Uppsatsens syfte var att studera vilka kunskapsskillnader lÀrare fokuserar för betygen godkÀnd (G), vÀl godkÀnd (VG) och mycket vÀl godkÀnd (MVG) i kursen samhÀllskunskap A. Följande tre frÄgestÀllningar formulerades för att uppnÄ syftet: Vad anser lÀrarna att eleverna skall lÀra sig i kursen samhÀllskunskap A? Vad anser lÀrarna krÀvs för betygen G, VG och MVG i kursen samhÀllskunskap A? Vilka betygsunderlag anvÀnds och hur Àr de utformade? Metoder som anvÀnts Àr intervjuer samt textanalys. Analysen Àr av kvalitativ karaktÀr. Studiens primÀrmaterial bestÄr av intervjuer med sex gymnasielÀrare i samhÀllskunskap samt prov frÄn fyra av lÀrarna.

Artificiell intelligens (AI) spelar en alltmer central roll inom v?rdsektorn och diskuteras flitigt f?r sin potential att utveckla v?rden genom f?rb?ttrad diagnostik och behandling. En ?kad anv?ndning av AI inom v?rden har potential att utveckla v?rdsektorn och vara svaret p? m?nga av de problem som h?lso- och sjukv?rden st?r inf?r. Med s?rskilt fokus p? Alzheimers sjukdom framtr?der AI som ett verktyg som kan m?jligg?ra tidigare och mer tillf?rlitliga diagnoser, vilket i f?rl?ngningen skulle kunna f?rb?ttra m?jligheterna till v?rd f?r drabbade och bidra till medicinska genombrott inom demenssjukdomar.

Syftet med uppsatsen Àr att belysa hur nÄgra pedagoger i grund- och grundsÀrskolan (Äk 0-3) arbetar med och har anvÀndning av AllsÄngen; ett projekt dÀr de övar sÄnger med sina elever och till slut samlas för en stor konsert. Respondenterna arbetar i Stenungsund och det Àr Kulturskolan dÀr som hÄller i AllsÄngen. Moderprojektet Àr AllsÄngen i Angered som funnits i mÄnga Är. Uppsatsen sammanfattar den pedagogiska tanken bakom AllsÄngsprojektet.Teori: Det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande som sÀger att det finns möjligheter till lÀrande och utveckling nÀr mÀnniskor möts.Metod: Halvstrukturerade intervjuer med fem medverkande pedagoger.Resultat: Respondenterna anvÀnder sig av AllsÄngsprojektet pÄ mÄnga olika sÀtt och kan urskilja effekter av sitt deltagande. I svaren Äterkommer ord som gemenskap, delaktighet och utveckling.

I vÄr undersökning har vi intervjuat fyra lÀrare med avseende pÄ hur de ser pÄ problemlösning och hur de arbetar med det. LÀrarna arbetar i tvÄ olika skolformer, kommunal skola och internationell skola i Sverige. DÀrför följer skolorna olika lÀroplaner. Anledningen till att vi valt att ta med bÄda skolformerna Àr för att vi upplevt en högre motivation för problemlösning i den internationella nÀr vi tidigare haft kontakt med dem. Vi har analyserat deras svar med hjÀlp av ett analytiskt ramverk som tar till hÀnsyn fyra lÀrandeteorier som kan sÀgas haft pÄverkan pÄ lÀrandet i skolan.

Forskning har visat att ra?tt utformad feedback kan ha va?ldigt bra effekt pa? elevers la?rande. Idrottsla?rarens uppgift a?r att hja?lpa elever utveckla sina kunskaper och fa?rdigheter i a?mnet, vilket kan go?ras med feedback som verktyg. Med detta som grund var mitt syfte att, genom observationer av idrottslektioner och en la?rarintervju, underso?ka hur en idrottsla?rare anva?nder feedback i sin undervisning samt om och i sa? fall hur elever fa?r ge feedback till varandra.

Denna uppsats utreder den skadest?ndsr?ttsliga problematiken som uppst?r vid l?ngsamt framskridande skador, med s?rskild inriktning p? H?gsta domstolens avg?rande i NJA 2023 s. 916. R?ttsfallet r?r fr?gan om personskada ska anses ha uppst?tt till f?ljd av att ett kommunalt vattenbolag har levererat dricksvatten f?rorenat med PFAS, vilket har lett till att inv?nare i byn Kallinge f?tt kraftigt f?rh?jda PFAS-niv?er i blodet.

Syfte: MĂ„let med detta arbete Ă€r att göra en jĂ€mförande studie utifrĂ„n ett Skoldatateks tvĂ„ arbetsmodeller för att undersöka i vilken omfattning och hur IKT anvĂ€nds i det vardagspedagogiska arbetet. Syftet med arbetet Ă€r att undersöka hur IKT kan anvĂ€ndas som ett integrerat verktyg för att uppnĂ„ pedagogisk inkludering pĂ„ den aktuella skolan.Teori: Arbetet vilar pĂ„ en sociokulturell teoribas med tillhörande specialpedagogisk teoribildning och perspektiv med inkludering som fokusomrĂ„de. Även IKT-relaterad teori och forskning Ă€r inkluderad i studien.Metod: Som metod har intervju, enkĂ€tundersökning och observationer anvĂ€nts. I arbetet ingĂ„r tvĂ„ grupper elever, tvĂ„ klasslĂ€rare och en specialpedagog. Totalt genomfördes tre intervjuer med skolpersonal, tvĂ„ enkĂ€tundersökningar med elever och 14 observationer i elevgrupp.

Det Ă€r ofrĂ„nkomligt att det i dagens samhĂ€lle Ă€r oerhört viktigt att besitta skrivkompetens. Med hjĂ€lp av inblick i pĂ„gĂ„ende forskning, ett kvantitativt frĂ„geformulĂ€r och en granskning av styrdokumentens formuleringar, undersöks vad skrivkompetens innebĂ€r och hur det uppnĂ„s, samt blivande svensklĂ€rares, för grundskolans senare del och gymnasiet, instĂ€llning till skrivkompetens. I forskningsbakgrunden presenteras textbegreppets förĂ€ndrade innebörd. Även varför skrift anvĂ€nds framstĂ€lls tillsammans med vad skrivkompetens innebĂ€r. En sociokulturell syn pĂ„ sprĂ„kinlĂ€rning framförs, samt hur skrivutveckling sker.Genom den kvantitativa undersökningen och granskning av styrdokumentens formuleringar framkommer det att skrivkompetens innebĂ€r att kunna situationsanpassa skrivandet, vilket Ă„ligger samtliga lĂ€rares ansvar att hjĂ€lpa eleverna till att behĂ€rska.

Syftet med vÄrt arbete var att ta reda pÄ om och i sÄ fall nÀr matematiska situationer uppstÄr i förskolan och hur pedagogerna i sÄdana fall utmanar barnen. VÄr frÄgestÀllning till denna undersökning Àr följande: Under vilka situationer anvÀnder sig barnen av matematiska begrepp? Hur kan matematiken som förekommer kategoriseras? Hur utmanar pedagogerna barnen nÀr matematiska situationer uppstÄr? Den teori som ligger till grund för vÄr studie Àr Vygotskijs sociokulturella teori samt Bishops fundamentala matematiska aktiviteter. VÄr metod har varit att observera barnen bÄde i planerade och fria aktiviteter i förskolans verksamhet. Vi har kommit fram till att matematiken förekommer överallt beroende pÄ vilket perspektiv den granskas med.

Studiens syfte har varit att undersöka hur fritidspedagoger sÀger sig arbeta med avkoppling och lugna platser i fritidshemmets inomhusmiljöer samt vad som pÄverkar detta arbete. Metoden för studien var kvalitativ och sju fritidspedagoger i norra Sverige har intervjuats. Med hjÀlp av ett sociokulturellt perspektiv har resultaten analyserat gÀllande hur detta kan pÄverka barnens lÀrande. NÄgra av de viktigaste resultaten Àr, trots buller, trÄnga lokaler och stora barngrupper, att det arbete som görs med avkoppling och lugna platser visar pÄ möjligheter till bland annat situerat, distribuerat och medierat lÀrande. LÀrande som bÄde handlar om att skapa tillsammans med andra och att lÀra kÀnna sina individuella behov i en social kontext.

Tidigare forskning pekar pa? att medarbetare bland annat motiveras av balans mellan insats och belo?ning, fo?rva?ntningar som a?r fo?renliga med organisationens visioner och instrumentell motivation. A?sikterna i forskningen skiljer sig a?t i hur ansta?llningsform pa?verkar graden av arbetstillfredssta?llelse. Syftet med studien var att, genom en kvantitativ metod, underso?ka graden av arbetsmotivation hos lagermedarbetare.

Bakgrund: Br?stcancer ?r den vanligaste cancerformen bland kvinnor, b?de i Sverige och globalt. Behandling kan ofta inneb?ra mastektomi d?r ett eller b?da br?sten kirurgiskt avl?gsnas. Syfte: Syftet med denna litteratur?versikt ?r att belysa kvinnors upplevelser av sin sj?lvbild efter genomg?ngen mastektomi till f?ljd av br?stcancer.

I detta examensarbete har lÀrares uppfattningar om problemlösning i matematiken undersökts ur ett kunskaps- och lÀrandeperspektiv. Rapporten inleds med en genomgÄng av vad litteraturen tar upp angÄende problemlösning och Àven en kort genomgÄng av olika kunskaps- och lÀrandeperspektiv. DÀrefter redovisas resultatet av den empiriska undersökningen som har genomförts med hjÀlp av kvalitativa intervjuer av fem lÀrare som undervisar i matematik pÄ högstadiet. LÀrarna i denna studie framhÄller framförallt följande som motiv till varför problemlösning ska finnas med i undervisningen: affektiva aspekter, förstÄelse, verklighetsanknytning och tÀnkande. Det finns dock olika synsÀtt pÄ varför dessa komponenter Àr viktiga och detta beror till stor del pÄ att lÀrarna har olika syn pÄ lÀrande och kunskap.

Till fo?ljd av kommunikationsteknologins omfattande utveckling har arbetssituationen pa? ma?nga platser fo?ra?ndrats. Medarbetare i organisationer har idag nya kommunikationskanaler att ta ha?nsyn till, och att prioritera blir sa?ledes en mer komplex aktivitet. Denna studie a?mnar underso?ka hur prioriteringar go?rs av medarbetare i olika enheter, samt hur strukturella och kulturella system pa?verkar medarbetarnas syn pa? prioriteringar och tid.

Till fo?ljd av kommunikationsteknologins omfattande utveckling har arbetssituationen pa? ma?nga platser fo?ra?ndrats. Medarbetare i organisationer har idag nya kommunikationskanaler att ta ha?nsyn till, och att prioritera blir sa?ledes en mer komplex aktivitet. Denna studie a?mnar underso?ka hur prioriteringar go?rs av medarbetare i olika enheter, samt hur strukturella och kulturella system pa?verkar medarbetarnas syn pa? prioriteringar och tid.