Syftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka hur barn till svenska förÀldrar pÄverkas av att vÀxa upp i en tvÄsprÄkig och dubbelkulturell amerikansk miljö. Bakgrunden till arbetet Àr att mÀnniskor, till följd av ökade internationella kontakter, i allt större utstrÀckning vÀljer att flytta utomlands. NÀr förÀldrar flyttar med sina barn uppstÄr frÄgan om vilket sprÄk som ska talas i hemmet och vilken kultur familjen ska vÀlja att leva efter. I litteraturgenomgÄngen framgÄr det att individen ur ett sociokulturellt perspektiv i hög utstrÀckning formas av sin sociala kontext, i samspel med andra mÀnniskor. Omgivningen har sÄledes stor betydelse för en persons identitetskÀnsla och det Àr viktigt för individen att kÀnna samhörighet med en grupp mÀnniskor.

SyfteDenna uppsats syftar till att undersöka hur gymnasieelever lÀr med tutorials. Genom att intervjua elever om deras tutorialanvÀnding hoppas jag kunna sÄ ett frö för att pedagoger ska hitta infallsvinklar till att anvÀnda sig av denna lÀrandeform i sin egen undervisning. Undersökningen riktar sig Àven till att titta pÄ om det finns nÄgra fallgropar och vilka förebyggande ÄtgÀrder som eventuellt kan göras vid tutorialanvÀndning och inlÀrning. MetodStudien Àr kvalitativ med en abduktiv ansats. Den pedagogiska litteraturen har frÀmst hÀmtats frÄn omrÄden som rör lÀrande i grupp och hur personer tolkar olika fenomen.

Syftet med denna studie Àr att beskriva, analysera och förstÄ pedagogers syn pÄ innemiljöns betydelse i förskoleklassen och Àven deras sÀtt att utforma den. Eftersom det inte finns nÄgra riktlinjer i vare sig lagar eller andra styrdokument om hur innemiljön i förskoleklassen ska se ut sÄ ville jag veta hur pedagogerna beskriver deras arbete kring detta.Studien baseras pÄ en sociokulturell teori. Bearbetningen av empirin Àr utförd med en hermeneutisk ansats.Med stöd av intervjuer sÄ har jag genomfört en kvalitativ studie för att fÄ ta del av pedagogernas beskrivning och tankar om utformningen av innemiljön i förskoleklassen. I denna studie har jag intervjuat fyra olika förskollÀrare pÄ fyra olika skolor i samma kommun. Alla informanter har en lÄng erfarenhet av förskola, förskoleklass och skola.I studien framkom det att alla informanterna hade samma grundtanke dÀr de vid utformandet av innemiljön betonade barnens intressen och idéer.

Syftet med denna studie har varit att fördjupa kunskaper i hur högstadielÀrare i musik anvÀnder digitala verktyg i sin undervisning, samt vad de upplever att dessa verktyg har för pedagogiska för- och nackdelar. Ett delsyfte har varit att undersöka vad lÀrare har för Àmnesuppfattning, och hur det eventuellt pÄverkar hur de vÀljer undervisningsinnehÄll. Jag har intervjuat fyra musiklÀrare som undervisar pÄ högstadiet, och detta genomfördes genom semistrukturerade intervjuer. Forskningsansatsen har varit hermeneutisk, vilket innebÀr att jag har tolkat och analyserat informanternas svar. Som teoretisk hjÀlp har jag bland annat anvÀnt mig av medieekologisk och sociokulturell teori.

Syftet med vÄr studie var att undersöka nÄgra lÀrares uppfattningar och erfarenheter av höglÀsning för eleverna, som pedagogiskt redskap. De frÄgestÀllningar vi utgick frÄn var följande:I vilka sammanhang anvÀnds höglÀsning?Vilka texter anvÀnds för höglÀsning?Bearbetas gemensamma textupplevelser utifrÄn höglÀsning i syfte att utveckla lÀsförstÄelse och i sÄdana fall hur?Vi har anvÀnt en kvalitativ metod, dÀr vi genomfört bÄde observationer och intervjuer. Kvalitativ metod valdes eftersom vi ville studera och intervjua varje lÀrare utifrÄn sin miljö. Vi valde att anvÀnda oss av bÄde observation och intervju eftersom vi ville skapa oss en fördjupad förstÄelse av hur lÀrarna arbetar med höglÀsning.

VĂ„rt syfte med denna studie Ă€r att undersöka förskollĂ€rare och fritidspedagogers uppfattning om fri lek, hur de ser pĂ„ den fria lekens betydelse för lĂ€rande och utveckling och sin egen roll i den. LĂ€roplanerna för bĂ„de förskola och fritidshem betonar lekens betydelse för barns utveckling och lĂ€rande, bĂ„de fysiskt och psykiskt. Även den forskning vi har tagit del av har framhĂ€vt detta. Begreppet fri lek Ă€r dock nĂ„got som inte definierats tydligt i lĂ€roplaner eller forskning, dĂ€rför blev vi intresserade av hur pedagoger ser pĂ„ detta begrepp och den aktivitet som Ă€ndĂ„ har en given plats i bĂ„da verksamheterna. Studien skaffar sin empiri genom kvalitativ metod dĂ€r fem förskollĂ€rare samt fem fritidspedagoger har intervjuats.

I denna magisteruppsats undersöks Julia Donaldsons engelska bilderböcker i svensk översÀttning av barnboksförfattaren Lennart Hellsing. Huvudsyftet med denna studie Àr att avgöra om de svenska mÄltexterna Àven bÀr drag av Hellsings egen författarstil. För att kunna undersöka detta har KÄrelands tidigare forskning (2002) om Hellsings litterÀra produktion anvÀnts för att ta fram stilvariabler. Dessa stilvariabler har sedan applicerats pÄ mÄltexterna i denna fallstudie. Det teoretiska ramverket orienterar sig inom deskriptiv översÀttningsvetenskap och Tourys (1995) modell för rekonstruktion av översÀttningsnormer anvÀnds.

Syftet med denna uppsats var att undersöka i vilken utstrÀckning elever anser att de anvÀnde musikteoriÀmnet under ensemblelektioner pÄ musiklinjen pÄ gymnasiet, samt om och i sÄ fall hur eleverna anser att teoretiska kunskaper pÄverkade deras ensemblespel. Det andra syftet var att ta reda pÄ i vilken utstrÀckning elever anser att deras lÀrare i ensemble samtalade med dem om hur musikteorin kan anvÀndas pÄ ensemblelektionerna. Genom enkÀtundersökning samlades data om detta in frÄn elever pÄ gymnasiet. Dessa data granskades sedan med hjÀlp av den sociokulturella teorin. Respondenterna svarade vÀldigt olika pÄ hur vanligt det Àr att de sjÀlva anvÀnder musikteorin under ensemblelektionerna.

Syftet med denna undersökning var att genom aktionsforskning undersöka hur elever i en geografiklass lÀrde sig om hÄllbar utveckling genom att arbeta med projektet "HÄllbar stad". Jag anvÀnde mig av sociokulturell teori dÄ jag planerade projektet och analyserade resultaten. Jag ville undersöka och analysera hur effektiva artefakterna och arbetssÀtten var. Genom sjÀlvreflektion och samtal med min lokala lÀrarutbildare, LLU, kunde jag Àven analysera min egen insats och skapa en förstÄelse som kan hjÀlpa mig som lÀrare. Metoden jag anvÀnde mig av var aktionsforskning som realiserades med följande faser: planering, aktion, observation och reflektion som följde varandra. Aktionsfasen bestod av sex lektionstillfÀllen som genomfördes i en gymnasieklass i Àmnet geografi.

Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka hur pedagoger organiserar sin undervisning, specialundervisning och vilka möjligheter/begrÀnsningar och visioner som finns i arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd. UtgÄngspunkten i studien har varit tre specialpedagogiska perspektiv, sociokulturell teori och en skola för alla. Studien har inspirerats av en etnografisk metodansats och genomförandet var i form av intervju och observation. Intervjuerna och observationerna genomfördes med sex pedagoger och tvÄ specialpedagoger pÄ en lÄg- och mellanstadieskola i södra Sverige. Data samlades in och analyserades med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys.

This study focuses on oral communication in the classroom involving discussion and dialogue amongst pupils, but also between teacher and pupil. The overall aim is to study the choices regarding the group composition and working methods that might occur in four individual teachers? lessons plans with the intention of increasing the pupils? knowledge through oral communication. The main focus is to explore what the teachers think of the choices they make and how they believe these changes affect the pupils. It is also focused on how the teachers perceive their pupils? learning is improved by oral communication and how they incorporate all pupils, especially the pupils who rarely participate in classroom activity.The methods used are qualitative studies using interviews and observations.

Detta arbete tar sin utgÄngspunkt i sociokulturell litteracitetsteori, som anvÀnds för att analysera resultaten frÄn en kvalitativ undersökning i förskolemiljö. Syftet Àr att undersöka hur förskollÀrare resonerar kring förskolans uppdrag vad gÀller litteracitet i förhÄllande till skolans och förskoleklassens undervisning i skriftsprÄk och hur man verkstÀller detta. UtifrÄn frÄgestÀllningar kring hur lÀroplanens uppdrag kring skriftsprÄkande tolkas och verkstÀlls bland de Àldre barnen i förskolan analyseras vilket förhÄllningssÀtt till litteracitet som kommer till uttryck. En annan frÄgestÀllning rör hur förskollÀrarna tolkar relationen mellan förskolans verksamhet och skolans undervisning betrÀffande skriftsprÄk. FörskollÀrare har intervjuats, miljö har dokumenterats och verksamhet i barngruppen har observerats.

Den hÀr studien har undersökt sprÄkmönstret i ett Sfi-klassrum dÀr tvÄ lÀrare genom sÄ kallad dubbelbemanning samarbetar kring sprÄk och Àmne samt lyhört anvÀnder elevernas yttranden för pedagogiska och sprÄkutvecklande aktiviteter i undervisningen.Den övergripande frÄgestÀllningen Àr om samarbetet mellan tvÄ lÀrare i klassrummet kan pÄverka interaktionsmönstret och om samarbetet och interaktionsmönstret kan bidra till elevernas sprÄkutveckling.Den teoretiska utgÄngspunkten baserar sig pÄ teorier om interaktionsmönster i lÀrarledd undervisning, interaktionens betydelse för sprÄkutveckling samt teorier om förutsÀttningar för ett dialogiskt klassrumsklimat.Metoden har varit kvalitativ med en sociokulturell ansats, nÀr interaktionsmönstret under en lektion har studerats, analyserats och jÀmförts med det karakteristiska tredelade IRU-mönster som ofta förekommer i lÀrarledd undervisning.Studien visar att lÀrarnas samarbete och dialog för in sprÄkmönster och synliggör identiteter i interaktionen som i högre grad förekommer utanför klassrummet. LÀrarna ser eleverna som aktiva medskapare i det gemensamma kunskapsbygget nÀr de pÄ ett lyhört sÀtt anvÀnder elevernas bidrag pÄ sin vÀg mot lektionens lÀrandemÄl. Interaktionen i det dubbelbemannade klassrummet har inslag av interaktionsstrukturer som liknar informella samtal och att förhandling av betydelse anvÀnds för att involvera eleverna i interaktionen och etablera bÄde teoretiska begrepp och vardagliga ord.Slutsatsen Àr att elevernas sprÄkanvÀndning kan utmanas nÀr de deltar i interaktionen, bidrar med stoff och förhandlar om betydelse..

Det Àr vanligt att patienter som genomgÄr kirurgi fÄr antingen lokal eller regional anestesi istÀllet för att bli helt sövda. Denna anestesiform krÀver mycket av patienten avseende samarbete. Den perioperativa omvÄrdnaden anpassas under varje operation efter den enskilde patientens behov. Denna studie har utförts som en litteraturstudie med syftet att beskriva patienters upplevelser under vaken kirurgi. Resultatet kategoriserades utefter tre teman; Upplevelser av smÀrta och obekvÀmlighet, Upplevelser av oro och Ängest och Upplevelser av utsatthet eller delaktighet.

Examensarbetet handlar om lÀrares tankar och uppfattningar kring deras arbete med det sociala klimatet i skolklasser. Det innehÄller lÀrarnas beskrivningar om vad och hur de arbetar samt hur de definierar begreppet ?arbetet med det sociala klimatet i skolklasser?? Syftet med detta arbete Àr att försöka belysa hur lÀrare tÀnker kring och arbetar med det sociala klimatet i skolklasser. FrÄgestÀllningarna Àr: Hur tÀnker lÀrare om arbetet med det sociala klimatet i klassen? Upplever lÀrare att de arbetar med det sociala klimatet i klassen och hur i sÄ fall? Varför anser sig lÀrarna arbeta med det sociala klimatet i klassen? Vad kan lÀrarna se som den bÀsta lösningen för att kunna skapa och upprÀtthÄlla ett gott socialt klimat i klassen, ett drömscenario? MÀnniskosyn, motivationsteori och sociokulturell teori, Àr de teoretiska utgÄngspunkterna för vÄrt arbete.