Olof Palme var en av de ledande kritiska ro?sterna under Vietnamkriget. Go?ran Perssons ro?st var betydligt fo?rsiktigare under Irakkriget. Vad beror det pa? att tva?statsministrar som representerar samma land och samma parti kan go?ra tva? sa?fundamentalt olika sta?llningstaganden? Genom att va?ga externa, interna och individuella faktorer mot varandra har vianalyserat Palmes och Perssons personliga sta?llning i svensk utrikespolitik.Vi har visat att Olof Palme och Go?ran Persson a?r mycket olika som individer och att dessa skillnader a?terspeglas i den utrikespolitik som formulerades.Eftersom vi visar att ba?de Olof Palme och Go?ran Persson har handlat kognitivtkonsistent i formulerandet av utrikespolitiken menar vi att ba?de Palme och Persson direkt pa?verkat utformningen av svensk utrikespolitik.Vi visar ocksa? att den fo?rda svenska utrikespolitiken i ho?g grad sta?mmero?verens med Palmes och Perssons egna utrikespolitiska ma?l vilket sta?rker va?ra slutsatser..

The purpose of this study is to create an understanding of how parents and preschool teachers experience induction at preschool. The induction creates collaboration between preschool teachers and parents where the interaction and socio-cultural factors have been key theories for the work task.The method used has been of qualitative nature where interviews were made with parents and preschool teachers. In these interviews, they shared their insights of how they experienced the interaction and communication during induction. I asked the parents what they felt was good communication and interaction during the induction. The same question was given to preschool teachers to respond to and also if there was something that worked less good during induction.The results show that parents and preschool teachers feel that induction works well satisfactory and that it is important that the interaction work well between both parts.

Syftet med denna uppsats var att undersöka huruvida lÀrarutbildningen i Malmö förbereder lÀrarstudenter inför det framtida arbetet med sprÄkutveckling. För att uppnÄ detta syfte och fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar anvÀnde vi oss av en kvalitativ, hermeneutisk textanalys av Lgr11:s kursplaner i svenska och svenska som andrasprÄk. Som grund för analysen anvÀnde vi oss av en mall bestÄende av tre frÄgor baserade pÄ den kunskapssyn och de arbetssÀtt vi bÀr med oss frÄn lÀrarutbildningen, vilka vi redogör i den teoretiska bakgrunden och inledningsvis i analysavsnittet. VÄr undersökning visade att vi i flera avseenden, exempelvis gÀllande arbete med skönlitteratur, getts förutsÀttningar att utveckla den kunskap och de verktyg som krÀvs för att arbeta sprÄkutvecklande i dagens skola. Undersökningen har dock Àven visat att det finns punkter under det centrala innehÄllet i Lgr11 som utbildningen inte behandlat i större utstrÀckning och i vissa fall inte alls, de flesta kopplade till sprÄkets struktur och grammatik..

Fo?ljande underso?kning handlar om hur la?rare och blivande la?rare ser pa? a?mnet musik och estetiska la?rprocesser i fo?rha?llande till den nya la?roplanen Lgr11. Fokus fo?r underso?kningen ligger pa? de som undervisar eller ska undervisa i ka?rna?mnen det vill sa?ga svenska, engelska eller matematik i grundskolan a?rskurs 3?6. Metoden har varit intervjuer av tre kategorier: la?rare, la?rarstudenter och la?rarutbildare.

I va?rt samha?lle har bilden fa?tt en allt sto?rre betydelse fo?r att fo?rse oss med information om va?r omva?rld och det fo?rflutna. I ett modernt samha?lle utgo?r bilder fra?n kameror va?r huvudsakliga ka?lla till verkligheten som vi inte har direkt erfarenhet av. Genom de bilder som finns samlade runtom pa? va?ra museer skapar vi en fo?resta?llning om hur va?rlden sa?g ut fo?rr.

The aim of this study was to describe and analyse the perceptions that ten 12-15 yearold pupils with special educational need, who had been assigned a personal computer, have about Information and Communication Technology (ICT) in the learning process. Data was collected by personal interviews and observations. Sociocultural perspective and phenomenographic research approach were used as theoretical and methodological frameworks in analyzing and understanding the result. The major conclusions were that most respondents perceived the computer as beneficial assistive technology for learning, but some felt singled out by having a computer to assist in learning. Students had various opportunities to succeed in using their tool depending on e.g.

Vi har i detta examensarbete undersökt rapporteringen om metoden ASL - att skriva sig till lÀsning i hopp om att dra vidare slutsatser om vilken funktion denna metod kan tÀnkas ha inom tidig lÀs- och skrivinlÀrning. För att kunna Ästadkomma just det har vi stÀllt metodens anvÀndning i relation till det digitaliserade informationssamhÀllet med dess ökade krav pÄ lÀs- och skrivförmÄga. Genom att anvÀnda oss av en kvalitativ innehÄllsanalys har vi studerat och analyserat uppfattningar som framförs i texter pÄ internetplatsen LÀrarnas Nyheter. Resultatet av denna analys har vi sedan tolkat utifrÄn relevant forskning samt sociokulturell teori. Vi har genom vÄr undersökning kunnat pÄvisa att metoden ASL fyller en funktion i den tidiga lÀs- och skrivinlÀrningen som ett integrerat stöd i undervisningen samt i egenskap av att vara ett digitalt verktyg..

The purpose of this thesis is to investigate how students writing their master thesis seek information, how they reason about their information seeking behaviour and how their studies in LIS could have affected their information seeking behaviour. The result was analysed with Roger SÀljö?s theory about the sociocultural perspective about how individuals learn in relation to their context and the social practice that they act in. The following conclusions were drawn from analysing the result. The students didn?t really reflect over their information seeking behaviour.

Fo?ljande underso?kning handlar om hur la?rare och blivande la?rare ser pa? a?mnet musik och estetiska la?rprocesser i fo?rha?llande till den nya la?roplanen Lgr11. Fokus fo?r underso?kningen ligger pa? de som undervisar eller ska undervisa i ka?rna?mnen det vill sa?ga svenska, engelska eller matematik i grundskolan a?rskurs 3?6. Metoden har varit intervjuer av tre kategorier: la?rare, la?rarstudenter och la?rarutbildare.

Med hjÀlp av postmodernistisk och sociokulturell teori, understödd av forskning kring begreppen demokrati och elevinflytande har ett fritidshem, med metoderna intervju och observation, studerats under fyra dagar. Studien har Àmnat hitta svar pÄ frÄgor kring vad elever tycker om sitt inflytande, den demokrati som erbjuds i verksamheten samt personalens arbete med demokrati och elevinflytande. I analysen ser vi att eleverna blivit sÄ pass invaggade i fritidshemmets dominerande verksamhet, den fria leken, att andra moment - till exempel rÄd och demokratiska samtal - blir till ett hinder för just den fria leken, snarare Àn till nÄgot intressant och berikande. Detta identifierar vi som problematiskt dÄ fritidshemmet i likhet med skolan ska förbereda eleverna för det demokratiska samhÀllet. Vi kommer fram till att eleverna bör trÀnas i demokrati, men att denna trÀning Àven bör prÀglas av faktisk demokratisk makt för att ge demokratiska moment relevans och lust för eleverna..

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka uppfattningar som förskolans pedagoger har kring utomhusmiljöns pÄverkan pÄ barns samspel. Pedagogernas uppfattningar bidrar i studien till att synliggöra de tankar som finns ute i verksamheten kring att arbeta med utomhuspedagogik och dÄ med sÀrskilt fokus pÄ barnens sociala samspel. Den empiriska undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer som har till uppgift att utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv studera variationer i uppfattningar. Respondenterna Àr verksamma i förskolan, pÄ tre olika avdelningar inom samma verksamhet, med ett gemensamt tema i form av ?naturen?.

Denna uppsats har som syfte att undersöka om, och i sÄ fall hur, matematiklÀrare upplever att interaktionen mellan dem och deras elever förÀndras dÄ de övergÄr till att arbeta med det inverterade klassrummet som undervisningsmodell i grundskolans senare Är och i gymnasiet. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturella, kvalitativa intervjuer med fem lÀrare. UtifrÄn tidigare litteratur kring denna undervisningsform, Deweys tankar kring det demokratiska klassrummet samt en sociokulturell syn pÄ lÀrande, analyseras dessa fem lÀrares uppfattningar kring interaktioner i det inverterade klassrummet, möjligheter att skapa fler samtal i klassrummet, elevcentrerad undervisning och ett mer jÀmlikt och demokratiskt klassrum. Resultatet visar att tankarna kring vad denna undervisningsmodell kan bidra med Àr vitt skilda hos studiens informanter. Vissa ser modellen endast som ett sÀtt att organisera sin undervisning medan andra ser modellen som en möjlighet att pÄverka lÄngtgÄende relationella maktstrukturer..

Syftet med studien har varit att bidra med kunskap om hur IKT (informations- och kommunikationsteknologi) kan anvÀndas vid skolors studiebesök pÄ museer.Det teoretiska arbetet grundas i en sociokulturell teoritradition vilken har kompletterats med contextual model of learning, diskursanalys, multimodal diskursanalys, och multiliteracitet.Metoden ramas in av en etnografisk ansats, vilken inrymmer fÀltarbete, deltagandeobservationer, videodokumentation och fokusgruppsintervjuer, med metoden stimulated recall.Resultatet belyser hur elever har anvÀnt mobil teknik och multimodala sprÄkformer för att lösa uppgifter vid ett museibesök. I studien upplevde eleverna att de mobila resurserna var enkla att hantera. Samtidigt inverkade den digitala tekniken och sammanhanget pÄ hur eleverna kunde uttrycka sig. I situationen uppstod hierarkier kopplade till resurshanteringen, dÄ mobilen gav anvÀndarna förhandlings- och tolkningsfördelar. Ett angelÀget omrÄde för framtida forskning Àr att utveckla mer kunskap om hur etiska frÄgor bör hanteras i förhÄllande till de multisprÄk som utvecklas vid anvÀndning av IKT.

Syftet med denna studie var att undersöka hur Tragetons metod har anvÀnts i den tidiga lÀs- och skrivinlÀrningen. I uppsatsen har det förts ett resonemang omkring metodens för- respektive nackdelar samt om metoden kan anses vara lÀmplig för alla elever eller ej. För att undersöka detta har tvÄ pedagoger frÄn en skola i södra Sverige intervjuats. De arbetade i en Ärskurs 2 respektive Ärskurs 3; och det Àr deras tankar och Äsikter som undersökningen har baserats pÄ.Resultatet visade att de intervjuade pedagogerna var positivt instÀllda till att anvÀnda datorn i sin undervisning. De ansÄg ocksÄ att metoden var speciellt lÀmplig för elever som redan har knÀckt lÀskoden, samt för de elever som kan tycka det Àr svÄrt att skriva för hand.

Klagande kunder a?r va?rdefulla kunder; da?rfo?r a?r det viktigt att fo?rsta? vad som kan hindra dem fra?n att klaga. Syftet med denna uppsats a?r att beskriva och analysera varfo?r konsumenter inte va?ljer att klaga pa? defekta livsmedel, en produktkategori som har sva?rt att genera klagoma?l. Utifra?n konsumentens perspektiv pa? fo?rdelningsra?ttvisa, processra?ttvisa och interaktionsra?ttvisa underso?ks de krav och fo?rva?ntningar konsumenten har pa? sin matvarubutiks klagoma?lshantering och hur dessa krav och fo?rva?ntningar hindrar densamme fra?n att framfo?ra klagoma?l.