SyfteSyftet med studien var att undersöka hur rektor och tvÄ specialpedagoger pÄ en gymnasiefriskolabeskriver organisation och arbetsprocesser för och med elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter.Syftet var Àven att studera huruvida informanternas tal om dessa elever innebÀratt man uttrycker att eleverna inkluderas i verksamheten eller om eleverna tycks exkluderas ivissa sammanhang.TeoriDet teoretiska perspektivet sociokulturell teori innebar dels en tonvikt pÄ att elevenssvÄrigheter uppstÄr i samspel med den omgivande miljön, dels en tonvikt pÄ sprÄk ochkommunikation. Det sistnÀmnda betyder att informanternas tal, s.k. diskurser, om arbetetkring elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter ocksÄ uttrycker en social praktik, dvs. att talet fÄrkonsekvenser för de handlingar som utförs.MetodMed den kvalitativa forskningsintervjun som grund anvÀndes diskursanalys som metodologiskansats. Intervjuerna spelades in, transkriberades och kategoriserades utifrÄn frÄgestÀllningarnavilka förutsÀttningar som finns pÄ skolan för inkludering, hur skolan förebyggeroch undanröjer hinder för inkludering samt vilka möjligheter och hinder det finns förinkludering.

Det övergripande syftet med denna uppsats Àr att undersöka lÀrandet uttryckt i vardagliga samspelshandlingar mellan pedagog och barn i en förskola. Mer specifikt har vi intresserat oss för vilka förutsÀttningar pedagogerna skapar för barnens lÀrande och vilka mönster som framtrÀder i dessa samspelshandlingar. De frÄgestÀllningar som stÀlls Àr: Vilka förutsÀttningar för lÀrandet skapas i samspel mellan pedagog och barn? Vilka samspelsmönster framkommer mellan pedagog och barn? Vilka intentioner synliggörs i pedagogers handlingar i samspel med barn? Studiens teoretiska referensram utgÄr frÄn sociokulturell teori med sÀrskild förankring kring barns lÀrande. Studien genomfördes pÄ en förskola med barn i Äldrarna 3-5 Är samt med tre medverkande pedagoger.

Uppsatsen handlar om att ur ett sociologiskt perspektiv undersöka vilka aspekter av juristprogrammet som pÄverkar studenternas trivsel. Detta gjordes utifrÄn frÄgestÀllningarna: (1) Hur pÄverkar juriststudenters sociala bakgrund deras upplevda trivsel pÄ juristprogrammet? (2) PÄ vilket sÀtt pÄverkar utbildningens struktur huruvida juriststudenter integreras socialt och akademiskt pÄ juristprogrammet? Vi ville Àven undersöka om juriststudenternas kÀnsla av att passa in och trivas pÄverkas av en eventuell förestÀllning om vad som karaktÀriserar en typisk juriststudent, vilket omvÀnt kan innebÀra att de som inte identifierar sig med denna förestÀllning kan kÀnna sig avvikande. Bakgrunden till denna uppsats Àr att juristprogrammet sÀrskiljer sig bland olika elitutbildningar genom sin höga frekvens av studieavbrott, vilket kan spegla en problematik unik för just den utbildningen. I tidigare forskning om trivsel och studieavbrott pÄ juristprogrammet framhÀvs social bakgrund, sociokulturell alienering och undervisningsstrukturen som de mest drivande omstÀndigheterna vid studieavbrott.

VÄr studie riktar in sig pÄ hur barn i förskolan i fri lek anvÀnder sig av olika kulturella redskap i bÄde inomhusmiljön och utomhusmiljön. Vi valde att utgÄ frÄn en sociokulturell syn pÄ barn som kompetenta individer samt hur leken inom detta perspektiv ges en stor betydelse för barnens kognitiva utveckling och lÀrande och detta i samspel med den omgivande fysiska miljön. Vi valde ut nÄgra centrala begrepp varav tvÄ av begreppen blev vÄra huvudsakliga analytiska verktyg. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning dÀr vi gjorde observationer vilka vi ocksÄ videofilmade. Urvalet bestod av en mindre förskola bestÄende av tvÄ avdelningar med barn i blandade Äldrar. Vi observerade och filmade under hela dagar i tvÄ veckors tid och det material som samlades in bearbetades sedan i flera omgÄngar för att fÄ fram episoder som verkligen gav oss ett material ur vilket vi kunde fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar. Det resultat vi kom fram till var att barn i inomhuslekar ofta anvÀnder sig av sina tidigare erfarenheter pÄ ett annat sÀtt Àn vid utomhuslek dÀr fantasi och kreativitet visade sig tydligare.

I denna undersökning Àr syftet att ta reda pÄ hur ipad implementeras i förskolan. Med utgÄngspunkt i detta har jag lagt fokus pÄ de verksamma pedagogernas uppfattning och vad ipad kan betyda gÀllande barns utveckling i förskolans verksamhet. Hur pedagogerna ser pÄ ipaden som ett eventuellt utvecklande hjÀlpmedel Àr ocksÄ grundlÀggande för denna studie. Studiens teoretiska utgÄngspunkt Àr ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande. Denna undersökning grundar sig i första hand i en kvantitativ metod i form av enkÀter, dÀr 27 pedagoger pÄ 6 olika förskolor har delat med sig utav sina tankar gÀllande ipad. EnkÀten Àr konstruerad med bÄde fasta och öppna svarsalternativ, vilket erbjudit empiriska data för tolkningsbar fördjupad information.Resultatet visade pÄ att implementering av ipad i förskolan upplevs som positivt av pedagogerna. Deras utsagor handlade om att ipaden ofta betraktas som ett stimulerande verktyg som kunnat bidra till att pÄverka utvecklat lÀrande i exempelvis matematik, sprÄk och naturorienterade Àmnen.

Detta Àr en undersökning om hur elever sjÀlva visar vad de har lÀrt sig och hur de vill lÀra sig. Eleverna Àr de viktigaste personerna i skolan. Genom att involvera dem i denna undersökning kunde de visa hur de med det vidgade sprÄkbegreppet genom lek och fantasi lÀr av varandra. HÀr menar jag att eleverna undersöker med dans, teater, rita och bygga med lera, hur de tillsammans bygger upp ett situerat minne och lÀr av varandras erfarenheter. Det Àr i leken tillsammans med varandra, som barn och elever bearbetar abstrakt kunskap för att göra den tillgÀnglig. NÀr barn leker underlÀttas dessa övergÄngar. För att göra denna undersökning möjlig skapade jag tillsammans med eleverna en gemensam imaginÀr vÀrld med hjÀlp av en pivÄ, det vill sÀga en brygga mellan verklighet och fantasi, Pinki. Vi tillsammans skulle hjÀlpa Pinki, som Àr en tillfÀllig besökare hÀr hos oss, att lÀra sig matematik.Undersökningen utgÄr frÄn frÄgestÀllningen:Hur kan tredjeklassare i rollen som medforskare undersöka hur det vidgade sprÄkbegreppet genom leken kan verka som inkluderingsverktyg i en designpedagogisk undersökning?De elever som blev mina medforskare i undersökningen kommer frÄn en skola i Stockholm och genom att analysera undersökningsresultaten med sociokulturell teori kan jag som pedagog lÀra mig hur eleverna ser pÄ matematik genom att lÄta eleverna berÀtta för varandra.

SyfteSyftet med arbetet Àr att utvÀrdera ett projekt kring implementeringen av Matematik-UtvecklingsSchema som genomförs pÄ tvÄ skolor i en vÀstsvensk kommun under lÀsÄret 10/11. Syftet med utvÀrderingen Àr att undersöka vilka förutsÀttningar som inverkar pÄ projektet, projektets inverkan pÄ nÄgra av pedagogerna i processen samt projektets eventuella inverkan pÄ elevernas resultat. Syftet med utvÀrderingen Àr ocksÄ att ge förslag till förbÀttringar i en vidare implementering av MatematikUtvecklingsSchema.TeoriStudien Àr en utvÀrderingsforskning som utgÄr ifrÄn en programteoretisk ansats. Programteorins funktion visar sig genom att utvÀrderingen avser att dels beskriva resultatet av projektet, men ocksÄ att förklara hur resultatet har uppstÄtt. Underlaget för utvÀrderingen utgörs dels av de MUS-diagram som samlas in under projektets gÄng och dels av intervjuer vilka tolkas utifrÄn en reflexiv ansats med en hermeneutisk grund.SjÀlva instrumentet MatematikUtvecklingsSchema vilar pÄ en sociokulturell grund i den mening att lÀrande Àger rum i ett socialt sammanhang.MetodStudien tar sin metodiska utgÄngspunkt i ett programteoretiskt analysschema.

Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur tvÄ grundskolors lÀrare och elevhÀlsoteam arbetar för att stödja elever i förorten till ökad mÄluppfyllelse. 1. Hur resonerar lÀrare kring vilket stöd elever i förorten behöver för ökad mÄluppfyllelse?2. Hur resonerar skolans elevhÀlsoteam kring vilket stöd elever i förorten behöver för ökad mÄluppfyllelse?3. Vilken typ av stöd ger lÀrare och elevhÀlsoteam i förortens skola?Teori:Som teoretisk bakgrund anvÀnds det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande. Det innebÀr att lÀrande sker med utgÄngspunkt i sitt sammanhang. Vidare beskrivs Àven specialpedagogik och dess olika perspektiv.

Syfte: I den nya reviderade lÀroplanen för förskolan Àr uppdraget att dokumentera varje barns utveckling och lÀrande förstÀrkt. Vad Àr det som ska dokumenteras och varför? Vad har det för betydelse för barnen att bli synliggjorda genom den pedagogiska dokumentationen som sker? Syftet med studien Àr att försöka ta reda pÄ hur barn talar om att bli synliggjorda genom pedagogisk dokumentation. Studien visar ocksÄ vilka egenskaper och förmÄgor som synliggörs mest i den pedagogiska dokumentationen. Teori: Studien utgÄr ifrÄn en sociokulturell teori om barns lÀrande eftersom pedagogisk dokumentation handlar om att synliggöra barns lÀrande och om att utvÀrdera pedagogiskt arbete med barnen.

Det talas idag mycket om lÀrande organisationer och styrning med hjÀlp av vÀrderingar. I mitten av 1990-talet beslutade dÀrför Skatteverket att införa en strategi med lÀrande organisation som mÄl. Som en del i denna strategi beslutade ledningen 2001 att införa vÀrderingsstyrning i förvaltningen. VÀrderingarna Àr tretton till antalet; tvÄ av dessa Àr av sÀrskilt intresse för denna undersökning: stÀndigt lÀrande och effektivt ledarskap.De teorier som anvÀndes för att analysera resultatet var dels statsvetenskaplig dels sociokulturell teori; den förra anvÀndes för att kunna analysera hur förvaltningsstyrning sker och den senare valdes pÄ grund av dess breda perspektiv pÄ lÀrande. Den insamlingsteknik som anvÀndes i undersökningen var enkÀter.

Syftet med denna studie Àr att utveckla kunskaper om förutsÀttningar för lÀrande inom det estetiska ÀmnesomrÄdet i grundsÀrskolan för elever med kombinationen utvecklingsstörning och hörselskada/dövhet. I studien undersöks vilka undervisningsstrategier som anvÀnds av lÀrare i bild, drama och slöjd. Studien beskriver Àven kunskaper och förmÄgor som eleverna ges förutsÀttningar att utveckla, samt hur detta lÀrande tar sig uttryck.Denna fallstudie har en kvalitativ ansats och genomsyras av en sociokulturell syn pÄ kunskapsbildning.  Det empiriska materialet bestÄr av videofilmade observationer av lektioner i bild, drama och trÀslöjd samt semistrukturerade intervjuer med respektive ÀmneslÀrare. För att identifiera lÀrarnas undervisningsstrategier och elevernas förutsÀttningar för lÀrande har det transkriberade materialet tolkats utifrÄn den didaktiska triangeln samt tvÄ andra teoretiska ramverk.Resultatet visar att lÀrarna genom ett flexibelt arbetssÀtt, personligt bemötande, individuella anpassningar och en ?röd trÄd? mellan lektionerna fÄr eleverna delaktiga och aktivt deltagande.

SyfteSyftet med arbetet Àr att utvÀrdera ett projekt kring implementeringen av Matematik-UtvecklingsSchema som genomförs pÄ tvÄ skolor i en vÀstsvensk kommun under lÀsÄret 10/11. Syftet med utvÀrderingen Àr att undersöka vilka förutsÀttningar som inverkar pÄ projektet, projektets inverkan pÄ nÄgra av pedagogerna i processen samt projektets eventuella inverkan pÄ elevernas resultat. Syftet med utvÀrderingen Àr ocksÄ att ge förslag till förbÀttringar i en vidare implementering av MatematikUtvecklingsSchema.TeoriStudien Àr en utvÀrderingsforskning som utgÄr ifrÄn en programteoretisk ansats. Programteorins funktion visar sig genom att utvÀrderingen avser att dels beskriva resultatet av projektet, men ocksÄ att förklara hur resultatet har uppstÄtt. Underlaget för utvÀrderingen utgörs dels av de MUS-diagram som samlas in under projektets gÄng och dels av intervjuer vilka tolkas utifrÄn en reflexiv ansats med en hermeneutisk grund.SjÀlva instrumentet MatematikUtvecklingsSchema vilar pÄ en sociokulturell grund i den mening att lÀrande Àger rum i ett socialt sammanhang.MetodStudien tar sin metodiska utgÄngspunkt i ett programteoretiskt analysschema.

SyfteSyftet med arbetet Àr att utvÀrdera ett projekt kring implementeringen av Matematik-UtvecklingsSchema som genomförs pÄ tvÄ skolor i en vÀstsvensk kommun under lÀsÄret 10/11. Syftet med utvÀrderingen Àr att undersöka vilka förutsÀttningar som inverkar pÄ projektet, projektets inverkan pÄ nÄgra av pedagogerna i processen samt projektets eventuella inverkan pÄ elevernas resultat. Syftet med utvÀrderingen Àr ocksÄ att ge förslag till förbÀttringar i en vidare implementering av MatematikUtvecklingsSchema.TeoriStudien Àr en utvÀrderingsforskning som utgÄr ifrÄn en programteoretisk ansats. Programteorins funktion visar sig genom att utvÀrderingen avser att dels beskriva resultatet av projektet, men ocksÄ att förklara hur resultatet har uppstÄtt. Underlaget för utvÀrderingen utgörs dels av de MUS-diagram som samlas in under projektets gÄng och dels av intervjuer vilka tolkas utifrÄn en reflexiv ansats med en hermeneutisk grund.SjÀlva instrumentet MatematikUtvecklingsSchema vilar pÄ en sociokulturell grund i den mening att lÀrande Àger rum i ett socialt sammanhang.MetodStudien tar sin metodiska utgÄngspunkt i ett programteoretiskt analysschema.

Bakgrund:     DÄ skolan av tradition fokuserar mer pÄ elevernas lÀs- och skrivförmÄga Àn pÄ deras förmÄga att tala och lyssna anser vi att det Àr av vikt att verka Àven för dessa aspekter av lÀrande. Enligt styrdokumenten skall vi anpassa vÄr undervisning efter varje elevs individuella förutsÀttningar. En förutsÀttning för detta Àr att eleverna fÄr möjlighet att uttrycka sig pÄ varierade sÀtt.  Syfte:              VÄr avsikt Àr att undersöka hur olika elever kan uppfatta en text i en höglÀsningssituation. DÄ det finns olika sÀtt att uttrycka sig pÄ bör eleverna fÄ tillgÄng till varierade kommunikationsmedel.

Studiens syfte Àr att beskriva nÄgra klasslÀrares uppfattningar om hur stödet kan se ut till de elever som befaras inte nÄ mÄlen i svenska som andrasprÄk i skolÄr tre pÄ grund av bristande sprÄkkunskaper. För att undersöka detta har jag utgÄtt frÄn frÄgestÀllningarna:Vilket stöd upplever lÀrarna att de kan ge dessa elever i klassen? Vilket stöd upplever lÀrarna att dessa elever fÄr av speciallÀrare och lÀrare i svenska som andrasprÄk? Hur beskriver klasslÀrarna att deras samarbete med andra lÀrare pÄ skolan ser ut kring dessa elever? Samt vilka stödÄtgÀrder beskriver lÀrarna att de kan formulera i dessa elevers ÄtgÀrdsprogram? Studien bygger pÄ intervjuer med fem klasslÀrare som arbetar pÄ tre olika skolor. Majoriteten av eleverna pÄ dessa skolor har ett annat modersmÄl Àn svenska. Intervjuerna har analyserats utifrÄn en sociokulturell ansats.Resultatet visar att: Stödet till dessa elever sÄg olika ut pÄ de tre olika skolorna dÀr lÀrarna arbetade.