Den hÀr uppsatsen behandlar arbetet med lÀroplanens vÀrdegrund inom svenskÀmnet. Mer specifikt berör uppsatsen de frÄgor i vÀrdegrunden som har att göra med empati, inlevelse och mellanmÀnsklig förstÄelse inom den delen av svenskÀmnet som handlar om undervisning i skönlitteratur. För att undersöka detta söker uppsatsen svara pÄ frÄgan: Hur kan undervisning i skönlitteratur aktualisera de förmÄgor hos elever som pÄbjuds i lÀroplanens vÀrdegrund och som har att göra med inlevelse, mellanmÀnsklig förstÄelse och empati? För att besvara denna frÄga har en studie gjorts i en gymnasieklass i Ärskurs ett pÄ det yrkesförberedande vÄrd- och omsorgsprogrammet. Elva elever och deras svensklÀrare har deltagit i en observationsstudie som genomförts under fyra veckor.

Utbildning a?r en ra?ttighet fo?r alla och den ger ocksa? fortsatt tillga?ng till andra samha?llsra?ttigheter. I dag upplever ma?nga elever i gymnasiet ett misslyckande och avbryter utbildningen eller ga?r ut skolan utan fullsta?ndiga betyg. Det som ha?nder i klassrummet a?r en stor pa?verkansfaktor pa? elevens studieresultat.

Titel: Debuterande fastighetsma?klares socialiseringsprocess och dess etiska pra?gelNiva?: C-uppsats i fo?retagsekonomi Fo?rfattare: Maria Hall & Philip Stra?dal Handledare: Lars-Johan A?ge Datum: 2014 ? majSyfte: Intresset va?cktes ur uppfattningen om fastighetsma?klares generellt la?ga fo?rtroende bland allma?nheten samt deras rapporterade etiska snedsteg i media. Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur den organisatoriska socialiseringsprocessen av debuterande fastighetsma?klare pra?glas av etiska aspekter med avsikt att fra?mja framtida etiska ageranden.Metod: Uppsatsens metod baseras pa? valet av intervjuer fo?r att fa? kvalitativ data. Intervjuerna semi- strukturerades utifra?n en operationaliserad intervjuguide.

Utbildning a?r en ra?ttighet fo?r alla och den ger ocksa? fortsatt tillga?ng till andra samha?llsra?ttigheter. I dag upplever ma?nga elever i gymnasiet ett misslyckande och avbryter utbildningen eller ga?r ut skolan utan fullsta?ndiga betyg. Det som ha?nder i klassrummet a?r en stor pa?verkansfaktor pa? elevens studieresultat.

Kultur har lÀnge anvÀnts som medel för att planera stÀder. Kulturen och konsten i staden förvÀntades förr skapa rÀttvisa och social jÀmlikhet men med tiden har den blivit ett medel för att skapa ekonomisk tillvÀxt. Kultur och kreativitet finns nu med högt upp pÄ dagordningen i strategier för utveckling av stÀder. Denna utveckling har bÄde kritiserats och hyllats utifrÄn olika teorier om kultur i stadsplaneringen.I Stockholms urbana periferi finns marginaliserade omrÄden, Àven sÄ kallade förorter, som prÀglas av isolering och utanförskap. Ett exempel Àr Tensta som fungerar som fallstudie i arbetet.

Syftet ?r att unders?ka vad som h?nder och vad som synligg?rs i och genom etablering av och arbete i en kollegial samarbetspraktik i ett l?rarlag inom h?gre utbildning.Praktikarkitekturteorin och teorin om praktikekologier (Kemmis et al., 2014) har anv?nts f?r att analysera hur materiella-ekonomiska, kulturella-diskursiva och sociala-politiska arrangemang p?verkar och p?verkas av ageranden (g?randen, s?ganden och relateranden) i praktiker som ?r beroende av varandra. Studien ?r en aktionsforskningsstudie och omfattar ett antal aktioner som studerats. Data har samlats genom kontinuerliga observationer och reflektioner som nedtecknats i en loggbok, genom m?ten och intervjuer som videoinspelats och genom urval i statistik tillg?nglig i digitala system.

Lagstiftningen om skattefrihet pa? kapitalvinster pa? na?ringsbetingade andelar samt RA? 2004 not. 59 innebar startskottet fo?r en ny typ av skatteplanering som kom att kallas Peru-uppla?gg. Skatteavtalet med Peru utnyttjades och stora skattevinster i de aktuella bolagen var fo?ljden.

Lagstiftningen om skattefrihet pa? kapitalvinster pa? na?ringsbetingade andelar samt RA? 2004 not. 59 innebar startskottet fo?r en ny typ av skatteplanering som kom att kallas Peru-uppla?gg. Skatteavtalet med Peru utnyttjades och stora skattevinster i de aktuella bolagen var fo?ljden.

Syftet med vÄr studie Àr att beskriva hur elever i Ärskurs 1 uppfattar sin lÀs- och skrivinlÀrning, samt undersöka om det finns nÄgon skillnad i elevernas beskrivningar ur ett genusperspektiv. Eleverna i vÄrt urval arbetar enligt tre olika arbetssÀtt, Montessori-pedagogiken, Tragetonmetoden samt SprÄkbiten. Arbetet utgÄr frÄn frÄgestÀllningarna Hur talar elever om sin lÀs- och skrivinlÀrning? samt Finns det nÄgon skillnad i elevers beskrivning av sina tankar ur ett genusperspektiv? LÀs- och skrivinlÀrning i skolan Àr ett vÀl utforskat Àmne. Att vi tar in elevernas perspektiv Àr just det som gör vÄr studie unik.

Bakgrund och problem: Anva?ndningen av e-handel har va?xt de senaste a?ren och detta har medfo?rt sto?rre mo?jligheter fo?r kunder. E-handeln har mo?jlighet att na? ut till en sto?rre ma?lgrupp utan geografiska hinder. Detta medfo?r ett behov av fo?ra?ndring i distributionen av fysiska produkter.

Syfte: I en kommun i mellersta Sverige genomfördes en inkludering i klass frÄn sÀrskola till grundskola i högstadiet. Denna studie syftar till att fÄ kunskap om hur elever och lÀrare upplevde inkluderingen under ett lÀsÄr. UtifrÄn syftet Àr frÄgestÀllningarna formulerade som berör respondenternas uppfattningar av inkluderingen.Teori: Studien har en övergripande sociokulturell ansats som Àr inriktad pÄ att se hur eleverna formar sitt lÀrande och sociala samspel genom interagerande mellan elev och elev samt elev och lÀrare. Studien pekar ocksÄ pÄ vikten av kommunikation vid samspel i grupp. Dessutom beskrivs i bakgrunden framvÀxten av specialpedagogiken i Sverige liksom sÀrskolans framvÀxt.

I den hÀr rapporten redovisas resultatet frÄn en undersökning som genomförts i samband med införandet av nya arbetssÀtt dÄ det gÀller att med hjÀlp av videorespons ge feedback och bedömning pÄ skriftliga studentarbeten. Studien belyser hur man med hjÀlp av IKT-stöd kan utveckla kontakten mellan student och lÀrare samt utnyttja de tekniska hjÀlpmedel högskolorna har tillgÄng till pÄ ett utökat sÀtt. Syftet med studien Àr att undersöka hur kommunikationen mellan lÀrare och student förÀndras om man inför videorespons som metod vid handledning och examination. Studien har sin teoretiska utgÄngspunkt i sociokulturell teori samt formativ bedömning. FrÄgestÀllningarna i studien handlar ocksÄ om hur det förÀndrade arbetssÀttet kan pÄverka lÀrandet hos studenten.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur utbildningsdeltagare pÄverkas av en klarsprÄksutbildning pÄ Skatteverket. FrÄgestÀllningarna Àr: Vilka skrivdiskurser aktualiseras under utbildningen? Vilken klarsprÄksbild förmedlas under utbildningstillfÀllet? Vad förvÀntar sig deltagarna av klarsprÄksutbildningen och hur motsvaras dessa förvÀntningar?Studien genomförs med en etnografisk ansats och utgÄr frÄn en sociokulturell syn pÄ lÀrande och kunskap. Datainsamlingsmetoderna som anvÀnds Àr kvalitativa intervjuer och observation, vilket resulterar i primÀrmaterial bestÄende av 200 minuter ljudmaterial och observationsmaterial frÄn ett utbildningstillfÀlle som omfattar 90 minuter. Detta primÀrmaterial analyseras tematiskt.

F?rskoleklassen har tidigare setts som en bro mellan f?rskola och skola och som en ?verg?ng f?r barn in i skolv?rlden. Sedan drygt fem ?r tillbaka ?r f?rskoleklassen obligatorisk f?r alla barn och ?ven f?rskoleklassens l?roplan har ?ndrats fr?n att tillh?ra f?rskolan till att nu vara en del av grundskolan. Det h?r har ocks? medf?rt mer krav f?r b?de elever och pedagoger vilket mynnat ut i b?de positiva och negativa konsekvenser. Den h?r studien har som syfte att bidra med kunskap om hur l?rare i f?rskoleklass ser p? sitt uppdrag och vilka specialpedagogiska anpassningar de g?r i sin undervisning f?r barn som har koncentrationssv?righeter.

Syftet med föreliggande studie Àr att studera hur höglÀsning sker i fyra olika lÀssituationer i förskolan. UtifrÄn höglÀsningsaktiviteten vill vi sedan diskutera hur barnets sprÄkliga utveckling kan möjliggöras respektive hindras genom deltagande i sÄdana praktiker. Den teoretiska utgÄngspunkten i vÄr studie Àr det sociokulturella perspektivet som innebÀr att lÀrandet Àr en social och kommunikativ process dÀr sprÄket Àr ett viktigt redskap för lÀrande. InstÀllningen Àr ocksÄ att samspel och aktivitet utgör centrala aspekter för utvecklingen av barnets sprÄk. Dessa begrepp löper dÀrmed som en röd trÄd genom uppsatsens alla delar.