Studiens utgÄngspunkt Àr att vi, i egenskap av lÀrarstuderande, tycker att lÀxan Àr osynliggjord i lÀrarutbildningen och styrdokument samt att den pÄgÄende samhÀllsdebatten om lÀxa Àr felriktad. Det finns anledning att förmoda att lÀxan Àr bÀrare av sÄvÀl utbildningshistoria, traditioner och lÀrandeteorier. Syftet med den hÀr studien Àr sÄledes att analysera vilka lÀrandeteorier som synliggörs i de upplevelser och uppfattningar som elever i skolÄr 5 ger uttryck för, dÄ de talar om lÀxor. Studiens empiriska material har samlats in genom tvÄ kvalitativa gruppintervjuer med tre elever i vardera grupp frÄn tvÄ skolor i Norrbottens lÀn. Resultatet av studien visar att eleverna definierar begreppet lÀxa som arbete som ska utföras i hemmet.

Syftet för studien Àr att beskriva hur samverkan sker mellan förskola och förskoleklass samt vilka förvÀntningar förskollÀrare i förskolan och lÀrare i förskoleklass har pÄ varann. För det syftet lyftes olika förvÀntningar pÄ samverkan mellan förskolan och förskoleklassen, som sedan speglades mot de lagar och förordningar som de bÄda skolformerna lyder under. Processen har föranletts av kvalitativa intervjuer. Den teoretiska utgÄngspunkten ligger i den sociokulturella teorin som företrÀdes av ryske psykologen Lev S. Vygotskij.

Resultatet frÄn 2011 Ärs nationella prov visar att problemlösning utgör det nÀst svÄraste delomrÄdet betrÀffande elever i Ärskurs 3. Flertalet forskare belyser att elever utvecklar nya kunskaper via kommunikation och samspel med andra klasskamrater. Vidare framhÀver flera studier att somliga gruppkonstellationer ej resulterar i en stimulerande miljö för alla elever. DÀrigenom blir arbetets syfte att studera hur skilda gruppsammansÀttningar inverkar pÄ elevers kommunikation vid problemlösningsarbete.Undersökningen genomfördes i en Ärskurs 2. Fyra skilda gruppkonstellationer valdes att studeras.

I denna studie diskuteras hur en viss bildpedagogisk praktik som vilar pÄ ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande kan uppfattas av elever avseende lÀrande och utveckling och hur denna arbetsprocess pÄverkar deras uppfattning om lÀrande i och genom bildÀmnet. Studien utvÀrderar hur elevers upplevelser och sinneserfarenheter ser ut i samma bildpedagogiska praktik och hur de medieras i deras bildskapande. Metoden Àr kvalitativ dÀr med hjÀlp av ostrukturerad intervju och hermeneutiskt tolkande sÀtt analyseras information som trÀngs bakom ord och beskrivningar. Resultatet visar att kognitiva och emotionella aspekter i bildÀmnet i kombination med en flerstÀmmig och multimodal skolmiljö stimulerar elevernas lÀrande/kreativitet och utvecklar olika medieringsförmÄgor. Elever utvecklar bildsprÄk och skapar kunskap ur dialog genom social interaktion.

Syftet med studien Àr att undersöka hur förskollÀrare frÀmjar utvecklingen för barn med annat modersmÄl Àn svenska sÄ att de ska fÄ möjlighet att utveckla flersprÄkighet. Studien utgÄr frÄn den sociokulturella teorin pÄ barns utveckling och behandlar hur barn konstruerar sitt eget lÀrande. Studien har genomförts med en kvalitativ metod, fem förskollÀrare har intervjuats i tvÄ kommuner. Resultatet visar att det Àr en brist pÄ modersmÄlslÀrare vilket gör att alla barn inte har tillgÄng till modersmÄlstöd i form av en lÀrare. De modersmÄlslÀrare som finns blir ofta placerade i skolan eller saknar kunskap och erfarenhet inom omrÄdet.

Syftet med detta examensarbete Ă€r att utreda hur lĂ€rare ser pĂ„ problematiken kring internetmobbning pĂ„ de skolor dĂ€r de Ă€r verksamma. Denna studie granskar hur lĂ€rare upptĂ€cker, förebygger och hanterar internetmobbning. Även frĂ„gan kring flickors och pojkars eventuella skillnader betrĂ€ffande internetmobbning har berörts. Dessa frĂ„gor och svaren till dessa har tolkats ur ett sociokulturellt perspektiv. För att fĂ„ svar pĂ„ dessa frĂ„gor har en kvalitativ intervjustudie genomförts dĂ€r fem olika lĂ€rare har intervjuats utifrĂ„n en semi-strukturerad intervjumall.

Syftet med denna studie Àr att i grundskolans Ärskurs nio undersöka hur lÀrare upplever och bemöter elever med sÀrskilda matematikförmÄgor i matematikundervisningen. Metoden som valdes för undersökningen var kvalitativa intervjuer som genomfördes med fyra lÀrare som undervisar i Är nio. Studien knyter teoretiskt an till konstruktivistisk- och sociokulturell lÀrandeteori. Resultatet som framkom i studien visar pÄ att lÀrarna uppfattar att elever med sÀrskilda matematikförmÄgor skiljer sig Ät sinsemellan, men att tvÄ typer av duktiga elever ÀndÄ kan urskiljas i deras berÀttelser; den mekaniske rÀknaren och den logiske tÀnkaren. Den logiske tÀnkaren betraktades dock som mer kvalificerad Àn den mekaniske rÀknaren.

Denna studie har som syfte att undersöka relationerna mellan musikanvÀndande, sociokulturell bakgrund, identitet och genus hos fyra kvinnor vars musikanvÀndande frÀmst hÄller sig inom rockgenren. Materialet som ligger till underlag för undersökningen Àr kvalitativa forskningsintervjuer med dessa fyra kvinnor. För att analysera intervjusvaren anvÀnds teoretiska perspektiv som utgÄr frÄn tre teman gÀllande habitusbegreppet och den sociokulturella bakgrundens betydelse, genus samt musik och identitet. I studiens bakgrund presenteras ocksÄ en mÀngd tidigare forskning för att ge en bred bild av Àmnet.Resultatet visar att samtliga fyra kvinnor kommer ifrÄn landsorten och de Àr uppvÀxta i hem som Àr prÀglade av en stark arbetarkultur. Det Àr ocksÄ i hemmet som kvinnorna mötte rockmusik första gÄngen genom en manlig familjemedlem.

Studiens syfte var att beskriva och analysera lÀrares upplevelser och erfarenheter av arbetet med att motivera elever i behov av sÀrskilt stöd pÄ en fristÄende gymnasieskola. FrÄgestÀllningarna var: Vad innebÀr begreppet motivation för lÀrarna? Vilka faktorer upplever lÀrarna kan pÄverka elevernas motivation? Vilka arbetsmetoder och pedagogiska verktyg upplever lÀrare som bra respektive mindre bra ur motivationssynpunkt?Hur kan skolan som helhet utveckla en motiverande lÀrmiljö för elever i behov av sÀrskilt stöd enligt lÀrarnas erfarenheter?Metoden bestod av en kvalitativ forskningsintervju med 8 lÀrare pÄ en gymnasieskola i en större mellansvensk kommun.Resultatet visade att lÀrarna tyckte motivation Àr av stor vikt för att eleverna ska lyckas med sina studier pÄ gymnasiet. LÀrarna sÄg inte nÄgon skillnad pÄ motivationsarbetet för elever i behov av sÀrskilt stöd. Faktorer som de ansÄg pÄverka elevernas motivation var individuella, skolrelaterade och faktorer utanför skolan som eleven inte sjÀlv kan pÄverka.

Detta examensarbete handlar om hur kommunikationen pÄ en Reggio Emiliainspirerad förskola kan se ut i den dagliga verksamheten. Vi har tagit inspiration utifrÄn Vygotskijs teorier om att barns sprÄkutveckling sker genom interaktioner med andra. Vi synliggör dÀrför ocksÄ vad det Àr som pÄverkar kommunikationen sÄsom samspelet och bemötandet. VÄrt syfte med detta arbete Àr att undersöka hur pedagogerna interagerar med barnen i sprÄkliga situationer som sker dagligen pÄ förskolan. Vi vill ocksÄ undersöka barnens kommunikation med varandra i olika leksituationer pÄ den hÀr specifika förskolan.

Syftet med denna studie Àr att beskriva, analysera och förstÄ pedagogers syn pÄ innemiljöns betydelse i förskoleklassen och Àven deras sÀtt att utforma den. Eftersom det inte finns nÄgra riktlinjer i vare sig lagar eller andra styrdokument om hur innemiljön i förskoleklassen ska se ut sÄ ville jag veta hur pedagogerna beskriver deras arbete kring detta.Studien baseras pÄ en sociokulturell teori. Bearbetningen av empirin Àr utförd med en hermeneutisk ansats.Med stöd av intervjuer sÄ har jag genomfört en kvalitativ studie för att fÄ ta del av pedagogernas beskrivning och tankar om utformningen av innemiljön i förskoleklassen. I denna studie har jag intervjuat fyra olika förskollÀrare pÄ fyra olika skolor i samma kommun. Alla informanter har en lÄng erfarenhet av förskola, förskoleklass och skola.I studien framkom det att alla informanterna hade samma grundtanke dÀr de vid utformandet av innemiljön betonade barnens intressen och idéer.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur barn kommunicerar och samspelar med sin omgivning för att fÄ svar pÄ sina naturvetenskapliga frÄgor. Bakgrunden till studien Àr att flera forskare menar att barn Àr naturligt nyfikna och intresserade av naturvetenskap, men att lÀraren ofta missar barns frÄgor. I och med de nya tillkomna mÄlen i förskolans lÀroplan Àr Àmnet högaktuellt och problemformuleringen relevant: ? Vad sÀger barnen och vilka frÄgor stÀller de utifrÄn ett naturvetenskapligt innehÄll samt pÄ vilket sÀtt visar barn intresse för naturvetenskap? Litteraturdelen presenterar en kort historik, en sociokulturell utgÄngspunkt som ligger till grund för denna studie och analys samt flera perspektiv kring Àmnet frÄn tidigare forskningsresultat. Undersökningen Àr en smÄskalig kvalitativ fallstudie dÀr empiriskt material har insamlats genom videoobservationer samt fÀltanteckningar.

Avsikten med denna uppsats var att undersöka och ta reda pĂ„ vad hĂ„llbar turismutveckling innebĂ€r för Gotland och hur turism mer specifikt pĂ„verkar Gotlands arbete med att ernĂ„ en lĂ„ngsiktig och hĂ„llbar utveckling. Mina frĂ„gestĂ€llningar blev dĂ€rför:1. Finns det en gemensam definition för hĂ„llbar turismutveckling pĂ„ Gotland, och hur ser den dĂ„ ut?2. Hur ser arbetet med att skapa en hĂ„llbar turismutveckling pĂ„ destination ut mer specifikt?3. Är/utgör turismen och Stockholmsveckan ett potentiellt hot mot hĂ„llbar utveckling för destinationen i allmĂ€nhet?4. Om sĂ„, Ă€r detta nĂ„got som destinationens aktörer och intressenter har tagit i beaktning och vilka Ă„tgĂ€rder finns/görs för att motverka detta?För att besvara dessa frĂ„gor har jag genomfört en kvalitativ fallstudie innehĂ„llande intervjuer och granskning av diverse litteratur inom Ă€mnet. Informationen har sedan analyserats utifrĂ„n mina valda teoretiska utgĂ„ngspunkter vilka bland annat behandlar hĂ„llbar turismutveckling med utgĂ„ngspunkt ur ekonomisk, ekologisk och sociokulturell hĂ„llbarhet, sĂ„vĂ€l allmĂ€nt som specifikt för Gotland. Jag har bland annat kommit fram till att Gotland idag har en relativt god syn pĂ„ vad det innebĂ€r att arbeta mot en hĂ„llbar turismutveckling, vilken Ă€ven kan ses i deras utvecklingsprogram, arbeten och satsningar inom regionen.

Syftet med denna undersökning var att genom aktionsforskning undersöka hur elever i en geografiklass lÀrde sig om hÄllbar utveckling genom att arbeta med projektet "HÄllbar stad". Jag anvÀnde mig av sociokulturell teori dÄ jag planerade projektet och analyserade resultaten. Jag ville undersöka och analysera hur effektiva artefakterna och arbetssÀtten var. Genom sjÀlvreflektion och samtal med min lokala lÀrarutbildare, LLU, kunde jag Àven analysera min egen insats och skapa en förstÄelse som kan hjÀlpa mig som lÀrare. Metoden jag anvÀnde mig av var aktionsforskning som realiserades med följande faser: planering, aktion, observation och reflektion som följde varandra. Aktionsfasen bestod av sex lektionstillfÀllen som genomfördes i en gymnasieklass i Àmnet geografi.

Studiens syfte var att undersöka hur lÀrare talar om behov av stöd i arbetet med elever som stör undervisningen. Följande frÄgestÀllningar stÀlldes:Hur beskriver lÀrare vad som utgör elevers agerande?Hur beskriver lÀrare sitt agerande i klassrummet?Hur beskriver lÀrare vilket stöd som behövs i undervisningen?Teorin utgick frÄn en kvalitativ metod och med en sociokulturell ansats vid insamling av empirin.Som metoden anvÀndes fokusgruppsintervjuer pÄ tvÄ skolor med ett arbetslag pÄ vardera. Sammanlagt intervjuades 11 ÀmneslÀrare som undervisade i Är 7 till Är 9.Resultatet visar att lÀrares behov av stöd med elever som stör undervisningen handlar om att ge lÀrare möjlighet att samtala om förhÄllningssÀtt och motivation. LÀrarna beskriver faktorer som stör i klassrummet som att elever har svaga baskunskaper i Àmnena som visar sig i olust, sena ankomster som kan ge svÄrigheter i arbetslivet och mobiltelefoner som störande inslag.Vidare uttrycker lÀrarna behov av att ha ett nÀra och tydligt stöd av skolledning och i pedagogiska frÄgor av specialpedagog.