Syftet med studien var att undersöka vilka arbetsmetoder samt verktyg som lÀrare anvÀnder i sin undervisning i syfte att pÄverka elevers övningsmotivation.Den teoretiska utgÄngspunkten vilar i sÄvÀl sociokulturell- som behavioristisk teori.Studien har genomförts med fem kvalitativa intervjuer samt tvÄ webbenkÀter. Informanterna för intervjuerna Àr verksamma instrumentallÀrare i sÄvÀl kulturskola som kommunal grundskola och gymnasium. Intervjuerna transkriberades och analyserades för att nÄ ett resultat.Resultatet visar pÄ att de viktigaste faktorerna som pÄverkar elevers övningsmotivation strÀcker sig utanför undervisningsrummet, dessa Àr ett musikaliskt sammanhang, förebilder, relationer och samhÀllet. För att som lÀrare kunna pÄverka elevers övningsmotivation bör denne sammanfoga ovanstÄende faktorer till sin undervisning vilket kompliceras av den korta lektionstiden. Slutsatsen blir dÀrmed att eleverna pÄverkas mer av det som sker utanför lektionssalen vilket lÀraren bör ha med i berÀkningen..

Denna studie fokuserar pÄ samband mellan elevers kulturella tillhörighet och framtidssyn. I bakgrunden beskrivs lÀrande för hÄllbar utveckling, kulturbegrepp, lÀrande- och forskningsteorier. Studien genomfördes bland elever i Ärskurserna 4-6 vid tvÄ olika skolor: en liten byskola och en ?normalstor? skola i staden. Eleverna fick till uppgift att rita bilder av hur de tÀnker sig framtiden om 30 Är.

Syftet med denna studie Àr att utifrÄn en sociokulturell teori, redogöra för pÄ vilket sÀtt smÄbarn bjuds in till delaktighet under samlingen i förskolan. FrÄgestÀllningarna vi har haft som utgÄngspunkt Àr; PÄ vilka sÀtt inbjuds barnen till delaktighet vid samlingen i förskolan? Vad Àr det som möjliggör respektive förhindrar delaktighet?Datainsamling skedde genom observationer och videoinspelning pÄ en smÄbarnsavdelning pÄ en förskola i Halmstad. UtifrÄn resultatet vi har erhÄllit, visar det sig att barnen till viss del sjÀlva skapar delaktighet genom att bjuda in varandra i aktiviteter och tillsammans skapa en gemenskap under samlingarna. Barnens delaktighet Àr dock frÀmst beroende av pedagogernas förhÄllningssÀtt, dÄ det Àr pedagogerna som besitter makten att styra verksamheten och vÀlja huruvida barnens idéer och tankar fÄr komma till uttryck eller ej.

Syftet med denna studie var att skapa en djupare förstÄelse för hur pedagoger arbetar med flersprÄkiga barn i förskolan. Syftet Àr i sin tur nedbrutet till tre frÄgestÀllningar: Vilka erfarenheter har förskollÀrare av flersprÄkighet i förskolan? Hur arbetar pedagogerna med att stimulera flersprÄkiga barns sprÄkutveckling i förskolan? Hur integreras dessa barn? För att ta reda pÄ detta gjordes en kvalitativ intervjustudie med sex verksamma pedagoger. Kopplat till studien har jag anvÀnt mig av styrdokumenten samt litteraturstudier. UtgÄngspunkten i arbetet ligger i den sociokulturella teorin som relaterar till barns sprÄkutveckling.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva nÄgra enskilda elevers erfarenheter och upplevelse av att vara nyanlÀnd elev mot en allmÀn bakgrund om nyanlÀnda elever och skolans mottagande av dem. Dessutom ges en teoretisk bakgrund om identitet och sprÄk utifrÄn socialkonstruktionistisk och sociokulturell teori.UtifrÄn metodansatsen livsberÀttelser har fyra semistrukturerade intervjuer genomförts med flickor som nu gÄr i nian, men var mellan 9 och 12 Är nÀr de kom till Sverige genom familjeanknytning till flykting. I resultatet beskrivs i fyra livsberÀttelser deras vÀg genomskolan, frÄn ursprungslandet, genom förberedelseklassen och till en ordinarie klass, samtderas upplevelse av lÀrande, relationer och stöttning under den första perioden i den svenskaskolan och hur deras erfarenheter har pÄverkat dem. Resultatet visar att deltagarna Àr positiva till sin tid i förberedelseklassen, att de som fÄtt studiehandledning haft stor nytta av den och att kamratkontakterna spelar en stor roll i andrasprÄksutvecklingen.

Syftet med detta arbete har varit att underso?ka la?rares och skolledares uppfattningar om va?rdet av daglig schemalagd fysisk aktivitet i skolan samt att underso?ka om samma grupper a?r intresserade av att info?ra ett sa?dant arbetssa?tt. I arbetet har en litteraturgenomga?ng av kunskapsla?get avseende effekter av fysisk aktivitet pa? ha?lsa och prestationer i teoretiska a?mnen fo?ljts upp med en enka?tunderso?kning om samma a?mne riktad till la?rare och skolla?rare i en kommun i va?stra Sverige. Litteraturgenomga?ngen har visat att det finns vetenskapligt sto?d fo?r att god fysisk prestationsfo?rma?ga a?r kopplat till goda prestationer i teoretiska a?mnen samt till ett gott ha?lsola?ge.

En kvalitativt inriktad fallstudie som syftar till att undersöka hur samverkan sker samt belysa pedagogers syn pÄ samverkan i övergÄng mellan förskola och förskoleklass. Tidigare forskning visar pÄ att skilda traditioner, lokalernas placering och olika lÀroplaner utgör en komplexitet kring samverkan. Förskoleklassen beskrivs ofta som ett grÀnsland mellan tvÄ traditioner, och omges av en osÀkerhet kring tillhörighet. Det stÀller krav pÄ samverkan och problematiken berör om pedagoger har samverkansformer i tillfredstÀllande utstrÀckning. Studien visar att pedagogerna upplever samverkan som viktig, men en uppgivenhet uttrycks över fÄ tillfÀllen till möten och avsaknad av tid till att sÀtta sig in i varandras verksamheter.

Studien belyser ett aktionsforskningsinriktat utvecklingsarbete som iscensattes och genomfördes pÄ tre avdelningar i en svensk förskola under september, oktober och november 2010. Matematik, lek samt samtalsklimatet var de omrÄden som de tio medverkande pedagogerna valde att utveckla. Fallstudien har koppling till specialpedagogik med emfas pÄ att skapa ett förebyggande arbete genom att kontinuerligt dokumentera, följa upp och utveckla förskolans verksamhet för att ge bÀsta möjliga förutsÀttningar för utveckling och lÀrande utifrÄn barns olika förutsÀttningar och behov. Det övergripande syftet har varit att i samverkan mellan forskare och pedagoger beskriva ett aktionsforskningsinriktat utvecklingsarbete i en förskolas verksamhet samt att analysera och tolka det beskrivna utvecklingsarbetet. Syftet har ocksÄ varit att belysa de deltagande pedagogernas uppfattningar av vilka förÀndringar som Àgde rum i verksamheten samt hur och varför förÀndringarna Àgde rum.

I studien har jag med hjÀlp av de sociokulturella verktygen dialog, samspel och elevernas proximala utvecklingszon studerat lÀrandeprocessen i Ärskurs tvÄ i ett tema-arbete för hÄllbar utveckling. Jag har anvÀnt aktionsforskning som metod och syftet har varit att bÄde dokumentera och förbÀttra verksamheten. Aktionsforskningen har genomförts i klassen dÀr jag sjÀlv och en kollega Àr lÀrare.Resultatet av studien visar att eleverna blev bÀttre pÄ att framföra sina Äsikter och lyssna pÄ varandra. Eleverna har fÄtt övning i, och kan anvÀnda, olika verktyg som röstning, lottdragning och kompromisser vid konflikter. Under tema-arbetets gÄng har elevernas texter utvecklats och de har lÀrt sig att anvÀnda inhÀmtade kunskaper för att förbÀttra sina texter.

Syftet med studien var att undersöka hur en grupp pedagoger, verksamma i en grundsÀrskola i norra Sverige, resonerar kring innehÄll och metodval i den sexualundervisning de bedriver alternativt inte bedriver. För att ta del av pedagogernas resonemang har enskilda kvalitativa intervjuer genomförts med fyra verksamma pedagoger i grundsÀrskolan. Resultatet har diskuterats utifrÄn queerteori och sociokulturell inlÀrningsteori. TvÄ av pedagogerna ansÄg att det bedrivs sexualundervisning i verksamheten medan de andra tvÄ menar att sexualundervisning inte bedrivs. Resultatet visar att den vanligaste metoden för sexualundervisning Àr spontana dialoger som följer av elevers frÄgor.

Denna studie syftar till att hitta ba?rande besta?ndsdelar och betydelsefulla faktorer i en hejaklacks uttryck som hypotetiskt skulle kunna vara konstruktiva och anva?ndbara i arbetet med en ko?r. Studien a?r baserad pa? intervjuer med medlemmar ur Linko?pings Hockeyklubb, LHC:s, supporterklubb White Lions samt en deltagande observation vid en hockeymatch mellan LHC och HV71 den 30 oktober 2012.I bakgrunden finns litteraturgenomga?ng inneha?llande hejandet i historien, visuella effekter, huliganism, kartla?ggning av hejaramsor samt starka musikupplevelser.Resultatet visar att sta?mningen i en hejaklack a?r mycket viktig. Ofta viktigare a?n sja?lva idrotten.

SyfteDenna uppsats syftar till att analysera kundsegmenteringsmetoder fo?r ett mikrofo?retag pa? industriella marknader betingat av att fo?retaget har mycket begra?nsade resurser och kunskap ro?rande denna typ av arbete.FrÄgestÀllningar1. Med utga?ngspunkt fra?n sin marknadssituation, hur arbetar R-Produktion med marknadsfo?ring och kundsegmentering och vilka fo?rdelar och nackdelar a?r fo?renliga med detta arbetssa?tt?2. Baserat pa? marknadssituation och interna fo?rutsa?ttningar, vilka teoretiska segmenteringsmodeller a?r ba?st la?mpade fo?r fo?retaget med ha?nsyn till praktisk genomfo?rbarhet, resursanspra?k och fo?rva?ntad homogenitet?3.

Fallstudien Àr en undersökning om hur gymnasieelever pÄ det estetiska programmet, med inriktning bild och form, upplever att det Àr prata om sina bildarbeten. I och med Gy11 Àr ett av kunskapskraven att eleverna muntligt ska kunna tolka, analysera och bedöma sina egna och andras verk. Genom intervjuer med eleverna vill studien visa hur bildsamtalen upplevs ur tvÄ perspektiv. Dels hur eleverna upplever att det Àr att prata om sina egna och andras bildarbeten, i förhÄllande till sitt eget skapande och lÀroprocess, och dels hur eleven upplever bildsamtalen ur ett bedömningsperspektiv. Forskningsmetoden Àr kvalitativ med vikten pÄ orden för att fÄ en förstÄelse kring hur eleverna uppfattar bildsamtalen.

Denna kandidatuppsats har till syfte att kartla?gga unga vuxnas (18-24 a?r) upplevelse av arbetslo?shet. Utifra?n sex intervjuer har en fenomenografisk analys gjorts. Det visade sig att upplevelserna av arbetslo?shet generellt var negativa, ingen av de unga vuxna ansa?g att det var en positiv eller o?nskva?rd situation att befinna sig i.

I studien undersöks hur bildlÀrare kan arbeta med frÄgor som rör sexualitet, relationer, samt sex- och samlevnad i bildundervisning. Undersökningen rör Àven hur elever kan stödjas i sin identitet genom normkritisk bildundervisning som tar upp frÄgor kring sexualitet och relationer. Metoden Àr kvalitativa och tar avstamp ur djupintervjuer med personer som arbetar med bildundervisning och Àmnesintegrerad sex- och samlevnadsundervisning. Resultatet visar att sex- och samlevnadsundervisning Àr mest effektiv nÀr den Àr Àmnesintegrerad. I bildÀmnet finns det mÄnga olika ingÄngar och verktyg inom arbetsomrÄdet som bl.a.