Som blivande ÀmneslÀrare i bild har vi i denna uppsats valt att fokusera pÄ begreppet bildkommunikation, dÄ detta begrepp har en central roll i bildÀmnets styrdokument. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vad lÀrare samt elever har för syn pÄ bildkommunikation. Vi har Àven undersökt vad lÀrarens syfte och intentioner med undervisningen i bildkommunikation Àr. Det  har gjorts i form av en kvalitativ undersökning dÀr metoden för undersökningen har varit intervjuer. TvÄ bildlÀrare frÄn tvÄ olika skolor har intervjuats samt 4-5 elever frÄn varje skola har medverkat i gruppintervjuer.

Syfte: Uppsatsen ?mnar att unders?ka om det nuvarande ramverket f?r redovisning av kryptotillg?ngar ?r f?renlig med m?let om att uppn? j?mf?rbarhet i redovisningen mellan olika f?retag. Genom att studera hur olika f?retag integrerar kryptotillg?ngar i sin redovisning och unders?ka om det f?rekommer redovisningsm?ssiga skillnader som kan p?verka intressenters m?jlighet till j?mf?rande analyser avser denna studie att bidra till den p?g?ende diskussionen om utformningen av redovisningspraxis f?r kryptotillg?ngar. Metod: Studien ?r baserad p? en kvalitativ unders?kning med en explorativ forskningsansats. Det empiriska materialet i studien best?r av ?rsredovisningar fr?n nio olika bolag med exponering mot kryptotillg?ngar som f?ljer IFRS eller K3 i sin koncernredovisning. Datamaterialet har analyserats med hj?lp av relevant normgivning inom IFRS respektive K3 samt tv? institutionella teorier, propriet?ra kostnadsteorin och agentteorin. Resultat och slutsats: Studien visar att det f?rekommer klassificeringar av kryptovalutor som avviker fr?n den befintliga utgivna v?gledningen f?r dessa tillg?ngar. Dessutom framkommer det att samma kryptovaluta v?rderas med anv?ndning av fyra olika v?rderingsmetoder.

Bakgrund En ryggm?rgsskada p?verkar funktionen och f?rm?gan att kunna vara delaktig i dagliga aktiviteter p? flera s?tt. Personer som drabbats av en ryggm?rgsskada har visat sig ha st?rre risk att utveckla psykisk oh?lsa ?n den ?vriga befolkningen. De som i ett tidigt stadium efter skadan m?r s?mre psykisk har ?ven en ?kad risk att isolera sig och inte vara delaktig i aktiviteter i samh?llet.

SammanfattningArbetsterapeuten arbetar holistiskt med individen i centrum, utifrÄn individens egna förmÄgor i relation till aktivitet. Arbetsterapi som profession stÄr med sin breda kompetens och breda förstÄelseperspektiv inför nya utmaningar. Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeu-ters uppfattningar om att arbeta som coach respektive behandlare. Kvalitativ metod med ett mÄlinriktat urval kombinerat med nÀtverksurval anvÀndes. TvÄ fokusgruppsdiskussioner genomfördes.

I uppsatsen analyseras grundskoll?rares befogenheter att ingripa fysiskt mot elever som p?verkar skolmilj?n negativt genom ordningsst?rande beteende. Utg?ngspunkten ?r den befogenhetsgivande best?mmelsen i 5 kap. 6 ? skollagen (2010:800).

Undersökningens syfte Àr att utveckla kunskap om hur förskolebarn kan göras delaktiga i den pedagogiska dokumentationen av en bildskapande aktivitet med hjÀlp av en surfplatta, i detta fall en iPad. I första hand undersöks barns perspektiv pÄ vad som sker nÀr de dokumenterar varandras bildskapande i aktiviteten, men Àven pedagogers perspektiv undersöks.Empirin Àr insamlad pÄ en förskola, dÀr urvalet av informanter gÀllt tvÄ barn i 3-ÄrsÄldern och tvÄ barn i 5-ÄrsÄldern samt tvÄ förskollÀrare.Arbetet har som utgÄngspunkt Reggio Emilias syn pÄ barns delaktighet i estetisk lÀrprocess. Den teoretiska aspekten utgörs av bland annat en sociokulturell syn pÄ hur barn kan lÀra av varandra och utvecklas genom skapande med bland annat stöd av medieredskap i sin omgivning.Arbetet Àr en kvalitativ studie, inspirerad av aktionsforskning. Undersökningens genomförande och resultat Àr uppdelad i tre steg. Steg 1, dÀr barnen fÄr dokumentera varandra under en bildskapande aktivitet med hjÀlp av en iPad.

Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan nÄgra lÀrares bedömning och olika pedagogiska grundteoriers kunskapssyn samt hur de tillsammans med lÀrarens egen kunskapssyn pÄverkar bedömningen. UtifrÄn uttalanden frÄn 5 stycken utvalda lÀrare, tillsammans med den litteratur som vi lÀst har vi försökt att hitta samband. Den metod som anvÀndes var enskilda intervjuer, ur vilka uttalanden kopplades till den litteratur och de pedagogiska grundteoriernas kunskapssyn. Vi stÀllde frÄgor om hur dessa personer konstruerade sina prov samt hur de bedömer och dokumenterar sina elevers lÀrande. Hur lÀrarnas bedömning pÄverkats av de olika teoriernas kunskapssyn och hur skolvÀsendet har pÄverkats av dessa teorier försökte sedan knytas till behaviorism, kognitivism, konstruktivism och sociokulturell teoris olika kunskapssyner.

Tidigare forskning som studerat om politiska beslut ?verensst?mmer med medborgares vilja har p?visat att politiken b?ttre ?terspeglar h?ginkomsttagares ?sikter ?n medel- och l?ginkomsttagares. N?gra studier har teoretiserat att denna form av oj?mlik politisk representation kan katalyseras av ekonomisk oj?mlikhet. Studierna har d?rf?r testat om ?kad inkomstoj?mlikhet f?rstorar gapet i representation mellan h?g- och l?ginkomsttagare, men har inte producerat n?gra signifikanta resultat.

Studien har sin utgÄngspunkt i ett genusperspektiv och syftar till att undersöka högstadieelevers instÀllning till bildÀmnet. Studiens metod utgörs av en kvalitativ intervjustudie som innefattat tio informanter. Informanternas svar har analyserats med hjÀlp av ett kodningsprotokoll och presenteras i resultatkapitlet. Teorierna som anvÀnds i studien utgörs av Zimmerman och West teori om ?doing gender?, Thornbergs socialidentitetsteori och sjÀlvkategoriseringsteori.

Syftet med studien har varit att ta reda pÄ om döva elever har svÄrigheter inom algebra. Inom algebra fokuseras dÄ de tre symbolbetydelser som Àr karakteristiska för ekvationer, likhetstecknet, minustecknet samt bokstavssymbolerna. Bakgrunden har varit forskning och litteratur som visar pÄ att elever, generellt, tycks ha svÄrigheter i algebra och Àven pÄ gymnasienivÄ tycks mÄnga elever inte ha förstÄtt algebran. Vilka svÄrigheter som döva elever kan ha i matematik och algebra finns det mycket lite forskning om. DÀrav det aktuella i att göra en studie av detta.

Att skriva sig till la?sning, ASL, a?r en metod som mer och mer anva?nds i svenska skolor. Denna metod byter ut pennan mot datorn i den tidiga la?s- och skrivinla?rningen. Eleverna la?r sig la?sa genom sitt eget skrivande.

Det a?r inte la?ngre en fra?ga om huruvida en organisation kommer att drabbas av en kris, utan det a?r snarare fra?gan om na?r. Det har skett en utveckling inom diskursen fo?r kriskommunikation. Fokus ligger nu vid hur organisationer fo?rebygger och fo?rbereder fo?r dessa extraordina?ra ha?ndelser snarare a?n att reagera na?r krisen va?l har intra?ffat.Denna studie syftar till att vidga diskursen inom krishantering i en svensk kontext genom att underso?ka svenska myndigheter och deras fo?rma?ga att vara proaktiva na?r det ga?ller krishantering, det vill sa?ga arbeta redan fo?re en kris.

Problembeskrivningen ger utgÄngspunkten för vÄr uppsats, som utgörs av tvÄ olika samhÀllstrender, en betrÀffande miljö och en som handlar om upplevelser. Tidigare forskning av certifierad svensk ekoturism har visat att upplevelser spelar en mer framtrÀdande roll Àn miljö- och hÄllbarhetsaspekter i ekoturismarrangörers marknadsföring. FrÄgan Àr om detta gÀller ur ett bredare framstÀllningsperspektiv Àn enbart marknadsföring. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur ekoturism utförd i Sverige framstÀlls av ekoturismarrangörer certifierade av Naturens BÀsta. Syftet problematiseras med hjÀlp av följande frÄgestÀllningar: Vilken roll spelar hÄllbarhet i framstÀllningen av ekoturism? Vilken roll spelar upplevelser i framstÀllningen av ekoturism? Metoden som tillÀmpades var abduktiv ansats och genomfördes i form av en kvalitativ undersökning genom dokumentanalys dÀr de certifierade svenska ekoturismarrangörernas hemsidor utgör vÄrt empiriska material.

Bostadsfra?gor utgo?r en stor del i samha?llsplanering, och boendesegregation har under de senaste a?ren uppma?rksammats. Syftet med denna masteruppsats a?r att analysera befolkningssammansa?ttningen i nyproducerade bostadsomra?den med sa?rskilt fokus pa? blandade uppla?telseformer som metod fo?r att uppna? social blandning. Uppsatsen a?r skriven pa? uppdrag av Arbetsmarknadsdepartementet och grundas i en teori om att blandade uppla?telseformer bidrar till en o?kad social blandning och da?rmed ett mindre boendesegregerat samha?lle.

I detta arbete underso?ks niondeklassares attityder gentemot bilda?mnet, graffiti samt den illegala aspekten av graffiti. Graffiti a?r ett visuellt uttryck vars vara eller icke vara i skolans bilda?mne a?r omdebatterat. I fo?rha?llande till Jan Thavenius (2003) resonemang om skolans ra?dsla fo?r att info?rliva en radikal estetik i undervisningen framsta?r graffiti som a?mnesstoff som en va?lkommen didaktisk utmaning.