Syftet med vÄrt forskningsarbete Àr att försöka förstÄ hur man kan öka elevers kÀnsla för socialt samspel och trygghet i den gemensamma kulturen. Vi vill studera om detta Àr möjligt och hur vi eventuellt kan möjliggöra ett sÄdant samspel för vÄra blivande elever. Vi har tittat pÄ vad tidigare forskning sagt om hur man lÀr sig av samtal i sin omgivning. Tydligt pekar forskningen pÄ hur mÀnniskor söker bringa klarhet i sina sammanhang utifrÄn den kunskap de har och den nya information som de möter. Vi har intervjuat elever och lÀrare i tvÄ skolor som Àr rika pÄ etnisk och kulturell mÄngfald.

Uppsatsens syfte var att studera vilka kunskapsskillnader lÀrare fokuserar för betygen godkÀnd (G), vÀl godkÀnd (VG) och mycket vÀl godkÀnd (MVG) i kursen samhÀllskunskap A. Följande tre frÄgestÀllningar formulerades för att uppnÄ syftet: Vad anser lÀrarna att eleverna skall lÀra sig i kursen samhÀllskunskap A? Vad anser lÀrarna krÀvs för betygen G, VG och MVG i kursen samhÀllskunskap A? Vilka betygsunderlag anvÀnds och hur Àr de utformade? Metoder som anvÀnts Àr intervjuer samt textanalys. Analysen Àr av kvalitativ karaktÀr. Studiens primÀrmaterial bestÄr av intervjuer med sex gymnasielÀrare i samhÀllskunskap samt prov frÄn fyra av lÀrarna.

Syftet med uppsatsen Àr att belysa hur nÄgra pedagoger i grund- och grundsÀrskolan (Äk 0-3) arbetar med och har anvÀndning av AllsÄngen; ett projekt dÀr de övar sÄnger med sina elever och till slut samlas för en stor konsert. Respondenterna arbetar i Stenungsund och det Àr Kulturskolan dÀr som hÄller i AllsÄngen. Moderprojektet Àr AllsÄngen i Angered som funnits i mÄnga Är. Uppsatsen sammanfattar den pedagogiska tanken bakom AllsÄngsprojektet.Teori: Det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande som sÀger att det finns möjligheter till lÀrande och utveckling nÀr mÀnniskor möts.Metod: Halvstrukturerade intervjuer med fem medverkande pedagoger.Resultat: Respondenterna anvÀnder sig av AllsÄngsprojektet pÄ mÄnga olika sÀtt och kan urskilja effekter av sitt deltagande. I svaren Äterkommer ord som gemenskap, delaktighet och utveckling.

I vÄr undersökning har vi intervjuat fyra lÀrare med avseende pÄ hur de ser pÄ problemlösning och hur de arbetar med det. LÀrarna arbetar i tvÄ olika skolformer, kommunal skola och internationell skola i Sverige. DÀrför följer skolorna olika lÀroplaner. Anledningen till att vi valt att ta med bÄda skolformerna Àr för att vi upplevt en högre motivation för problemlösning i den internationella nÀr vi tidigare haft kontakt med dem. Vi har analyserat deras svar med hjÀlp av ett analytiskt ramverk som tar till hÀnsyn fyra lÀrandeteorier som kan sÀgas haft pÄverkan pÄ lÀrandet i skolan.

Syfte: MĂ„let med detta arbete Ă€r att göra en jĂ€mförande studie utifrĂ„n ett Skoldatateks tvĂ„ arbetsmodeller för att undersöka i vilken omfattning och hur IKT anvĂ€nds i det vardagspedagogiska arbetet. Syftet med arbetet Ă€r att undersöka hur IKT kan anvĂ€ndas som ett integrerat verktyg för att uppnĂ„ pedagogisk inkludering pĂ„ den aktuella skolan.Teori: Arbetet vilar pĂ„ en sociokulturell teoribas med tillhörande specialpedagogisk teoribildning och perspektiv med inkludering som fokusomrĂ„de. Även IKT-relaterad teori och forskning Ă€r inkluderad i studien.Metod: Som metod har intervju, enkĂ€tundersökning och observationer anvĂ€nts. I arbetet ingĂ„r tvĂ„ grupper elever, tvĂ„ klasslĂ€rare och en specialpedagog. Totalt genomfördes tre intervjuer med skolpersonal, tvĂ„ enkĂ€tundersökningar med elever och 14 observationer i elevgrupp.

Det Ă€r ofrĂ„nkomligt att det i dagens samhĂ€lle Ă€r oerhört viktigt att besitta skrivkompetens. Med hjĂ€lp av inblick i pĂ„gĂ„ende forskning, ett kvantitativt frĂ„geformulĂ€r och en granskning av styrdokumentens formuleringar, undersöks vad skrivkompetens innebĂ€r och hur det uppnĂ„s, samt blivande svensklĂ€rares, för grundskolans senare del och gymnasiet, instĂ€llning till skrivkompetens. I forskningsbakgrunden presenteras textbegreppets förĂ€ndrade innebörd. Även varför skrift anvĂ€nds framstĂ€lls tillsammans med vad skrivkompetens innebĂ€r. En sociokulturell syn pĂ„ sprĂ„kinlĂ€rning framförs, samt hur skrivutveckling sker.Genom den kvantitativa undersökningen och granskning av styrdokumentens formuleringar framkommer det att skrivkompetens innebĂ€r att kunna situationsanpassa skrivandet, vilket Ă„ligger samtliga lĂ€rares ansvar att hjĂ€lpa eleverna till att behĂ€rska.

Syftet med vÄrt arbete var att ta reda pÄ om och i sÄ fall nÀr matematiska situationer uppstÄr i förskolan och hur pedagogerna i sÄdana fall utmanar barnen. VÄr frÄgestÀllning till denna undersökning Àr följande: Under vilka situationer anvÀnder sig barnen av matematiska begrepp? Hur kan matematiken som förekommer kategoriseras? Hur utmanar pedagogerna barnen nÀr matematiska situationer uppstÄr? Den teori som ligger till grund för vÄr studie Àr Vygotskijs sociokulturella teori samt Bishops fundamentala matematiska aktiviteter. VÄr metod har varit att observera barnen bÄde i planerade och fria aktiviteter i förskolans verksamhet. Vi har kommit fram till att matematiken förekommer överallt beroende pÄ vilket perspektiv den granskas med.

Studiens syfte har varit att undersöka hur fritidspedagoger sÀger sig arbeta med avkoppling och lugna platser i fritidshemmets inomhusmiljöer samt vad som pÄverkar detta arbete. Metoden för studien var kvalitativ och sju fritidspedagoger i norra Sverige har intervjuats. Med hjÀlp av ett sociokulturellt perspektiv har resultaten analyserat gÀllande hur detta kan pÄverka barnens lÀrande. NÄgra av de viktigaste resultaten Àr, trots buller, trÄnga lokaler och stora barngrupper, att det arbete som görs med avkoppling och lugna platser visar pÄ möjligheter till bland annat situerat, distribuerat och medierat lÀrande. LÀrande som bÄde handlar om att skapa tillsammans med andra och att lÀra kÀnna sina individuella behov i en social kontext.

I detta examensarbete har lÀrares uppfattningar om problemlösning i matematiken undersökts ur ett kunskaps- och lÀrandeperspektiv. Rapporten inleds med en genomgÄng av vad litteraturen tar upp angÄende problemlösning och Àven en kort genomgÄng av olika kunskaps- och lÀrandeperspektiv. DÀrefter redovisas resultatet av den empiriska undersökningen som har genomförts med hjÀlp av kvalitativa intervjuer av fem lÀrare som undervisar i matematik pÄ högstadiet. LÀrarna i denna studie framhÄller framförallt följande som motiv till varför problemlösning ska finnas med i undervisningen: affektiva aspekter, förstÄelse, verklighetsanknytning och tÀnkande. Det finns dock olika synsÀtt pÄ varför dessa komponenter Àr viktiga och detta beror till stor del pÄ att lÀrarna har olika syn pÄ lÀrande och kunskap.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka begripligheten i sex domar frÄn KammarrÀtten i Jönköping. Jag undersöker texterna med hjÀlp av KlarsprÄkstestet för domar, och belyser sedan testresultatet med textanalys. I textanalysen undersöker jag texterna med avseende pÄ innehÄllskomponenter, textens yttre struktur, agentivitet, syntax och ordval. Ett annat mer allmÀnt syfte i denna del av min undersökning Àr ocksÄ att utvÀrdera KlarsprÄkstestet för domar.Jag kompletterar Àven min analys av texten med intervjuer. Ett delsyfte i denna del av undersökningen Àr att ta fram en frÄgelista som KammarrÀtten i Jönköping kan anvÀnda för liknande intervjuundersökningar i framtiden.Resultatet av KlarsprÄkstestet, textanalysen och intervjuerna visar att det finns begriplighetsproblem i de sex domarna.

Sammanfattning I detta examensarbete har jag som syfte att ta reda pÄ elevers egna uppfattningar om varför de inte nÄr mÄlen i matematik. Jag har ocksÄ undersökt faktorer för framgÄng som kan bidra till att elever nÄr mÄlen. Fokus ligger pÄ ett elevperspektiv dÀr elever sjÀlva anger de orsaker som gör att de inte nÄr mÄlen i Àmnet matematik. Elever har ocksÄ bidragit med vilka ÄtgÀrder, förÀndringar och insatser som mÄste till för att de ska lyckas i sin strÀvan efter godkÀnt betyg. Studien har en sociokulturell forskningsansats och Àr tvÄdelad med en kvantitativ enkÀtstudie och en kvalitativ intervjustudie. Jag har analyserat dessa tvÄ delarna först var för sig och sedan gjort en sammanstÀllning.

I rapporten undersöks om det pÄ kort sikt blir nÄgon skillnad i elevers kunskapsutveckling beroende pÄ om de arbetar utifrÄn ett behavioristiskt kontra sociokulturellt inlÀrningsteoretiskt perspektiv. Dessutom belyses positiva och negativa sidor med de olika arbetsmetoderna. Studien genomfördes i parallellklasser i Ärskurs 5 dÀr den ena klassen arbetade sociokulturellt, den andra behavioristiskt, under ett lektionstillfÀlle. Elevernas kunskapsutveckling synliggjordes och jÀmfördes genom att lÄta dem göra en för- och efterhandsdiagnos. EfterÄt genomfördes ocksÄ intervjuer för att fÄ fram elevernas syn pÄ arbetssÀtten.

The aim of this master?s thesis is to explore what learning potentials there are in Demoteket. Demoteket is an on-going project that preserves and exhibits young people?s artistic creations. The idea is that public libraries receives and lends out the young people?s artistic creations.

This essay set out to propose a problematic interpretation of the socio-cultural perspective on learning. Its purpose is to show how the socio-cultural perspective on learning defines the concept of knowledge in an incomplete way. The aim becomes then that of giving a more comprehensive description of this concept, and, to this end, to construct a new, broader pedagogic discourse. The investigation starts with a deconstructive analysis of Roger SÀljö?s socio-cultural text in order to point out the incompleteness of the concept of knowledge.

Uppsatsen anlÀgger ett dilemmaperspektiv pÄ specialpedagogik samt Àr skriven utifrÄn sociokulturell teori. SvensklÀrare respektive matematiklÀrare med specialpedagogisk erfarenhet intervjuas pÄ tvÄ olika skolor.  Syftet med intervjuerna Àr att öka kunskapen om vilka metoder eller positiva pÄverkansfaktorer som nÄgra pedagoger pÄ högstadiet framhÄller nÀr det gÀller att utveckla elevers lÀsförstÄelse inom matematikÀmnet sett ur ett dilemmaperspektiv.Undersökningen resulterade i att ett antal dilemman, samt metoder för att överbrygga dessa, kunde identifierades i analysverktygets tre nivÄer. Dels i den sociala kontexten som innefattar arbetsformer, men ocksÄ nÀr det gÀller elevens kognitiva processer och den matematiska uppgiftstexten.Ett dilemma som alla respondenterna uppmÀrksammade var dilemmat mellan att tillgodose gruppens behov kontra individens behov av stöd för att kunna nÄ kunskapsmÄlen. Pedagogernas metoder för att överbrygga aktuella dilemman redovisas och kopplas till forskning pÄ respektive omrÄde.Resultatet gÄr inte att generalisera pÄ grund av undersökningens ringa omfattning, men det pekade tydligt pÄ att dilemmaperspektivet har ett starkt berÀttigande utifrÄn pedagogernas uppfattningar samt att pedagogerna har en uppsÀttning metoder för att förhÄlla sig till aktuella dilemman vilket ocksÄ exemplifieras i diskussionsdelen..