I sta?der byggs va?gtunnlar fo?r att ge rum a?t bosta?der och kontor, i dessa trafikplatser fa?rdas a?rligen miljontals fordon. Bra?nder i dessa insta?ngda utrymmen kan fa? allvarliga konsekvenser och arbetas aktivt med att fo?rhindras. I Va?rtahamnen i Stockholm projekteras mellan 2011 och 2013 en kortare va?gtunnel i slutet av E20.

Lantbruksdjurens vÀlfÀrd pÄverkas i stor utstrÀckning av mÀnniskors sociala och ekonomiska förutsÀttningar. Brister i djurvÀlfÀrd skiljer sig sÄledes Ät i olika lÀnder beroende pÄ bland annat djurhÄllningssystem, klimatförhÄllanden och utfodringsmöjligheter. Denna variation mellan lÀnder medför behov av skiftande anpassningar och insatser för ökad djurvÀlfÀrd beroende pÄ samhÀllets grundförutsÀttningar. Det finns tendenser till att industrilÀnder försöker applicera sina forskningsresultat och kunskaper direkt pÄ andra lÀnder nÀr de skall genomföra ett bistÄndsprojekt, nÄgot som sÀllan ger framgÄngsrika resultat om viktiga faktorer som kultur, tradition, miljö och religion ej tas med i beaktandet. I utvecklingslÀnder, dÀr mÀnniskor plÄgas av svÀlt, fattigdom och arbetslöshet finns det ytterst begrÀnsade ekonomiska tillgÄngar att investera djurvÀlfÀrdsfrÄgor. Detta ökar behovet av ett ?mÀnniskofokuserat? djurvÀlfÀrdsarbete, dÀr insatser för djurens vÀlfÀrd samtidigt bidrar till ett ökat vÀlbefinnande hos mÀnniskor, antingen ekonomiskt eller hÀlsomÀssigt.

Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka faktorer som pĂ„verkar samhĂ€llsprogrammets elevers val av skola. För att undersöka detta genomfördes en enkĂ€tundersökning pĂ„ tre gymnasieskolor och skolornas respektive marknadsföring undersöktes. Undersökningen visade att samhĂ€llsprogramseleverna i sitt skolval framförallt pĂ„verkats mest av skolornas Öppna hus samt at skolorna hade rykte om att ha bra lĂ€rare, valbara kurser, skolmat och allmĂ€n stĂ€mning pĂ„ skolan. Dessutom spelar skolans geografiska lĂ€ge en roll. Vi kom fram till att de flesta eleverna vill att skolan ligger nĂ€ra tĂ„g och buss och ganska centralt.

Syftet med studien Ă€r att utifrĂ„n socialarbetares erfarenheter öka kunskapen om barn som far illa i ekonomiskt resursstarka familjer. Vi har anvĂ€nt oss av en kvalitativ metod bestĂ„ende av semi-strukturerade intervjuer med fyra socialarbetare som har erfarenhet av att arbeta med ovannĂ€mnda mĂ„lgrupp. De fyra teman som har behandlats under intervjuerna Ă€r: aktualisering av och arbete med barn och ungdomar som far illa i ekonomiskt resursstarka familjer, dominerande problematik, mötet mellan socialarbetare och familj samt socialarbetarens möjligheter.Enligt de intervjuade socialarbetarna har det framkommit att barn som far illa i ekonomiskt resursstarka familjer mĂ„nga gĂ„nger inte kommer till socialtjĂ€nstens och/eller fĂ€ltteamets kĂ€nnedom. Det finns flera anledningar till mörkertalet, bland annat att ekonomiskt resursstarka familjer har flera strategier att dölja missförhĂ„llanden. Även skola och grannar har en tveksam instĂ€llning inför att göra en orosanmĂ€lan nĂ€r det gĂ€ller barn som far illa i ekonomiskt resursstarka familjer.

SammanfattningSyftet med denna uppsats har varit att studera sambandet mellan utbildning och hÀlsa i ett livsloppsperspektiv. I studier av levnadsförhÄllanden under barndomen i relation till individens livschanser och hÀlsa senare i livet har utgÄngspunkten ofta varit förÀldrarnas utbildning och den socioekonomiska situationen under uppvÀxten. Vad som inte studerats i lika stor omfattning Àr individens eget förhÄllande till skolan under tidiga Är och dess betydelse för uppnÄdd utbildning och hÀlsa senare i livet. Denna uppsats tar sin utgÄngspunkt i grundskolan genom att fokusera tre aspekter av individens subjektivt skattade situation vid tidpunkten för sjÀtte klass: motivation för skolarbetet, hur man upplever att man klarar skolans krav samt hur förÀldrarna vÀrderar utbildning. Dessa förutsÀttningar stÀlls sedan i relation till oddsen att 1) ta gymnasie- respektive högskoleexamen samt 2) drabbas av psykisk ohÀlsa i vuxen Älder. Studien har en longitudinell design och Àr baserad pÄ materialet Stockholm Birth Cohort Study (?Född i Stockholm pÄ 50-talet?), en kombinerad enkÀt- och registerdatabas som inkluderar 14 294 individer.

I samhÀllet finns det en allmÀnt vedertagen uppfattning om att studenter inom socialt arbete har en negativ psykosocial och socioekonomisk bakgrund som Àr motiv till varför de studerar det de gör. Denna studies syfte Àr dÀrför dels att undersöka vilken inverkan socioekonomisk och psykosocial bakgrund har pÄ studenter inom socialt arbete vid val av utbildning, och dels att undersöka studenters uppfattningar om denna inverkan. Tidigare forskning visar pÄ samband mellan trauman och valet att studera socialt arbete och att studenterna inom denna profession i större utstrÀckning kommer ifrÄn de lÀgre samhÀllsskikten. Studien Àr multidimensionell med empiri hÀmtad frÄn en kvalitativ fokusgrupp och 249 kvantitativa enkÀter. Empirin inhÀmtades hos studenter i vÀstra Sverige som för nÀrvarande studerar socialt arbete.

Studien Àmnade undersöka huruvida staden Kristianstad Àr segregerat, om de inblandade aktörerna var medvetna om detta samt hur de valt att agera. Aktörerna som intervjuades var: Anders Siversson, chef pÄ Stadsbyggnadskontoret i Kristianstad; Saleh Fakhro, integrationssamordnare pÄ GamlegÄrden och Bertil Svenson, omrÄdeschef pÄ ABK. ABK Àr ett kommunalt Àgt bostadsbolag och har sÄledes ett ansvar inför kommunen och dess invÄnare pÄ ett sÀtt som de privat Àgda bostadsbolagen inte har. Stadsbyggnadskontoret jobbar för kommunen i syfte att planera stadens framtida utveckling inom bÄde boende och nÀringsliv.Tidigare forskning i Àmnet segregation tyder pÄ att boendesegregation har potentiellt starka negativa effekter pÄ samhÀllet i form av ett bristande deltagande och utanförskap. Begreppet segregation kan summeras som en uppdelning mellan mÀnniskor, dÀr den ena gruppen har en minskad förmÄga att delta i samhÀllet jÀmfört med den andra.

Vi mÀnniskor har de senaste decennierna blivit allt mer stillasittande, vilket innebÀr en ökad risk för bland annat hjÀrt- och kÀrlsjukdomar samt övervikt. Detta har ocksÄ bidragit till att fysisk inaktivitet idag rÀknas som den fjÀrde ledande riskfaktorn för global dödlighet. Eftersom alla barn i Sverige idag tillbringar mycket tid i skolan sÄ Àr skolan och idrottsundervisningen en viktig plattform för att förmedla vikten av fysisk aktivitet för att hÀlsan inte ska försÀmras. Syftet med denna konsumtionsuppsats Àr att undersöka eventuella samband mellan fysisk aktivitet i skolÄldern och ett fortsatt fysiskt aktivt liv. Vi kommer Àven att belysa om en rad övriga faktorer pÄverkar om individen blir fortsatt fysiskt aktiv.

Kunskapen om TV- och datorspelmissbruk bland ungdomar Àr idag vÀldigt begrÀnsad. Stillasittande/fysisk inaktivitet, som TV- och datorspel ofta innebÀr och som kan innebÀra negativa konsekvenser, blir allt vanligare. En semistrukturerad intervjustudie har genomförts pÄ sju mÀn i Äldersgruppen 17-29 Är i syfte att undersöka drivkrafterna bakom mÀns spelbeteende i tonÄren. Dessutom har information om spelmissbruk bland ungdomar inhÀmtats av fyra yrkesverksamma inom spelomrÄdet. Detta samt kopplingar mellan TV- och datorspel och spel om pengar har gjorts p g a bristen pÄ forskning om TV- och datorspel.

Begreppet hÄllbar utveckling har allt sedan Brundtlandrapporten Är 1987 blivit mer och mer anvÀntöver hela vÀrlden. Begreppet kan dock definieras pÄ mÄnga olika sÀtt och uppfattas olika av olikaaktörer i samhÀllet. Ambivalensen kring begreppet har pÄ en internationell nivÄ lett till svÄrlöstakonflikter mellan stater. En aspekt som dock verkar mindre vÀl utforskad Àr hur medborgare pÄlokal nivÄ uppfattar begreppet hÄllbar utveckling och varifrÄn de fÄr sina uppfattningar. Huruniversitetsstudenter uppfattar begreppet Àr sÀrskilt intressant att undersöka dÄ utbildningssystemetÀr ett effektivt medel för att förÀndra mÀnniskors tankesÀtt i en hÄllbar riktning.Denna kandidatuppsats i kulturgeografi har som syfte att komparativt undersöka studentersuppfattningar av begreppet hÄllbar utveckling i Ryssland och Sverige samt undersöka möjligaförklaringar till varför begreppet uppfattas som det gör.

Med internet som verktyg kan vi kommunicera med mÀnniskor trots stora avstÄnd och trots att vi inte möts ansikte mot ansikte. MÄnga nÀtanvÀndare vÀljer att vara anonyma gentemot varandra pÄ nÀtet, pÄ grund av försiktighet. Andra vÀljer att efter hand avslöja sin identitet för nÀtvÀnnerna och sÄ smÄningom ta med sig nÀtrelationen in i vardagslivet utanför internet. Syftet med denna studie Àr att undersöka och förklara hur nÀtanvÀndare upplever anonymitet och att inte synas för varandra.För nÀtanvÀndare kan anonymiteten innebÀra en möjlighet att befria sig frÄn det sociala livets krav och visa mer av sitt rÀtta jag inför nÀtvÀnnerna, eftersom det pÄ nÀtet Àr möjligt att hitta likasinnade och andra som accepterar mig som jag Àr, oavsett vem jag Àr. Anonymiteten kan ocksÄ innebÀra att nÀtanvÀndaren av försiktighet avstÄr frÄn djupare relationer pÄ nÀtet.

Studien utgÄr frÄn en syn pÄ sakprosa i allmÀnhet och skolböcker i synnerhet som deltagare i ett nÀra samspel med samhÀllet. Jag genomför i studien en komparativ textanalys av tvÄ lÀroböckers avsnitt om hinduism i Àmnet religionskunskap pÄ gymnasieskolan. Böckerna Àr av olika Älder, den ena Àr utgiven 1988 och den andra 2006. Syftet Àr att undersöka vilka likheter och skillnader som finns mellan texterna och att undersöka vilken bild av hinduismen som böcker presenterar. Undersökningen handlar om just likheter och skillnader men jag kommer Àven att undersöka om och i sÄ fall vilka vÀrderingar av religionen som framtrÀder i böckerna.

Sammanfattning Denna uppsats handlar om synen pĂ„ arbetet med skola och hem sĂ„som det uttrycks i relevanta studier samt i kvalitetsredovisningar frĂ„n skolor i Örebro kommun. Syftet med vĂ„r studie Ă€r att undersöka hur arbetet med förĂ€ldrar och skola karaktĂ€riseras och vĂ€rderas. Metoden vi anvĂ€nt oss av i vĂ„r undersökning Ă€r kvalitativ textanalys med inslag av diskursanalys. För att fĂ„ svar pĂ„ vĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar har vi granskat olika studier samt forskning inom kunskapsomrĂ„det FörĂ€ldrar och skola för att se hur relationen mellan skola och hem karaktĂ€riseras. DĂ€refter har vi analyserat kvalitetsredovisningar frĂ„n 12 kommunala grundskolor i Örebro kommun för att se hur diskursen om förĂ€ldrar kommer till uttryck.

Införandet av en ny upplĂ„telseform, Ă€garlĂ€genheter kommer förmodligen att ske den 1 april 2009. MĂ„nga intressanta frĂ„gor har vĂ€ckts kring den nya upplĂ„telseformen och en av dessa frĂ„gor handlar om Ă€garlĂ€genheter kan bidra till att minska segregationen i de mest utsatta omrĂ„dena i landet. Syftet med detta examensarbete Ă€r att undersöka om Ă€garlĂ€genheter kan minska segregationen i Malmö. UtgĂ„ngspunkten Ă€r att förstĂ„ segregationsproblematiken i staden och hur Ă€garlĂ€genheter eventuellt skulle kunna pĂ„verka detta. Studien grundar sig pĂ„ en kvalitativ metod dĂ„ vi har genomfört sex strukturerade intervjuer med personer som pĂ„ olika sĂ€tt Ă€r engagerade i bostadsfrĂ„gor i Malmö. Vi har den deduktiva ansatsen som utgĂ„ngspunkt dĂ„ hypotesen ÄgarlĂ€genheter kan minska segregationen i Malmö skapats för att besvara vĂ„r huvudfrĂ„gestĂ€llning.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien har varit att undersöka vilka som vÀljer att studera till lÀrare i idrott och hÀlsa samt till trÀnare pÄ Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm.? Hur ser studenternas bakgrund (Älder, kön, bostadsort, social bakgrund, invandrarbakgrund och idrottslig bakgrund) ut?? Varför valde studenterna att studera pÄ GIH i Stockholm, och pÄ vilka antagningsgrunder blev de antagna?MetodI studien deltog 83 studenter, varav 35 stycken frÄn trÀnarprogrammet och 48 stycken frÄn lÀrarprogrammet. Studenterna svarade pÄ en enkÀt som tog upp frÄgor rörande studenternas bakgrund och studieval. EnkÀtsvaren bearbetades sedan i SPSS dÀr signifikansnivÄn sattes till p<0,05. De resultat vi fick fram i vÄr undersökning tolkades sedan med hjÀlp av tidigare forskning samt Pierre Bourdieus teori om habitus, kapital och fÀlt.ResultatMedelÄldern pÄ lÀrarprogrammet var 24,5 Är samt 25,2 Är för studenter pÄ trÀnarprogrammet.