Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka tecken en sjuksköterska bör vara vaksam pÄ för att kunna identifiera barnmisshandel. Författarna hade Àven som syfte att beskriva hur sjuksköterskan upplever identifieringen av misshandlade barn. Litteratursökning gjordes i Medline via PubMed samt manuellt. Totalt valdes 20 artiklar till resultatet. Av resultatet i litteraturstudien framkom att misshandlade barn i stor utstrÀckning uppvisar bÄde fysiska och psykiska tecken.

Denna studie Àmnar kartlÀgga fysisk aktivitet pÄ tre gymnasieskolor i UppsalaomrÄdet och förstÄ samband mellan barn och ungdomars fysiska aktivitet kopplat till socialt kapital med en sociologisk utgÄngspunkt. Barn och ungdomars idrottande har förÀndrats över tid dÀr allt fler barn och ungdomar i nulÀget Àr mer fysiskt inaktiva Àn tidigare. Vilka barn och ungdomar som blir fysiskt aktiva eller inaktiva beror till stor del pÄ vilket eller vilka sociala fack man placeras in i genom sin bakgrund och de socioekonomiska förutsÀttningar man har. FörÀldrars utbildning, yrkesposition och idrottsliga bakgrund Àr nÄgot som pÄverkar barn och ungdomars instÀllning till idrottandet.  Denna studie innefattar en enkÀtundersökning med 185 enkÀter pÄ Celsiusskolan, Fyrisskolan och Lundellska skolan, tre centrala skolor i UppsalaomrÄdet. EnkÀtundersökningen anvÀndes för att skapa en uppfattning om vad gymnasieungdomar gör pÄ sin fritid, hur mÄnga som Àr fysiskt aktiva samt att se hur de utvalda faktorerna; förÀldrars utbildning, förÀldrars sociala position samt förÀldrars trÀningsvanor pÄverkar och pÄverkat dem att vara fysiskt aktiva eller inaktiva.Trots att Celsiusskolan, som Àr ett idrottsgymnasium, generellt har de mest fysiskt aktiva eleverna visade det sig Àven pÄ de övriga tvÄ skolorna att eleverna generellt sett Àr fysisk aktiva.

SyfteSyftet Àr att utifrÄn ett lÀrarperspektiv se om och i sÄ fall hur elevers kulturbakgrund pÄverkar skolans idrottsundervisning.MetodDenna studie har en kvalitativ ansats med intervju som metod. I studien inkluderades tre lÀrare som arbetar med elever i Ärskurs 7-9 i StockholmsomrÄdet. I studien anvÀndes en intervjuguide under intervjuerna med följdfrÄgor.ResultatLÀrarna vid de skolor vi besökt tycker det Àr viktigt att integrera kulturer och elevers olika uppvÀxter i undervisningen, men lÀrarna utgÄr alltid ifrÄn den svenska skolans lÀroplan med dess mÄl och riktlinjer samtidigt som de mÄste se över elevers olikheter och behov. Detta för att skolan ska ge en likvÀrdig undervisning för alla. Av det tre lÀrare vi intervjuat pÄ tre olika högstadieskolor i StockholmsomrÄdet arbetar alla lÀrare olika kring hur man integrerar olika kulturer i undervisningen.LÀrarna var eniga om att man bör integrera andra kulturer i sin undervisning.

Syftet med föreliggande kvantitativa studie Àr att undersöka sambandet mellan socioekonomisk klassposition i vuxenlivet och risken att vÄrdas för schizofreni. Sambandet mellan klassposition och hÀlsa kan ta sig uttryck i tvÄ riktningar - nÄgot som avhandlas i kausalitetsteorin och selektionsteorin. Kausalitetsteorin utgÄr frÄn att en individs klassposition pÄverkar ens framtida hÀlsa, dÀr en lÀgre klassposition riskerar att leda till sÀmre hÀlsa. I kontrast till detta utgÄr selektionsteorin frÄn att en individs hÀlsa pÄverkar klasspositionen, dÀr ohÀlsa tenderar att leda till en lÀgre klassposition. Dessa teorier utgör föreliggande studies teoretiska utgÄngspunkt.

Introduktion: En fysiskt aktiv livsstil Àr förenlig med mÄnga positiva hÀlsoeffekter hos bÄde vuxna och ungdomar. Dessutom Àr upplevelsen av fysisk aktivitet i ungdomsÄren en viktig parameter för en fortsatt fysiskt aktiv livsstil i vuxen Älder. Dock finns en stor grupp ungdomar som inte nÄr rekommendationerna för fysisk aktivitet. Samtidigt anses ökad delaktighet, tillgÀnglighet och möjligheter till egna val vara viktiga aspekter för att ungdomar ska bli fysiskt aktiva.Syfte: Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka vilka idrotts- och motionsanlÀggningar som ungdomar vill att det satsas pÄ.Metod: Studiens design Àr en tvÀrsnittsstudie, dÀr underlaget bestÄr av en enkÀtundersökning innehÄllandes 2,404 skolungdomar. EnkÀtunderlaget införskaffades inom projektet ?Ung livsstil? i Stockholms stad.

Svenska elevers resultat i skolan har sedan mitten av 1990-talet försÀmrats. Det finns flera olika orsaker, bland annat att nÀr kommunen tog över ansvaret för skolan blev den svenska skolan mer avreglerad. Det var meningen att kommunen som har mer kunskap pÄ lokal nivÄ skulle kunna fördela resurserna och göra skolan mer likvÀrdig, men sÄ Àr det inte idag. Det finns Àven kopplingar till att prestationerna och förÀldrars socioekonomiska status pÄverkar resultaten. Men Àven tiden förÀldrarna har med barnen har minskat, mycket pÄ grund av att bÄda förÀldrarna arbetar idag.

Bakgrund: Diabetes Mellitus typ 2 (DM2) Àr en kronisk sjukdom och ett globalt folkhÀlsoproblem. Sjukdomen innebÀr ett fysiskt och psykiskt lidande och individen fÄr en livslÄng uppgift att sköta sin hÀlsa för att undvika allvarliga följdsjukdomar. Enligt Orems egenvÄrdsteori kan individen sjÀlv förÀndra sin livssituation genom att ta ansvar för sin hÀlsa. Syfte: Att studera upplevelsen av hinder att utföra egenvÄrd bland patienter med DM2 samt studera interventioner för förbÀttring. Metod: En systematisk litteraturstudie valdes som design.

Föreliggande arbete Àr en experimentell studie som genomfördes vid SpÀdbarnslabbet, Uppsala Universitet. Undersökningsgruppen bestod av 10-mÄnader gamla barn (n=33) och deras förÀldrar. PÄ en dataskÀrm fick barnen titta pÄ stimuli i form av ljuspunktsanimering av mÀnsklig rörelse. Barnens titt-tid och pupilldilation registrerades. Det finns i tidigare forskningsresultat belÀgg för att normalutvecklade barn har en kÀnslighet för biologisk rörelse men detta Àr inte tidigare studerat med hjÀlp av pupillometri.

I en tid dÄ sjukhusavdelningarna upplever ett Äldrande patientklientel och patienttrycket Àr högt skall vÄrden vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset enligt ledningen, vara personcentrerad och patientens berÀttelse ligga i fokus för en god patientvÄrd. Denna uppsats fokuserar kring patienters upplevelse av symtomet Fatigue (Kronisk trötthet) under en dag pÄ sjukhus. Syftet Àr att beskriva frekvens och intensitet av kronisk trötthet, samt korrelation med socioekonomisk situation och andra parallellt förekommande symtom. En pilotstudie genomfördes som en punktprevalensstudie i december 2010, med syfte att kartlÀgga patientdemografi och symtomförekomst hos 41 stycken inneliggande patienter pÄ tre vÄrdavdelningar. DÀrefter har en statistisk analys utförts och presenterats som resultat.

Bakgrund: För att platsa pÄ arbetsmarknaden mÄste man framförallt vara flexibel, effektiv, stresstÄlig m.m. Kroppen reagerar pÄ orimliga arbetskrav med onormal utmattning, vÀrk, sömnstörningar, nedsatt koncentrations- och arbetsförmÄga. Detta leder till att ett stort antal mÀnniskor Àr sjukskrivna eller behöver rehabilitering för att komma tillbaka i arbetslivet. Fysisk aktivitet anses vara en av lösningar för att förebygga ohÀlsan pÄ arbetsplatsen, minska korttidssjukskrivningar och sjukvÄrdskostnaderna, samt öka produktiviteten pÄ arbetsplatsen.Syfte: Studien syftade till att undersöka om det finns ett samband mellan graden av fysisk aktivitet och upplevd arbetsförmÄga hos sysselsatta individer, samt identifiera andra möjliga faktorer vilka kan pÄverka arbetsförmÄgan.Metod: EnkÀter delades ut till 200 respondenter. Totalt analyserades 127 enkÀter.

Sammanfattning: Ungdomar med utlÀndsk bakgrund har enligt tidigare studier sÀmre förutsÀttning i skolan, arbeten och inom rÀttsvÀsendet, pÄ grund av diskriminering. Syftet med denna uppsats har varit att ta reda pÄ hur unga utlandsfödda ungdomar blir bemötta i det svenska samhÀllet, samt att se om det finns vissa specifika mönster till varför det uppstÄr diskriminering i bland annat skolan. Till vÄr undersökning anvÀnde vi oss av teorier om - diskriminering och rasism, som anvÀnds i analysen av det empiriska materialet. VÄr utgÄngspunkt i uppsatsen har varit att ta reda pÄ varför diskriminering och rasism sker i samhÀllet. Vi hade ett antal frÄgestÀllningar som kan ses nedan, som besvarats i arbetet.Hur blir invandrarungdomar bemötta i det svenska samhÀllet utifrÄn deras etniska bakgrund?Spelar ungdomarnas genus nÄgon roll i hur de blir bemötta i det offentliga samhÀllet?Finns det skillnader mellan ungdomar med olika bakgrund beroende pÄ deras vilken vÀrldsdel de kommer ifrÄn? PÄverkar ungdomarnas socioekonomiska och kulturella bakgrund, hur de blir bemötta i det svenska samhÀllet?        För att besvara dessa frÄgestÀllningar, delade vi ut enkÀter till 42 ungdomar i en mellan stor stad i Äldrarna 16 ? 24 Är i olika skolor.

MÀnniskans hÀlsa pÄverkas av individuella livsstilsfaktorer men Àven av samhÀlleliga, socioekonomiska och kulturella faktorer. Det Àr förÀldrarna som har det yttersta ansvaret för sina barns utveckling och uppvÀxtvillkor. Syftet med arbetet var att undersöka förekomsten av förÀldrastöd hos svenska femtonÄringar, utifrÄn ungdomarnas rapporterade omfattning av verbal kommunikation, samt att undersöka ungdomarnas upplevda hÀlsa och hur upplevt förÀldrastöd relaterar till deras hÀlsa. Data frÄn Statens folkhÀlsoinstituts kvantitativa undersökning Skolbarns hÀlsovanor anvÀndes för att ge ett stort material att analysera och kunna generalisera vÄrt resultat. Analysen gjordes pÄ enkÀtdata frÄn 3438 slumpmÀssigt valda 15-Äringar.

Iakttagelser har dock visat en minskad grad av fysisk aktivitet hos befolkningen. Könsskillnader har visats vara en faktor, mÀn och kvinnor har ibland olika motivationskÀllor till fysisk aktivitet. Syfte : Syftet med den hÀr studien var att beskriva vad som motiverar medelÄlders mÀn till fysisk aktivitet. Metod : Genom att ha en litteraturstudie som metod var mÄlet att fÄ en fördjupning av det nuvarande kunskapsomrÄdet som berör syftet. Studien har inkluderat 15 stycken artiklar frÄn databaserna: Cinahl, Pubmed, Sciverse och Academic search elite.

Syftet med denna studie var att via intervjuer av nyckelpersoner, varav tre inom vÄrdsektorn och en antropolog, identifiera en del av de faktorer som pÄverkar arbetet med att förbÀttra den orala hÀlsan och i synnerhet införandet av ett förebyggande tandvÄrdssystem i Kosovo. Kvalitativa intervjuer med fyra nyckelpersoner genomfördes och analyserades enligt Graneheim och Lundmans kvalitativa innehÄllsanalys. Resultat av intervjumaterialet mynnade ut i följande kategorier: Förebyggande tandvÄrd saknas, Socioekonomiska hinder, Brist pÄ strategi och fakta och God vilja. Kategorierna visar pÄ följande faktorer som pÄverkar situationen för den orala hÀlsan i Kosovo. Det finns en hÀlsoplan dÀr man bland annat planerar att minska kariesförekomst med 10 procent fram till Är 2014, men den verkstÀlls inte.

År 2008 var 43 miljoner barn under fem Ă„r diagnostiserade med fetma. Fetma anses som en kronisk/lĂ„ngvarig sjukdom och ett folkhĂ€lsoproblem med behov av förebyggande arbete för att förhindra framtida konsekvenser. För berĂ€kning av kroppsfett anvĂ€nds Body Mass index (BMI). BMI Ă€r det mĂ„tt som anvĂ€nds vĂ€rlden runt och rĂ€knas genom att dividera kroppsvikt i kilogram med lĂ€ngd i meter i kvadrat. Att ungdomarna drabbas av fetma beror frĂ€mst pĂ„ dĂ„liga matvanor, obegrĂ€nsad tillgĂ„ng till kalorier i form av kolhydrater och fett ofta i kombination med mindre fysisk aktivitet.