika kring dessa Àmnen och att pedagogerna arbetar pÄ skilda sÀtt i lÀrandesituationer dÀr dessa Àmnen tas upp. Vidare belyses samtalet och kommunikationen som viktiga bestÄndsdelar för att skapa förtroende mellan barn och pedagog i skolans verksamheter..

Efter att ett debattinlÀgg undertecknat av Sverigedemokraternas partiledare publicerades i Aftonbladet i oktober 2009 började allt mer av mediernas utrymme att Àgnas Ät Sverigedemokraterna. Bland annat diskuterades vad som var lÀmpliga debattÀmnen nÀr Sverigedemokraterna skulle bemötas.Syftet med denna undersökning Àr att undersöka vad dessa diskussioner kan ha för effekter pÄ Sverigedemokraternas eventuella fram- eller motgÄng och vad detta innebÀr för det politiska klimatet. Fyra av de största dagstidningarna i Sverige har legat till grund för en diskursanalys. Analysen producerade sex teman debatten, samarbete, vÀrderingar, verktyg, historia, och vÀljarna.Studien prÀglas av ett perspektiv som fokuserar pÄ hegemonier och antagonistiska relationer. Vilket resulterade i upptÀckten av ett antagonistiskt förhÄllande mellan Sverigedemokraterna och de etablerade politiska aktörerna.

Syftet med denna studie Àr att skapa en djupare förstÄelse kring pedagogers arbete med sprÄkutveckling och TAKK som metod. VÄrt syfte Àr Àven att undersöka nÀr och hur metoden anvÀnds och i hur stor utstrÀckning detta sker. Vi anvÀnder oss av det sociokulturella perspektivet och av variationsteorin för att analysera vÄrt material. Studiens resultat Àr grundade pÄ kvalitativa intervjuer tillsammans med en förskollÀrare, en barnskötare och en specialpedagog. VÄr studie genomfördes i tvÄ olika stÀder i södra SkÄne.

Syftet med studien var att undersöka vilken roll artefakterhar i pedagogers naturvetenskapliga samtal med barngruppen.Resultaten erhölls genom att observera och utföra kvalitativa metaintervjuer med fem förskollÀrare.Det teoretiska perspektivet som legat till bakgrund för studien Àr det sociokulturella perspektivet med fokus pÄ Vygotskijs syn pÄ artefakter och mediering genom dessa. Intresset för denna undersökning vÀcktes dÄ den 2010 reviderade lÀroplanen för förskolan har skapat tydligare mÄl kring naturvetenskap i förskolan. Vilken roll artefakterna har i pedagogernas arbete utifrÄn dessa mÄl Àr frÄgan som stÀllts och problematiserats.Undersökningen har visat att artefakter spelar en betydande roll i förskollÀrarnas pedagogiska arbete. BÄde som ett medel för att konkretisera naturvetenskap för barnen men Àven som ett hjÀlpmedel för pedagogerna sjÀlva sÄ att de lÀttare kan beskriva och visa olika fakta och processer. Pedagogerna var oeniga om vad som skulle klassas som artefakt; vissa ansÄg att vad som helst kunde anvÀndas medan vissa sÄg att föremÄlet mÄste laddas med mening för att kunna anvÀndas som medierande artefakt..

Föreliggande studie undersökte en eventuell skillnad i fysisk aktivitet mellan inre (intrinsic) och yttre (extrinsic) motiverade gymnasieelever med utgÄngspunkt frÄn SDT-teorin (Self-Determination Theory) samt Àven eventuella köns- och Äldersskillnader. EnkÀtformulÀr med items frÄn IMI- (Intrinsic Motivation Inventory) och EMI- (Extrinsic Motivation Inventory) skalan för motivation tillsammans med det korta IPAQ-formulÀret för fysisk aktivitet delades ut till 194 friskole-gymnasieelever frÄn yrkesinriktade program. Resultatet visade att elever som var mer inre motiverade ocksÄ var mer fysiskt aktiva. Ingen könsskillnad fanns för fysisk aktivitet eller för inre motivation. Inom IMI-subskalan för sjÀlvstÀndighet hade kvinnorna ett signifikant högre medelvÀrde Àn mÀnnen.

Syftet med studien Àr att undersöka hur nÄgra lÀrare i svenska som andrasprÄk och modersmÄlslÀrare arbetar med sprÄkutveckling och kunskapsutveckling i grundskolan. I studien har jag utgÄtt frÄn tvÄ frÄgestÀllningar som Àr följande: Hur arbetar lÀrare sprÄkutvecklande? Hur samarbetar lÀrare i svenska som andrasprÄk och modersmÄlslÀrare? För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag tagit en del av forskningslitteratur och gjort intervjuer med fyra lÀrare dÀr tvÄ undervisar i svenska som andrasprÄk och tvÄ undervisar i modersmÄlet. Resultatet visar att lÀrarna utgÄr ifrÄn det sociokulturella perspektivet i sin undervisning och att metoderna och arbetssÀtt som genomsyrar undervisningen bestÄr av sprÄkutvecklande metoder som genrepedagogik, cirkelmodellen, tematisk arbete, Àmnesintegration, individualisering och samarbete.  Jag har ocksÄ kommit fram till att eleverna som deltar i modersmÄlsundervisning lyckas ha bÀttre resultat och att respondenter anser att modermÄlet Àr mycket viktigt för all inlÀrning. Dessutom pÄvisar min studie att studiehandledning pÄ modersmÄlet och samarbete lÀrarna emellan Àr nÄgot som kan gynna flersprÄkiga elevers kognitiva och sprÄkliga utveckling dock förekommer sÄdant samarbete alldeles för sÀllan. .

Intresset i vÄr studie Àr hur nÄgra lÀrare talar om barn i sorg. I litteraturdelen tar vi bland annat upp skolans uppdrag, barns reaktioner och hur man kan bemöta ett barn i sorg. För att fÄ reda pÄ hur man arbetar med barn i sorg i skolan har vi intervjuat nÄgra verksamma lÀrare i grundskolans tidigare Är. LÀrarna talade om att vara lyhörd för elevens behov och visa respekt för eleven och dess familj. De berÀttade om vilka redskap som de anvÀnt sig av i mötet med barn i sorg, och Àven i den övriga undervisningen nÀr de talat om sorg och död.

 Föreliggande studie belyser medias hÀlsoinformation med hjÀlp av tidigare forskning och en kvalitativ intervjustudie. MÄlsÀttningen med uppsatsen var att belysa och problematisera hÀlsostuderande unga mÀns uppfattning av dagens hÀlsoinformation i media samt vilken upplevd effekt hÀlsoinformationen kan ha pÄ de unga mÀnnens vÀlbefinnande och vardagliga liv. Föreliggande studie har sin utgÄngspunkt i det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande med fokus pÄ begrepp som socialt stöd, delaktighet och meningsfullhet. I studie ses media som ett lÀrande verktyg och Àven som en plats dÀr social kommunikation kan ske. Resultatet visar att hÀlsoinformationen kan bidra till motivation och kunskap till att sköta sin hÀlsa. De framkom dock att kunskapen nyttjas ofta med kritiska ögon. Resultatet visade Àven att medias hÀlsoinformation kan leda till ohÀlsa och stress pÄ grund av försök att uppnÄ medias hÀlsoideal men Àven upplevd stress över att vara för tillgÀnglig av medias hÀlsoinformation..

I det hÀr examensarbetet har vi pÄ tvÄ olika förskolor undersökt hur pedagoger förhÄller sig till estetiska uttrycksformer i samband med sprÄkutveckling hos barn med svenska som andrasprÄk. Syftet med detta arbete Àr att undersöka om och hur yrkesverksamma pedagoger arbetar, och sÀger sig arbeta, med estetiska uttrycksformer i samband med sprÄkutvecklande aktiviteter hos barn med svenska som andrasprÄk. I vÄr undersökning har vi valt kvalitativ metod i intervjuer och observationer. Vi genomförde sammanlagt tre observationer och fyra intervjuer. Det sociokulturella perspektivet Àr den grundteori vi utgÄr ifrÄn dÄ vi talar om barns sprÄkutveckling och de estetiska uttrycksformernas betydelse.

Syftet med vÄr uppsats, Àr att ta reda pÄ hur pedagoger reflekterar och arbetar kring motivationens betydelse i elevers tidiga lÀs - och skrivutveckling. Uppsatsen inleder med att presentera samhÀllets krav pÄ elevers lÀs- och skriv förmÄga. Vi redogör Àven för vad lÀroplanen sÀger om lÀs- och skrivundervisningen i skolan, samt professor GÀrdenfors artikel om elevers motivation i lÀrandet. I det teoretiska ramverket, presenteras det sociokulturella perspektivet, samt teorier om lÀrande och motivation Àven Maslows behovshierarki bearbetas. Vidare i uppsatsen tar vi upp relevant forskningslitteratur omkring miljöns betydelse samt bemötande och samspel.

Syftet med uppsatsen Àr att belysa hur elever upplever att deras erfarenheter och intressen tas tillvara i svenskÀmnets litteraturundervisning. Huvuddelen av undersökningen Àr av kvalitativ natur och den har genomförts i form av intervjuer. Intervjuerna har sedan analyserats med stöd av styrdokument, tidigare forskning och studiens teoretiska utgÄngspunkter. De teorier som ligger till grund för uppsatsen Àr det sociokulturella perspektivet och lÀroplanens fyra F, samt att lÀrande till stor del Àr relaterat till elevens tidigare upplevelser och till elevens tidigare förvÀrvade kunskaper och insikter. Undersökningen baseras pÄ intervjuer med fyra gymnasielever och fyra elever frÄn grundskolans skolÄr nio.

Den föreliggande studien syftar till att undersöka hur lÀrare i de tidiga skolÄren förhÄller sig till individualisering i matematikundervisning. UtifrÄn detta syfte formulerades frÄgestÀllningar angÄende hur lÀrarna uppfattar vad individualiserad undervisningen innebÀr och hur man uppnÄr individualisering inom Àmnet matematik samt vilka faktorer som pÄverkar individualiseringen. VÄr studie baseras pÄ intervjuer av lÀrare i de tidiga skolÄren. Materialet analyserades utifrÄn antagna teoretiska utgÄngspunkter, ramfaktorteorin och det sociokulturella perspektivet. Resultatet indikerar pÄ att individualisering Àr ett mÄngskiftande begrepp som kan definieras pÄ olika sÀtt, och har generaliserats till att gÀlla mötet med elevers olika kunskapsnivÄ och inlÀrningssÀtt i undervisningen.

Syftet med föreliggande studie var att vinna kunskap om och ge en bild av hur sex pedagoger inom förskolan upplever att det Àr att arbeta integrerat med asylbarn i den allmÀnna förskolan och att ge en bild av vad pedagogerna berÀttar om hur detta arbete organiseras.  För att fÄ svar pÄ studiens frÄgor har en kvalitativ forskningsintervju anvÀnts. TvÄ forskningsfrÄgor skapades frÄn vilka intervjufrÄgorna huvudsakligen formades. ForskningsfrÄgorna var: Vilka förutsÀttningar för arbetet med asylbarn ger pedagogerna uttryck för och pÄ vilket sÀtt organiseras den allmÀnna förskolan för asylbarn. Som analysredskap i studien har den sociokulturella och den interkulturella teorin anvÀnts. Studiens resultat visar att integreringen av asylbarn i den allmÀnna förskolan innebÀr att pedagogerna har att förhÄlla sig till att arbeta med asylbarn och deras förÀldrar utan att dela sprÄk eller kÀnna till mycket om deras bakgrund.

Det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande har haft ett visst genomslag i kursplanerna för den svenska skolan. Grundtanken Àr att individens utveckling och lÀrande sker i interaktion med andra och dÀr har samtalet en stor betydelse. DÀrför har vi valt att genomföra en studie om samtalets betydelse för eleven i undervisningen och i detta arbete har vi till viss del fokuserat pÄ hur samtalet försiggÄr i svenskundervisningen. Vi har Àven diskuterat vilka aspekter det kan finnas att ta hÀnsyn till nÀr man som lÀrare planerar för samtal i undervisningen. Studien utgÄr frÄn lÀrarens perspektiv.

Vi har studerat hur fotbollstrÀnare och spelare i sydvÀstra Sverige ser pÄ begreppet talang. Det Àr ett vÀldigt svÄrdefinierat begrepp och den tidigare forskningen visar att Àn idag kan man inte definitivt definiera begreppet pÄ ett rÀttvist sÀtt. Talangreferenserna Àr dock vanligt förekommande i vÄra dagar, frÀmst genom massmedierna som pÄ mÄnga sÀtt styr vad vi som individer tror och tÀnker. Vi har valt att genomföra studien med hjÀlp av en ostrukturerad intervju, och totalt sÄ intervjuade vi sex stycken, jÀmnt fördelat pÄ tre spelare och tre trÀnare. Teorier som vi valt att anvÀnda oss av för detta ÀndamÄl Àr det sociokulturella perspektivet dÀr vi anvÀnde oss av frÀmst Vygotskij, samt pragmatismen, vars förgrundsfigur Àr John Dewey.