Martina Törn (2015) Fysisk aktivitet, ett verktyg inom specialpedagogik. (Physical Activities, an Instrument within Special Needs Education.) Malmö Högskola. LÀrande och samhÀlle. Skolutveckling och ledarskap. Specialpedagogexamen. Sammanfattning/abstrakt Syftet med min undersökning Àr att undersöka specialpedagogers, verksamma i förskola och grundskola, uppfattningar kring fysisk aktivitets betydelse för elevers inlÀrning. Jag vill Àven undersöka vilka möjligheter eleverna ges till fysisk aktivitet i undervisningen inom ramen för hela skoldagen, bortsett frÄn idrottslektioner. Jag har utgÄtt ifrÄn frÄgestÀllningarna: PÄ vilket sÀtt uppfattar specialpedagoger att fysisk aktivitet pÄverkar elevers utvecklings- och inlÀrningsförmÄga? PÄ vilket sÀtt anser specialpedagoger att de arbetar medvetet med fysisk aktivitet med elever? Vilket ansvar och vilken roll anser specialpedagogerna att de har för fysisk aktivitet i skolan? Hur ser elevers möjligheter ut till fysisk aktivitet i undervisning utanför idrottslektionerna? Metod För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag anvÀnt mig av en kvalitativ ansats dÀr jag intervjuat sex specialpedagoger.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka vilken funktion och vilket innehÄll specialpedagogiska handledningssamtal kan ha, nÀr det reflekteras kring förskolans verksamhet.Teori: Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv som bÄde Àr en lÀrande teori och en forskningsansats. Att ha en sociokulturell syn pÄ lÀrande innebÀr att fokus ligger pÄ att kunskap konstrueras genom samarbete i kontexter, interaktion och samarbete ses som nödvÀndigt för att utveckla fÀrdigheter, kunskap och förstÄelse. Vad och hur vi lÀr Àr beroende av vilka verktyg, artefakter, som anvÀnds i samhÀllet. Inom en sociokulturell och diskursiv ansats anses sprÄket, kommunikationen och interaktionen med andra som det mest centrala. SprÄket anses som det viktigaste verktyget för mÀnniskor att förstÄ och samspela med varandra.

Syftet med arbetet var att undersöka hur kommunikationen mellan lÀrare och elev ser ut, i Ärskurs ett pÄ gymnasiet, utifrÄn en sociokulturell teori om lÀrande. Metoden som anvÀndes var en etnografisk fÀltstudie i tvÄ klassrum med tvÄ olika lÀrare under fem veckors tid i Àmnet svenska. Studien utgjordes av observationer under drygt tjugo timmars tid som kompletterats med kvalitativa intervjuer med tvÄ lÀrare och sexton elever. Resultatet av undersökningen visade att det generellt fanns stora skillnader mellan de bÄda lÀrarna men Àven en del likheter. Exempelvis föredrog bÀgge att anvÀnda överföringsmodellen i undervisningen.

Studiens syfte a?r att belysa pa? vilket sa?tt innebo?rden av begreppen privat och offentligt behandlas i kva?llstidningars nyhetsbera?ttande vid rapportering av ha?ndelser som bero?r uppsa?gning av arbetstagare efter deras fo?rehavanden pa? Facebook. Den a?mnar a?ven bidra till o?kad insikt om de faktorer som ligger till grund fo?r hur nyhetsbera?ttelsen framsta?lls.Slutsatser: Kva?llstidningarnas framsta?llning av privat respektive offentligt a?r en, av tidningarna sja?lva, framlagd syn av begreppens innebo?rd. Vidare pra?glas textinneha?llet i tidningarnas nyhetsbera?ttande genomga?ende av sensations- journalistik och fokus pa? den enskilde individen.

Denna studie följer elever som deltar i bÀnkinteraktion omkring matematik med sin lÀrare. Syftet med studien Àr att undersöka hur elever beskriver att fÄ enskild hjÀlp som stöd för sitt lÀrande. Jag söker möjligheter och hinder som uppstÄr i lÀrar- elev interaktioner. Elevernas erfarenheter kan bli en utgÄngspunkt för hur matematiklÀrare och speciallÀrare kan tÀnka omkring undervisning i klass eller undervisning av elever i behov av stöd.Studien har en sociokulturell ansats och Àr gjord enligt metoden stimulated recall, som i denna studie innebar videoinspelade bÀnkinteraktioner i kombination med intervjuer omkring inspelningarna. Eleven fick se videoklippet efterÄt och med egna ord berÀtta vad som hÀnde och hur eleven hade tÀnkt i situationen. .

Denna uppsats a?r en fallstudie med fokus pa? huruvida iPod uppfyller det teoretiska krav som fo?religger fo?r ett starkt varuma?rke. Apple a?r ett fo?retag med ett varuma?rke som anses vara ett av de starkaste i va?rlden och da?rfo?r finner vi det intressant att studera hur de har ga?tt tillva?ga na?r det ga?ller mp3- spelaren iPod. Det a?r av intresse att studera just iPod da? det a?r en produkt som har lyckats na?r man ser till fo?rsa?ljningssiffror och produktens sta?llning pa? marknaden.

Syftet med studien ?r att f?rs?ka f? f?rst?else f?r hur barn beskriver lek och l?rande i fritidshemmet utifr?n barn som respondenter genom intervju som metod. Studien f?rs?ker att ta reda p? vad barn beskriver n?r de l?r sig n?r de leker, hur barn reflekterar om varf?r de leker samt hur vi utformar ett fritidshem f?r framtiden utifr?n v?r kunskap och f?rst?else kring barns erfarenheter av lek. Studien kommer fram till att barns upplevelser av l?rande i leken r?r sig kring utvecklingen av mjuka f?rm?gor och att leken ?r en arena f?r demokrati.

Denna uppsats behandlar konflikter i konsultbranschen och i synnerhet konflikter i relationen mellan konsult och klient. Avsikten har varit att identifiera vad det finns fo?r orsaker till att konflikter uppsta?r och vad konflikterna kan ha fo?r pa?verkan pa? relationen mellan konsult och klient. Fo?r att a?stadkomma detta gjordes en litteraturgenomga?ng da?r teorier kring a?mnet behandlades, fo?ljt av en empirisk studie och en sammantagen analys da?r de teoretiska perspektiven anva?ndes som underlag fo?r tolkning av konsulters bera?ttelser om konflikter.

Vi har undersökt vilka delar inom matematiken som kan hjÀlpa eleverna att utveckla sin förstÄelse för %u201DlÄng tid%u201D och tidslinjer. I analysen diskuteras resultaten utifrÄn utvecklingspsykologiskt perspektiv/strukturteori (Piaget), sociohistorisk/sociokulturell teori (Vygotskij) och konstruktivistisk teori (von Glasersfeld). Undersökningen har genomförts med tvÄ grupper elever i Ärskurserna 3-5 dÀr vi har anvÀnt oss av intervjuer och undervisningsförsök för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor. Gruppernas resultat har analyserats och jÀmförts med varandra för att försöka hitta den matematik som har hjÀlpt eleverna att förstÄ tidslinjer och dess anvÀndningsomrÄden, eller som vÄllat dem bekymmer. De matematiska delar som synliggjordes i undersökningen Àr bland annat proportionalitet, positionssystemet, stora tal och negativa tal.

Uppsatsens syfte Àr att fÄ en förstÄelse för hur pedagoger arbetar med musik tillsammans med barn i Äldern ett till Ätta Är. Resultatet erhölls genom kvalitativa intervjuer med Ätta pedagoger. Undersökningen visade att pedagogerna tycker det Àr viktigt att anvÀnda musik tillsammans med yngre barn, men hur musik anvÀnds i verksamheten varierade. Av resultatet framgick ocksÄ att pedagogerna anser att musik Àr en artefakt i barns sprÄkliga respektive motoriska utveckling. Litteratur som tagits fram för uppsatsen stÀrker pedagogernas svar.

Den tekniska utvecklingen i samhÀllet gör att medieanvÀndning i dagens skola Àr ett Àmne som stÀller krav pÄ bÄde lÀrare och elever. Den teoretiska utgÄngspunkten grundas pÄ en sociokulturell syn pÄ lÀrande och den potential visuella medier som TV och film har som ett pedagogiskt verktyg i klassrummet. Detta arbete undersöker vidare en grupp lÀrares attityder om och anvÀndning av medier som TV och film pÄ högstadie- och gymnasieskolor i en kommun i södra Sverige. En undersökning baserad pÄ 43 enkÀter och sex intervjuer ligger till grund för den analys och diskussion som belyser hur denna grupp lÀrare anvÀnder TV och film i undervisningen, vilket material de anvÀnder och varför de anvÀnder detta. Undersökningens resultat tyder pÄ en medvetenhet hos berörda lÀrare angÄende mediernas olika funktioner för att intressera och engagera elever.

Filmbranschen a?r pa? ma?nga sa?tt en mansdominerad bransch. Hade ko?nsfo?rdelningen inte varit sa? sned a?r det rimligt att anta att filmutbudet hade haft en sto?rre ma?ngfald. Detta ga?ller fo?rsta?s a?ven fo?r andra kategorier som klass, etnicitet och sexualitet.

Problematisk skolfr?nvaro ?r ett v?xande problem, b?de i Sverige och internationellt. H?g fr?nvaro resulterar i l?gre m?luppfyllelse, ?kar sv?righeterna att i vuxenlivet komma in p? arbetsmarknaden, samt ?kar risken f?r exempelvis missbruk, kriminalitet och psykiska besv?r. Forskning inom omr?det skolfr?nvaro har tidigare fr?mst fokuserat p? riskfaktorer och konsekvenser av fr?nvaro, samt behandlingsmetoder n?r skolfr?nvaron ?r ?ngestrelaterad. Detta har genererat ett i viss m?n individinriktat perspektiv.

I denna studie har prestationsa?ngest underso?kts i relation till tre olika typer av socialt sto?d och tva? faktorer inom tidspress. Tidigare forskning pekar pa? att socialt sto?d spelar en betydande roll fo?r minskad prestationsa?ngest i studier, samt att tidspress ger en o?kad effekt. Underso?kningen hade 151 manliga studenter fra?n tva? olika program pa? en ho?gskola.