Att bromsa klimatfo?ra?ndringarna och ta hand om dagens miljo?problem pa? ett sa?dant sa?tt kommande generationers mo?jligheter att uppfylla sina behov inte ha?mmas a?r en av de sto?rsta utmaningarna som ma?nskligheten sta?llts info?r. En del i problematiken a?r att minska beroendet av utvinning av nya resurser och i sta?llet a?teranva?nda de resurser som redan finns integrerade i samha?llet fo?r att kunna fra?mja, samt skapa, fungerande kretslopp. Na?ringsa?mnen som fosfor och kva?ve, som finns i avloppsslam, kan exempelvis utvinnas och a?teranva?ndas.

Den hÀr uppsatsen behandlar arbetet med lÀroplanens vÀrdegrund inom svenskÀmnet. Mer specifikt berör uppsatsen de frÄgor i vÀrdegrunden som har att göra med empati, inlevelse och mellanmÀnsklig förstÄelse inom den delen av svenskÀmnet som handlar om undervisning i skönlitteratur. För att undersöka detta söker uppsatsen svara pÄ frÄgan: Hur kan undervisning i skönlitteratur aktualisera de förmÄgor hos elever som pÄbjuds i lÀroplanens vÀrdegrund och som har att göra med inlevelse, mellanmÀnsklig förstÄelse och empati? För att besvara denna frÄga har en studie gjorts i en gymnasieklass i Ärskurs ett pÄ det yrkesförberedande vÄrd- och omsorgsprogrammet. Elva elever och deras svensklÀrare har deltagit i en observationsstudie som genomförts under fyra veckor.

Bakgrund: Idrottsskador ?r vanliga i lagidrotter som handboll och innebandy. Trots att skadepreventionstr?ning ?r effektiv ?r f?ljsamheten ofta l?g. Spelbaserad tr?ning har visat positiva effekter p? motivation och engagemang i andra sammanhang, men hur idrottare uppfattar spelbaserad skadeprevention ?r inte unders?kt.

Kultur har lÀnge anvÀnts som medel för att planera stÀder. Kulturen och konsten i staden förvÀntades förr skapa rÀttvisa och social jÀmlikhet men med tiden har den blivit ett medel för att skapa ekonomisk tillvÀxt. Kultur och kreativitet finns nu med högt upp pÄ dagordningen i strategier för utveckling av stÀder. Denna utveckling har bÄde kritiserats och hyllats utifrÄn olika teorier om kultur i stadsplaneringen.I Stockholms urbana periferi finns marginaliserade omrÄden, Àven sÄ kallade förorter, som prÀglas av isolering och utanförskap. Ett exempel Àr Tensta som fungerar som fallstudie i arbetet.

Denna studie underso?ker, via ett experiment, om musik sto?djer inla?rning av Teck- en som Alternativ och/eller Kompletterande Kommunikation. Ma?nniskor kom- municerar pa? olika sa?tt och musik kan vara motivation fo?r la?rande. I Fo?renta Nat- ionernas Konvention om ra?ttigheter fo?r ma?nniskor med funktionsnedsa?ttning sta?r det om ra?tten till kommunikation.

Introduktion: Fler och fler opereras inom den dagkirurgiska verksamheten i Sverige. Fo?r att bevara patientsa?kerheten och kvaliteten i va?rden, bo?r den sta?ndigt utva?rderas och vid behov fo?rba?ttras. Alternativ i detta fo?rba?ttringsarbete kan vara anva?ndandet av olika dagkirurgiska fast-track modeller, da?r den perioperativa omva?rdnaden, medicineringen och anestesimetoden anpassas efter individen och det kirurgiska ingreppet.

Syftet med studien ?r att identifiera arbetsmetoder avsedda att integrera resultatet fr?n bed?mningen av den finansiella materialiteten med den f?retagsspecifika riskhanteringen. Metod: Kvalitativ litteraturstudie och intervjustudie Resultat: F?r att skapa en effektiv och integrerad riskhantering i f?retaget ?r det avg?rande att till?mpa ett holistiskt syns?tt d?r riskhantering inte isoleras till specifika avdelningar, och d?r h?llbarhetsteam och riskteam jobbar integrerat. Enterprise Risk Management (ERM) kan fungera som en strategi f?r att l?nka samman olika processer och hantera sammankopplade risker, vilket ger en helhetsbild av f?retagets riskexponering d?rmed ?ven integrera risker enligt den dubbla v?sentlighetsanalysen.

Syftet med vÄr studie Àr att beskriva hur elever i Ärskurs 1 uppfattar sin lÀs- och skrivinlÀrning, samt undersöka om det finns nÄgon skillnad i elevernas beskrivningar ur ett genusperspektiv. Eleverna i vÄrt urval arbetar enligt tre olika arbetssÀtt, Montessori-pedagogiken, Tragetonmetoden samt SprÄkbiten. Arbetet utgÄr frÄn frÄgestÀllningarna Hur talar elever om sin lÀs- och skrivinlÀrning? samt Finns det nÄgon skillnad i elevers beskrivning av sina tankar ur ett genusperspektiv? LÀs- och skrivinlÀrning i skolan Àr ett vÀl utforskat Àmne. Att vi tar in elevernas perspektiv Àr just det som gör vÄr studie unik.

Syfte: I en kommun i mellersta Sverige genomfördes en inkludering i klass frÄn sÀrskola till grundskola i högstadiet. Denna studie syftar till att fÄ kunskap om hur elever och lÀrare upplevde inkluderingen under ett lÀsÄr. UtifrÄn syftet Àr frÄgestÀllningarna formulerade som berör respondenternas uppfattningar av inkluderingen.Teori: Studien har en övergripande sociokulturell ansats som Àr inriktad pÄ att se hur eleverna formar sitt lÀrande och sociala samspel genom interagerande mellan elev och elev samt elev och lÀrare. Studien pekar ocksÄ pÄ vikten av kommunikation vid samspel i grupp. Dessutom beskrivs i bakgrunden framvÀxten av specialpedagogiken i Sverige liksom sÀrskolans framvÀxt.

I den hÀr rapporten redovisas resultatet frÄn en undersökning som genomförts i samband med införandet av nya arbetssÀtt dÄ det gÀller att med hjÀlp av videorespons ge feedback och bedömning pÄ skriftliga studentarbeten. Studien belyser hur man med hjÀlp av IKT-stöd kan utveckla kontakten mellan student och lÀrare samt utnyttja de tekniska hjÀlpmedel högskolorna har tillgÄng till pÄ ett utökat sÀtt. Syftet med studien Àr att undersöka hur kommunikationen mellan lÀrare och student förÀndras om man inför videorespons som metod vid handledning och examination. Studien har sin teoretiska utgÄngspunkt i sociokulturell teori samt formativ bedömning. FrÄgestÀllningarna i studien handlar ocksÄ om hur det förÀndrade arbetssÀttet kan pÄverka lÀrandet hos studenten.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur utbildningsdeltagare pÄverkas av en klarsprÄksutbildning pÄ Skatteverket. FrÄgestÀllningarna Àr: Vilka skrivdiskurser aktualiseras under utbildningen? Vilken klarsprÄksbild förmedlas under utbildningstillfÀllet? Vad förvÀntar sig deltagarna av klarsprÄksutbildningen och hur motsvaras dessa förvÀntningar?Studien genomförs med en etnografisk ansats och utgÄr frÄn en sociokulturell syn pÄ lÀrande och kunskap. Datainsamlingsmetoderna som anvÀnds Àr kvalitativa intervjuer och observation, vilket resulterar i primÀrmaterial bestÄende av 200 minuter ljudmaterial och observationsmaterial frÄn ett utbildningstillfÀlle som omfattar 90 minuter. Detta primÀrmaterial analyseras tematiskt.

Bakgrund: Sverige har som m?l att bli v?rldens b?sta land inom E-h?lsa 2025. Det finns begr?nsad forskning kring arbetsterapeuters erfarenheter att arbeta med digitala patientm?ten. Digitala patientm?ten kr?ver digital kompetens och att arbetsterapeuter kontinuerligt f?ljer utvecklingen. ?r 2020 fick prim?rv?rden drastiskt g? fr?n en traditionell och fysisk v?rd till en mer digital v?rd n?r pandemin br?t ut.

Uppsatsen inleds med att relatera dramapedagogiken till en skolkulturell problematik som handlar om hur det kognitiva angreppssa?ttet fa?tt en slagsida som bearbetar information pa? bekostnad av meningsskapande. I bakgrunden beskrivs och fo?rdjupas teoretiska perspektiv pa? dramapedagogik, med hja?lp av dess egen forskning men ocksa? belyst med korta estetiska, erfarenhetsbaserade, kognitiva, sociokulturella och pragmatiska perspektiv.Den centrala fra?gan i uppsatsen a?r vad som a?r det specifika fo?r den dramapedagogiska undervisningsmetoden i en skolkontext. Tre informanter som ba?de a?r la?rar- och dramapedagogutbildade, intervjuas om sina upplevelser av dramapedagogisk undervisningsmetod, kontrasterad mot skolans generella la?rkulturer.Hermeneutisk helhetsanalys sammansta?ller svaren tematiskt och analyserar med hja?lp av den teoretiska bakgrunden specifika aspekter som informanterna bero?r.

I denna uppsats g?rs en analys av de normkonflikter som finns mellan F?rs?kringskassans bed?mning av aktiviteter under aktivitetsers?ttning vid nedsatt arbetsf?rm?ga enligt 33 kap. 21 ? SFB, och svenska ?taganden enligt konventionen om r?ttigheter f?r personer med funktionsneds?ttning (CRPD). Bed?mningen handlar om en aktivitet kan antas ha en gynnsam inverkan p? den f?rs?krades medicinska tillst?nd, vilket kan strida mot CRPD:s r?ttighetssyn som f?rkastar medicinska definitioner av funktionsneds?ttningar.

Syftet med föreliggande studie Àr att studera hur höglÀsning sker i fyra olika lÀssituationer i förskolan. UtifrÄn höglÀsningsaktiviteten vill vi sedan diskutera hur barnets sprÄkliga utveckling kan möjliggöras respektive hindras genom deltagande i sÄdana praktiker. Den teoretiska utgÄngspunkten i vÄr studie Àr det sociokulturella perspektivet som innebÀr att lÀrandet Àr en social och kommunikativ process dÀr sprÄket Àr ett viktigt redskap för lÀrande. InstÀllningen Àr ocksÄ att samspel och aktivitet utgör centrala aspekter för utvecklingen av barnets sprÄk. Dessa begrepp löper dÀrmed som en röd trÄd genom uppsatsens alla delar.