Eftersom mÄnga elever idag inte nÄr mÄlen i grundskolan har syftet med vÄrt arbete varit att studera och analysera arbetssÀtt och metodiska redskap som frÀmjar elevers sprÄk- och kunskapsutveckling. Vi har valt att göra det i form av en litteraturstudie som tar sin utgÄngspunkt i sociokulturella teorier om lÀrande och forskningsresultat. Vi har funnit att det sociokulturella perspektivet betonar kommunikationen mellan och inom mÀnniskor. Det innebÀr att samtal och skrivande i olika former Àr en grundförutsÀttning för att en gynnsam sprÄk- och kunskapsutveckling ska ske. Dessutom krÀver det en miljö som tillÄter och uppmuntrar en stÀndig interaktion och dialog mellan lÀrare och elever.

Studiens syfte Àr att analysera i vilken mÄn flersprÄkiga elevernas sprÄkutveckling uppmÀrksammas av ÀmneslÀrare i samhÀllskunskap pÄ Mariagymnasiet. Med intervjuer samt observationer som valda metoder har tre samhÀllskunskapslÀrares undervisning fÄtt stÄ i fokus i denna kvalitativa studie. Undersökningen Àr utförd pÄ en gymnasieskola i södra Sverige och lÀrarna undervisar i klasser pÄ samhÀllsprogrammet dÀr elever som lÀser svenska och svenska som andrasprÄk integreras. Materialet har analyserats och diskuterats med hjÀlp av litteratur som pÄ ett eller annat vis utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet. Resultaten av observationsanteckningar samt intervjuinspelningarna pekar pÄ att lÀrarna trots att de undervisar elever pÄ deras andrasprÄk, Àr omedvetna om hur man arbetar sprÄkutvecklande utifrÄn sociokulturell forskning och i liten grad har uppmÀrksammat flersprÄkiga elevernas sprÄkutveckling.

The aim of this Master's thesis is to investigate the library needs of distance students. This user study has a student perspective and concentrates on the main question of which way library needs might be expressed by distance students. Associated topics addressed by this study include; the problem of learning centres lacking their own library support, how distance students look upon library support as a concept and whether distance students prefer public libraries or university libraries, and why they make this choice. These questions may give the answer to how distance students deal with information literacy. Theories chosen by the study are in the fields of pedagogical and library science, the social cultural theory by Roger SÀljö and in Tom Wilson's theories on user studies and information needs.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka om det gÄr att se förÀndringar i gymnasieskolans skrivundervisning över en tidsperiod pÄ tretton Är. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr ett sociokulturellt synsÀtt dÀr dialogismens tankar Àr dominerande. Materialet bestÄr av enkÀtsvar frÄn gymnasieelever, fokusgruppsamtal med gymnasieelever och intervjuer med gymnasielÀrare. Det samlades in under 2013 och har analyserats med hjÀlp av innehÄllsanalys och tematisering för att se mönster i hur eleverna uttalar sig om responsen. Elevernas perspektiv Àr i fokus och deras tankar och kÀnslor gÀllande lÀrarnas respons jÀmförs med andra elevers upplevelser frÄn tidigt 2000-tal.

The main purpose of this study is to get an increased knowledge of the content on the Swedish website lektion.se. The study wants to find out if the content can relate to the syllabus for Swedish and the sociocultural view of learning. The questions it aims to answer are how the content of lessons in Swedish in grade 1-5 is related to the syllabus for Swedish and the sociocultural view of learning. This has been a study of text from lessons taken from the website. The study has been made with support from qualitative and quantitative analysis of text.

Syftet med studien var att undersöka vilken roll artefakterhar i pedagogers naturvetenskapliga samtal med barngruppen.Resultaten erhölls genom att observera och utföra kvalitativa metaintervjuer med fem förskollÀrare.Det teoretiska perspektivet som legat till bakgrund för studien Àr det sociokulturella perspektivet med fokus pÄ Vygotskijs syn pÄ artefakter och mediering genom dessa. Intresset för denna undersökning vÀcktes dÄ den 2010 reviderade lÀroplanen för förskolan har skapat tydligare mÄl kring naturvetenskap i förskolan. Vilken roll artefakterna har i pedagogernas arbete utifrÄn dessa mÄl Àr frÄgan som stÀllts och problematiserats.Undersökningen har visat att artefakter spelar en betydande roll i förskollÀrarnas pedagogiska arbete. BÄde som ett medel för att konkretisera naturvetenskap för barnen men Àven som ett hjÀlpmedel för pedagogerna sjÀlva sÄ att de lÀttare kan beskriva och visa olika fakta och processer. Pedagogerna var oeniga om vad som skulle klassas som artefakt; vissa ansÄg att vad som helst kunde anvÀndas medan vissa sÄg att föremÄlet mÄste laddas med mening för att kunna anvÀndas som medierande artefakt..

Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur nyanlÀnda elevers sprÄkliga och kulturella erfarenheter av matematik togs tillvara i matematikundervisningen i nÄgra förberedelseklasser. Stu-dien avsÄg dels att belysa hur deras lÀrare arbetade med fokus pÄ medvetenhet om sprÄkliga och kulturella skillnader kopplat till matematiklÀrande. Den avsÄg ocksÄ att undersöka hur eleverna upplevde matematikundervisningen i Sverige. Fyra frÄgestÀllningar formulerades. Teori: Den empiriska delen av undersökningen bestod av fallstudier i förberedelseklasser.

Genom detta examensarbete vill vi undersöka nÄgra pedagogers uppfattningar om pedagogiskt drama i förskolan. VÄr litteraturgenomgÄng innehÄllande forskning kommer att bearbetas tillsammans med resultatet av den kvalitativa undersökningen med pedagogerna. Vi utgÄr frÄn en sociokulturell lÀrandeteori, bland annat genom att vi anvÀnder oss av Vygotskijs olika teorier om lÀrande. I litteraturen förklaras pedagogiskt drama som ett Àmne vilket kan utveckla barnets sociala förmÄga, kommunikationsförmÄga och som ett verktyg för att bearbeta kÀnslor. Med detta som utgÄngspunkt granskar vi lÀroplanen för förskolan och dess vikt pÄ pedagogiskt drama samt i vilket syfte pedagogiskt drama kan och skall anvÀndas.

Abstrakt Denna uppsats handlar om bild och visuellt lÀrande i matematiken pÄ förskolan. Syftet med denna studie Àr att undersöka pedagogers förestÀllningar om hur pedagoger kan konkretisera matematik för förskolebarn med hjÀlp av visuellt lÀrande och bildskapande aktiviteter samt hur barnen uppfattar dessa aktiviteter. Genom observationer av bildskapande aktiviteter och kvalitativa intervjuer undersöker jag hur pedagogerna och barnen förhÄller sig till bild och visuellt lÀrande i matematiken. I min litteraturgenomgÄng redogör jag för tidigare forskning som Àr relevant för min undersökning. Undersökningen visar att pedagogerna arbetar med bild och visuellt lÀrande i matematiken pÄ olika sÀtt och att de har olika uppfattning om begreppet bild. Resultatet visar vikten av bild och visuellt lÀrande i matematikundervisningen nÀr det gÀller barns utveckling och lÀrande.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers syn pÄ bedömning i den dagliga verksamheten i förskolan. Studien Àmnade Àven belysa hur pedagoger arbetar för att följa barns utveckling. Det aktuella ÀmnesomrÄdet skildrades ocksÄ ur ett historiskt perspektiv. Som metod anvÀndes kvalitativa intervjuer. Totalt intervjuades sex stycken pedagoger och undersökningsmaterialet analyserades med hjÀlp av en fenomenografisk ansats.

Genom detta examensarbete vill vi undersöka nÄgra pedagogers uppfattningar om pedagogiskt drama i förskolan. VÄr litteraturgenomgÄng innehÄllande forskning kommer att bearbetas tillsammans med resultatet av den kvalitativa undersökningen med pedagogerna. Vi utgÄr frÄn en sociokulturell lÀrandeteori, bland annat genom att vi anvÀnder oss av Vygotskijs olika teorier om lÀrande. I litteraturen förklaras pedagogiskt drama som ett Àmne vilket kan utveckla barnets sociala förmÄga, kommunikationsförmÄga och som ett verktyg för att bearbeta kÀnslor. Med detta som utgÄngspunkt granskar vi lÀroplanen för förskolan och dess vikt pÄ pedagogiskt drama samt i vilket syfte pedagogiskt drama kan och skall anvÀndas.

Det har i stora internationella undersökningar framkommit att svenska skolbarns lÀs- och skrivförmÄga försÀmrats alltmer de senaste Ären. För att förbÀttra resultaten har fokus riktats mer mot förskolan och skolans tidiga Är, detta för att de grundlÀggande förmÄgorna att kunna avlÀsa och förstÄ en text utvecklas under dessa Är i ett barns liv, och det ingÄr Àven i en förskollÀrares uppdrag att frÀmja barns sprÄkutveckling och att lÀgga en viktig grund för barns fortsatta utveckling. En central del av detta arbete Àr att pÄ ett lustfyllt sÀtt frÀmja barnens progression mot en god sprÄkförstÄelse och sprÄkutveckling genom berÀttande och höglÀsning. Vi har valt att göra en kvalitativ jÀmförande studie med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer som innefattar en förskola med kultur som profil och en förskola utan nÄgon uttalad profil för att undersöka deras arbetssÀtt och se om och hur dessa skiljer sig Ät mellan förskolorna. Vi har anvÀnt oss av sociokulturell teori som teoretisk referensram för att analysera vÄr insamlade empiri. VÄrt resultat visade att det inte fanns tydliga skillnader förskolorna emellan utan snarare pedagogernas arbetssÀtt emellan oavsett förskola..

Syftet med uppsats Àr att studera hur fritidslÀrare förhÄller sig till elever i behov av sÀrskilt stöd pÄ fritidshemmet. Med utgÄngspunkt i syftet har vi presenterat en forskningsbakgrund dÀr vi lyfter elever i behov av sÀrskilt stöd och hur de behandlats av samhÀllet sedan 1842. Men vi redogör Àven för fritidshemmets framvÀxt och dess betydelsefulla uppdrag för elevers utveckling och lÀrande. Detta för att skapa en grund för den kvalitativa studie som senare genomförts med hjÀlp av intervjuer och ljudinspelning.Resultatet visar att fyra av vÄra fem respondenter upplever att informationen mellan skolan och fritidshemmet Àr knapphÀndig gÀllande elever i behov av sÀrskilt stöd. I vÄrt resultat blir det ocksÄ synligt att alla vÄra respondenter vill göra sitt bÀsta för att kunna bemöta sina elever pÄ bÀsta sÀtt.

Detta examensarbete Àr en intervjustudie om danslÀrare och klasslÀrares tankar och Äsikter om vad dansen ska ha för plats i skolan. Uppsatsen behandlar Àven frÄgan hur ett samarbete mellan klasslÀrare och danslÀrare kan se ut. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med danslÀrare och klasslÀrare som har erfarenhet av dans i skola. Litteraturen förtydligar hur dans kan anvÀndas som konstform och/eller metod för att nÄ mÄl i andra Àmnen. Den förtydligar Àven hur eleven genom att dramatisera, förvandla och överdriva och framhÀva det typiska tolkar sina upplevelser.

De sociokulturella teorierna försöker ge en förklaring till hur lÀrande gÄr till. TIU Àr en metod som syftar till lÀrande och dÀrför tittar vi i denna undersökning pÄ vad de sociokulturella teorierna sÀger om fyra valda TIU-program. Materialet till denna studie Àr hÀmtat frÄn eget material, litteratur samt studenter i Oslo. De olika ursprungskÀllorna medförde att materialet ursprungligen sÄg ut pÄ olika sÀtt, men det har bearbetats för att fÄ en enhetlig form. Det bearbetade materialet analyseras utifrÄn Olga Dysthes sex centrala aspekter i sociokulturell teori om lÀrande, samt Vygotskijs teori om ?den nÀrmaste utvecklingszonen?.