Problembeskrivningen ger utgÄngspunkten för vÄr uppsats, som utgörs av tvÄ olika samhÀllstrender, en betrÀffande miljö och en som handlar om upplevelser. Tidigare forskning av certifierad svensk ekoturism har visat att upplevelser spelar en mer framtrÀdande roll Àn miljö- och hÄllbarhetsaspekter i ekoturismarrangörers marknadsföring. FrÄgan Àr om detta gÀller ur ett bredare framstÀllningsperspektiv Àn enbart marknadsföring. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur ekoturism utförd i Sverige framstÀlls av ekoturismarrangörer certifierade av Naturens BÀsta. Syftet problematiseras med hjÀlp av följande frÄgestÀllningar: Vilken roll spelar hÄllbarhet i framstÀllningen av ekoturism? Vilken roll spelar upplevelser i framstÀllningen av ekoturism? Metoden som tillÀmpades var abduktiv ansats och genomfördes i form av en kvalitativ undersökning genom dokumentanalys dÀr de certifierade svenska ekoturismarrangörernas hemsidor utgör vÄrt empiriska material.

Syfte:Syftet med studien Àr att studera hur pedagoger i tvÄ förskoleklasser arbetar för att skapa förutsÀttningar för sprÄkutveckling. Undersökningen riktar sig till klasser dÀr det finns elever med sprÄkstörning.Teori:Studien har en sociokulturell ansats och Àr kvalitativ. Den har en teoretisk del som kort behandlar vad styrdokumenten sÀger om skolans ansvar kring arbete med sprÄkutveckling. HÀr beskrivs Àven det sociokulturella perspektivet kort. OmrÄdet sprÄkstörning och de svÄrigheter det innebÀr förtydligas.

The main purpose of this essay is to study how classroom interaction can take place in a class for Second Language Learners (SLL).1 I have applied a case study methodology on a linguistic method used by a Teacher in Swedish as Second Language working on a primary school situated in the Southern suburbs of Stockholm. The learning method is based on extensive reading of books which comprehend several learning techniques organized into a process that support the development of linguistic skills such as discussing in a group, writing, reading and thinking in a second language. The methodology applied is based on observations, on an interview with a Teacher in Swedish as Second Language and on a questionnaire answered by 11 students that participated on ?Boksamtal?.Based on a theoretical framework about socio cultural theories on learning and scaffolding,2 I attempt to integrate theory and practice to investigate how the Teacher succeed on applying effective methods for second language learning. Through the analyses of the data is also my intention to emphasize the advantages and disadvantages of such a method.

Examensarbetet tar utgÄngspunkt i fÀrska rapporter frÄn skolverket vilka bland annat riktar kritik mot lÀroplanerna frÄn 1994 som gjort att den svenska skolan gÄtt mot att bli alltmer individualiserad. Som en följd av den ökade individualiseringen har segregeringen mellan elever ökat och social bakgrund har fÄtt allt större betydelse för hur vÀl eleverna klarar av skolan. Syftet med examensarbetet har dels varit att förklara hur en förÀndrad syn pÄ bedömning som tar utgÄngspunkt i en förÀndrad kunskapssyn, ger eleverna rÀtt till inflytande över bedömningsprocess. I examensarbetet lyfts den forskning fram som lett fram till en förÀndrad kunskapssyn och som givit ett förÀndrat sÀtt att se pÄ bedömning dÀr vikten av att eleverna görs delaktiga kommer i fokus. Ett annat syfte med examensarbetet var att förklara vad en tydligare bedömningsprocess innebÀr.

Abstrakt SamhÀllets förÀnderliga struktur gör att inom förskolan mÄste vi vara flexibla och medvetna om alla barns behov för att kunna möta dessa. Vi har valt att fördjupa oss gÀllande de behov barn med koncentrationssvÄrigheter har, och deras plats i samlingen. VÄrt syfte Àr att lyfta fram hur pedagoger hanterar och stÀller sig till den problematik det innebÀr att anpassa en helsamling i förskoleverksamheten för barn i sÀrskilda behov. De frÄgestÀllningar som vi vill fÄ svar pÄ blir: ? Hur möjliggör pedagogen anpassning i helsamlingar genom bemötande? ? Hur möjliggör pedagogen anpassning genom den fysiska miljön? NÀr vi har analyserat materialet har vi haft en sociokulturell ansats och vi har tittat pÄ vikten av just samlingen och gruppgemenskapen.

Bakgrund: Tidigare studier har gjorts dÀr resultat har visat att modersmÄlet har betydelse för barns sprÄkutveckling i andra sprÄket. Forskningsresultat har Àven visat att barn med ett rikt ordförrÄd i sitt modersmÄl vid skolstart, hade lÀttare för att lÀra sig lÀsa och skriva pÄ sitt andra sprÄk Àn barn med ett svagt modersmÄl Genom att tvÄsprÄkiga barn fÄr anvÀnda sig av bÄda sina sprÄk, samt att förskolor vÀrdesÀtter barnens sprÄkutveckling kan de fÄ lÀttare att ta till sig det nya sprÄket. Syftet med denna studie Àr att undersöka om modersmÄlet anvÀnds som ett kulturellt verktyg för att stimulera andrasprÄksinlÀrning i förskolan. Centralt fokus i studien kommer att lÀggas pÄ hur förskollÀrare arbetar i olika verksamheter för att stimulera tvÄsprÄkiga barns sprÄkutveckling. Studien kommer att utföras utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv.

In this two-years masters thesis the information practices of former interns are examined in relation to a possible lack of certain kinds of information in the prison environment. The essay is positioned in the research field of information practices which means its looking at all kinds of information, formal and informal. Since the essay is in the field of information practices it means the focus lies in how information is taught whithin contexts and groups. Information is not looked at solely as an individual process but is seen as a collective experience.The method of the essay is that of the qualitative research interview. Besides taking an interest in information practices i investigate whether access of information in prisons could be improved and whether the library organisations could be a part of those improvements.The result of my research shows that information in the prison coming from the correctional institution is not perceived as well functioning.

Sammanfattning Barn möter idag populÀrkultur bÄde i leksaksaffÀrerna och klÀdesaffÀrerna men Àven i TV-reklamen. PopulÀrkulturella leksaker blir nÄgot barnen har ett gemensamt fokus till och skapar gemenskap kring. Leksakerna kan dÀrför bidra till att barns tankar och kunskaper i förskolan blir till ett gemensamt intresse. Barns erfarenheter bildas till stor del i förskolan dÀr de tillbringar mycket tid. Förskolan blir dÀrför en social och kulturell mötesplats dÀr barns intressen kan tas tillvara.

Enligt den svenska lÀroplanen, LPO 94, Àr utvecklandet av elevernas historiemedvetande en av de viktigaste uppgifterna för undervisningen i Àmnet historia. Det finns dock i forskningen Ànnu inga vedertagna beskrivningar av hur ett historiemedvetande kÀnns igen i elevers uttryck och hur en progression av detta medvetande kan mÀtas. Föreliggande uppsats undersöker historiemedvetandet hos 50 barn mellan 4 och 10 Är pÄ tvÄ skolor och en förskola. Barnen delades efter Älder in i fokusgrupper och presenterades ett antal olika gamla vardagsföremÄl av samma typ, till exempel tre olika gamla telefoner. I samtal med uppsatsens författare och en pedagog diskuterades det temporala sambandet mellan föremÄlen.

Tredjepartslogistikföretag (3PL-företag) har vuxit fram allt mer pÄ senare tid och en av de vanligaste tjÀnsterna som 3PL-företag erbjuder Àr transporter. Transporter Àr en avgörande del av mÄnga företags logistikkedja. Det stÀlls olika krav pÄ transportbolagen beroende pÄ vad syftet Àr med outsourcingen, vilken bransch som företagen som köper tjÀnsterna befinner sig i och varornas egenskaper eller storlek. Transporter av maskiner skiljer sig en hel del frÄn transporter av andra produkter dÄ maskiner Àr otympliga och ofta behöver speciella dispenser och lastbilar.VÄr problemformulering för vÄr studie Àr: Hur viktiga Àr olika parametrar vid val av transportleverantör av maskintransporter pÄ den svenska marknaden?Efter att ha gjort en omfattande genomgÄng av den existerande litteraturen fann vi flera parametrar som enligt teorin hade inverkan pÄ val av transportbolag.

Matematikdidaktiken och naturvetenskapens didaktik Àr relativ nya vetenskapliga discipliner. Deras utveckling startade för fyra decennier men deras framvÀxt och utvecklig har varit enorm. Utveckling och framvÀxt har omfattat forskning om lÀrande, undervisning, lÀroplaner, kursplaner, interaktion, teknologi osv. Matematikdidaktiken och Na-didaktiken Àr tvÀrvetenskapliga omrÄden som relaterar till mÄnga andra discipliner dÀr i finns dess styrka. De tar emot idéer frÄn andra discipliner men dÀr finns ocksÄ dess svaghet, för influenser frÄn olika discipliner har ibland gjort det svÄrt att sÀtt grÀnsen för vad den didaktiska forskningen omfattar. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vad man studerar nÀr man studerar lÀrande i den matematikdidaktiska och Na-didaktiska forskningen.

Visuellt st?d har framtr?tt som en viktig resurs i utbildningen av elever med funktionsneds?ttningen spr?kst?rning. Det visuella st?det ?r inte begr?nsat till yngre elever utan behovet av visuellt st?d kvarst?r och beh?ver anpassas genom hela grundskolan. F? studier handlar om hur l?rare beskriver att de arbetar med elever med spr?kst?rning och ?nnu f?rre studier unders?kte hur l?rare beskriver att de arbetar med visuellt st?d ihop med elever med spr?kst?rning.

Bakgrund: Torö Stenstrand tillhör naturreservatet Ören som Ă€r belĂ€get pĂ„ en udde pĂ„ ön Torö i den sydligaste delen av Stockholms lĂ€n. I slutet av 1970-talet kom vĂ„gsurfingsporten till Sverige och Torö Stenstrand. Det var nĂ„gra lokala entusiaster som upptĂ€ckte platsen och sĂ„g att vĂ„gorna lĂ€mpade sig för surfing. Sedan dess har officiella surf-SM genomförts av Swedish Surfing Association i stort sett varje höst sedan början av 90-talet. Det finns dock en konflikt kring frĂ„gan om stranden bör vara helt tillgĂ€nglig för allmĂ€nheten eller om de privata tomterna, som finns lĂ€ngsmed vissa delar av Stenstranden, ska ha Ă€ganderĂ€tt av marken ner till vattnet.

Syfte: Studiens syfte var att studera hur förskollÀrare talar om den neuropsykiatriska diagnosens betydelse för förskolans pedagogiska praktik.Teori: Studien Àr kvalitativ och har en sociokulturell och diskursiv ansats med postmoderna utgÄngspunkter. Att veta nÄgot Àr med detta sÀtt att se inte att kunna beskriva hur nÄgot faktiskt Àr, utan snarare att ge och skapa betydelser. En utgÄngspunkt i studien Àr att samspelet mellan individer och kontext skapar förutsÀttningar för vad som Àr möjligt. I studien anvÀnds begreppet diskurs som ett bestÀmt sÀtt att tala om och förstÄ vÀrlden, eller ett utsnitt av den. Enligt Winther-JÞrgensen och Phillips (2000) leder olika sociala vÀrldsbilder till olika sociala handlingar.

I lÀroplanen stÄr det att förskolan ska arbeta för att flickor och pojkar ska fÄ lika stort inflytande och utrymme, arbetet ska vÀcka glÀdje och alla barn ska kÀnna att det Àr givande att lÀra sig nya saker. FörskollÀrarna ska aktivt motarbeta de traditionella könsrollerna genom att lÄta pojkar och flickor ha lika möjligheter till utveckling och lÀrande. PÄ- och avklÀdningssituationerna i hallen Àr en del av förskolans vardagsrutiner som innehar potential till att stimulera samspel, sprÄk och barns inflytande med genusperspektivet i fokus.Studiens syfte var att jÀmföra och analysera hur kvinnliga förskolepedagoger bemöter pojkar och flickor vid pÄ- och avklÀdningssituationerna i hallen. För att uppnÄ syftet stÀllde vi oss följande frÄgor: Hur fördelar pedagogerna sin tid/uppmÀrksamhet mellan flickor respektive pojkar under pÄ- och avklÀdning? Hur pÄverkas pÄ- och avklÀdningssituationen av hur pedagogernas förhÄllningssÀtt, vad gÀller genus, tilltal och inflytande, speglas i deras agerande? Finns det skillnader mellan en central förskola och en landsbygdsförskola nÀr det kommer till pedagogernas förhÄllningssÀtt till pÄ- och avklÀdningssituationen? Studien utgick ifrÄn empiri insamlad under sammanlagt 6 intervjuer och 7 observationer som genomfördes pÄ en centralt belÀgen förskola samt en landbygdsförskola.