Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka och belysa relationen mellan lÀsförmÄga och förmÄgan att lösa uppgifter i matematisk problemlösning. Centrala frÄgor: Vilket samband finns mellan lÀsförstÄelse och elevernas möjlighet att lyckas i problemlösning med matematiskt kontextualiserade problem?PÄ vilket sÀtt kan förstÄelsen av ord- och begrepp i vardagen, som i en matematisk kontext fÄr en annan eller utvidgad betydelse, pÄverka elevernas problemlösningsförmÄga?Kan man se likheter och skillnader i resultat mellan matematiskt kontextualiserade problem och motsvarande problem i matematiskt kontextlösa uppgifter? Vilket samband finns mellan lÀsförstÄelse och elevernas möjligheter att lyckas med aritmetiska, kontextlösa uppgifter?Teori: Formulering av forskningsfrÄgor och analys av resultat utgÄr frÄn en socialkonstruktivistisk och sociokulturell förstÄelse. Studien bygger pÄ kvantitativ metod som analyserats med hjÀlp av statistiska grundteorier. Metod: Metoden i undersökningen Àr kvantitativ.

?Never!? That was the answer UFC President Dana White gave when asked when women would be seen in the UFC. Two years later the first fight between two women took place and now there?s more than 50 female competitors in the UFC - an organisation that earlier was reserved only for men.?Women will never fight in the UFC? ? A qualitative content analysis of the depiction of women?s MMA in media is a study which focuses on how women?s MMA and Ronda Rousey as an individual athlete are portrayed in american internet based MMA media, with a gender research perspective. This study also investigates how the introduction of the first women?s division in the UFC might have affected the depiction women?s MMA in media.The theoretical framework consists of gender theory concepts such as gender performativity, the man as norm, sports and masculinity.

Titel: Efterfra?gan pa? revisionsbyra?ernas tja?nster fo?r fo?retag utan revisionsplikt. En studie om varfo?r revisions- eller ra?dgivningstja?nster efterfra?gas.Bakgrund: Revisionsplikten avskaffades fo?r de minsta fo?retagen i Sverige 2010. Ett motiv bakom denna laga?ndring var att de minsta fo?retagen skulle kunna fa? va?lja vilka revisions- och ra?dgivningstja?nster de har behov av.

Titel: Efterfra?gan pa? revisionsbyra?ernas tja?nster fo?r fo?retag utan revisionsplikt. En studie om varfo?r revisions- eller ra?dgivningstja?nster efterfra?gas.Bakgrund: Revisionsplikten avskaffades fo?r de minsta fo?retagen i Sverige 2010. Ett motiv bakom denna laga?ndring var att de minsta fo?retagen skulle kunna fa? va?lja vilka revisions- och ra?dgivningstja?nster de har behov av.

Detta Àr en kvalitativ och beskrivande studie kring hur elever uppfattar att arbeta med historiska kÀllor. Studien beskriver Àven hur förutsÀttningarna för och uppfattningarna om en god historieundervisning i skolan har förÀndrats och hur dagens förutsÀttningar ser ut. Metoden med vilket denna studie gör detta Àr genom att intervjua en fokusgrupp med sex elever och med kvalitativa analyser av 23 elevsvar frÄn ett skriftligt kunskapstest. Dessutom genomfördes en enkÀt med 40 elever i Är 8 och texter och styrdokument analyserade utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv. Internationell och nationell forskning visar att en förutsÀttning för att eleverna ska nÄ historisk empati, Àr att de fÄr arbeta med och ha tillgÄng till rikligt med historiska kÀllor och att de fÄr möjlighet att öva i perspektivtagande. Studien visar pÄ att eleverna uppfattar samtal och diskussion kring kÀllor som en viktig stödstruktur för ett historiskt lÀrande.

Konventionen om barnets rÀttigheter gör ansprÄk pÄ att vara universell och har ratificerats av majoriteten av vÀrldens stater. I artikel 28 och 29 i konventionen stÄr det att barn har rÀtt till utbildning och att den ska syfta till att lÀra barn om deras rÀttigheter. Dessa artiklar tillsammans med konventionens fyra grundprinciper utgör grunden till denna undersökning.Studien genomförs pÄ en privatskola i Etiopien. Med en kvalitativ etnografisk ansats har jag undersökt hur barns rÀttigheter realiseras i det pedagogiska arbetet pÄ skolan.Studiens teoretiska referensram utgörs av sociokulturell inlÀrningsteori, Harts delaktighetsstege och hegemoni som maktstruktur. Vidare har jag tagit del av forskning inom barns rÀttigheter, delaktighet, relationer, disciplin i skolan och mÄngkultur.I studiens material framkom att relationerna mellan lÀrare ? elev och mellan elev ? elev har en stor betydelse för hur elevernas rÀttigheter realiseras.

O?verla?telsedirektivets a?ndama?l a?r att skydda arbetstagares ansta?llning fra?n negativ pa?verkan av en verksamhetso?verga?ng. O?verla?telsedirektivet fo?reskriver sa?ledes ett uppsa?gningsfo?r- bud som inneba?r att arbetsgivare inte fa?r vidta uppsa?gningar av arbetstagare vid en verk- samhetso?verga?ng pa? grund av o?verga?ngen som sa?dan. O?verla?telsedirektivet syftar a?ven till att beakta arbetsgivares intressen.

Uppsatsens utga?ngspunkt har varit universitets- och ho?gskolestudenters stress info?r det kommande arbetslivet da?r det ga?ller att vara sa? attraktiv som mo?jligt fo?r deras fo?rsta arbetsgivare. Att vara attraktiv handlar ba?de om meriterna som finns pa? en persons CV (Curriculum vitae) men samtidigt speglas ocksa? en person pa? sitt personliga brev. Uppsatsens syfte har varit att nyansera bilden fo?r de stressade studenterna och fo?rdjupa kunskapen kring hur HR-personer och fo?retag ba?de praktiskt och teoretiskt ga?r tillva?ga na?r de rekryterar nyexaminerade studenter.

Spra?kbruk inneha?ller till stor del konventionaliserade spra?kliga mo?nster. Det kan handla om specifika ord, mer eller mindre fasta eller kompositionella flerordsenheter, hela yttranden eller grammatiska strukturer. En god ka?nnedom av dessa spra?kliga mo?nster ho?jer graden av idiomaticitet i spra?kanva?ndningen.

Studien syftar till att fÄ en fördjupad förstÄelse av barns/elevers begreppsuppfattning, avseende den grundlÀggande matematiken med fokus pÄ kommunikationens betydelse, sÀrskilt inom aritmetik och problemlösning. Studien syftar dessutom till att synliggöra nÄgra pedagogers arbetssÀtt samt att belysa kontextuella faktorer som kan pÄverka förutsÀttningar för begreppsinlÀrning. Genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer samlas kÀlldata in, och med en sociokulturell teoriram analyseras resultatet. Tolv pedagoger, ett förskolebarn och tio elever i Ärskurs 1-4 frÄn fem olika skolor i samma kommun har ingÄtt i studien. Resultatet visar att en medvetenhet om den sprÄkliga dimensionens betydelse i grundlÀggande matematik finns hos de tillfrÄgade pedagogerna.

Denna studie unders?ker hur l?rare i fritidshem navigerar mellan tv? centrala delar av den L?roplanen f?r grundskolan, f?rskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22, s. 26, 2022): barns inflytande ?ver verksamheten och vikten av utevistelse. Studien riktar ljuset mot l?rares arbetss?tt och vilka de fr?msta utmaningarna ?r n?r dessa delar hamnar i en m?lkonflikt.

Syftet med denna uppsats var att analysera instruktionsvideon som undervisningsform i Àmnet Medieproduktion. Tidigare forskning visade att interaktiva lÀromedel pÄ ett positivt sÀtt kunde bidra till lÀrande. Med det som utgÄngspunkt var den övergripande frÄgestÀllningen i den hÀr studien ifall interaktiva lÀromedel kunde fungera som komplement till dagens undervisning och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt? PÄverkade anvÀndandet av instruktionsvideo lÀrarens roll i klassrummet? Vidare var meningen med studien att undersöka om det redan idag skedde en inlÀrning utanför skolans ramar via interaktiva lÀromedel. Samt om det i sÄ fall togs i beaktande av skolans lÀrare.

Syftet med denna studie Àr att nÄ ökad kunskap om hur gitarrlÀrare pÄ gymnasieskolanbeskriver sitt arbete med elevers motivation, meningsskapande och medvetenhet medutgÄngspunkt i gÀllande styrdokument. Detta undersöktes genom en kvalitativ intervjustudiemed frÄgor rörande lÀrarens roll, elevens roll, styrdokument, undervisningens syfte ochplanering. Tre informanter med yrkeserfarenhet som gitarrlÀrare inom gymnasieskolanmedverkade. Informanternas svar tolkades sedan utifrÄn en bakgrund bestÄende avsociokulturell lÀrandeteori, tidigare musikpedagogisk forskning samt styrdokumenten sjÀlva.Studiens resultat visar följande uppfattningar hos informanterna:- Undervisningens syfte Àr att lÀra eleverna att lÀra sig sjÀlva- LÀrarens roll Àr att uppfylla detta syfte- Styrdokumenten Àr till för att reglera syftet- Styrdokumenten ses som lÀrarens dokument och inte elevens- Syftet med musikundervisning ses som underförstÄtt lÀrare och elev emellan- Det meningsskapande anses ligga i elevens behov och intressen- Det livslÄnga lÀrandet Àr inte alltid kongruent med vad som Àr specificerat istyrdokumentenDen frÀmsta slutsatsen som kan dras av detta Àr att bÄde styrdokument och informanterbeskriver en vision om ett livslÄngt lÀrande. Det som skiljer dessa visioner Ät Àr vÀgen dit.Detta visar pÄ vikten av diskussion kring begreppet livslÄngt lÀrande i förhÄllande till gitarr-och musikundervisning.

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att undersöka och analysera hur specialpedagoger pÄ sex olika gymnasieskolor i en kommun beskriver sin verksamhet. Arbetet ger i litteraturdelen en översikt över gymnasieskolans utveckling och tidigare forskning kring normalitet och avvikelse, olika perspektiv pÄ specialpedagogik och lÀrande, stödundervisning i gymnasieskolan. Problem i dagens gymnasieskola belyses och Àven speciallÀrarens roll förr och specialpedagogens uppgifter idag. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr utvecklingsekologisk och sociokulturell. Undersökningen Àr en semistrukturerad intervjumetod utförd i en kommuns sex gymnasieskolor dÀr mÄlgruppen har varit elva specialpedagoger.Resultatet av studien visar att specialpedagogens uppgift i gymnasieskolan Àr övervÀgande kompensatorisk med undervisning pÄ individ eller gruppnivÄ.

Det övergripande syftet med denna studie Àr att utveckla kunskap och fÄ en ökad förstÄelse av musikskolan El Sistemas verksamhet i Sverige med utgÄngspunkt i en av El Sistemaskolorna i Göteborg. Det har varit av vikt att utforska huruvida El Sistemas arbetssÀtt och metoder Àr nÄgonting utöver vad som kan sÀgas vara ?vanlig? musikundervisning i musik- och kulturskola. DÀrför har det Àven varit vÀsentligt att sÀtta sig in i skolans bakomliggande idéer och förutsÀttningar. Studiens teoretiska ram Àr inspirerad av sociokulturell teori och genomförandet av etnografisk metod. Resultaten har dock frÀmst framkommit genom kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger och sex elever.