Övervikt och fetma är ett stort problem världen över. Varje år dör 2,8 miljoner vuxna människor av sjukdomen. För att kunna arbeta preventivt mot övervikt och fetma och hjälpa de patienter som lider av sjukdomen bör sjuksköterskan ha mer kunskap och utbildning om de bakomliggande faktorerna. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa bakomliggande faktorer för övervikt och fetma. 12 vetenskapliga artiklar valdes ut och granskades och resultatet framkom i form av fyra kategorier; livsstilsfaktorer, känslor och relationer, Socioekonomiska faktorer och genetiska faktorer.  I ett flertal studier framkom det att brist på fysisk aktivitet var en starkt bidragande faktor till viktuppgång.

Denna studie utgår från Bourdieus begrepp kulturellt kapital och undersöker hur Socioekonomisk bakgrund, kön och fritidsaktiviteter påverkar högstadieelevers förhållande till läsande och skrivande. Materialet är baserat på två källor, en enkätundersökning och en kvantitativ elevtextanalys där 102 elever i årskurs 9 har deltagit. Syftet med studien är att studera relationen och sambandet mellan elevernas kulturella kapital och läs- och skrivvanor, samt kulturellt kapital och en avgränsad skrivuppgift. Resultatet visar att kulturellt kapital står som en förklarande faktor för skillnader mellan elevers läs- och skrivvanor samt deras sätt att förhålla sig till och utföra en icke betygsgrundande skrivuppgift. Det framkommer också att kön kan komplettera det kulturella kapitalet.

Inom alla verksamheter och organisationer finns det idag någon form av informationssystem. För att effektivisera, förändra och stödja verksamheten har allt fler företag valt att anskaffa ett standardsystem som hjälpmedel. Tyvärr innebär detta även att ett antal problem kan uppstå. Ett av de mest kritiska problemen som bör försöka undvikas är utebliven användaracceptans. Syftet med detta arbete var att undersöka vilka insatser som bör vidtas i arbetet med att anskaffa ett standardsystem, för att förbättra användaracceptansen.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur svenska tidningsmedier skildrar diskursen kring skolans demokratiuppdrag och Sverigedemokraternas framgång i skolvalet år 2010. Vi har i en tidningsstudie undersökt vilka teman och vilka diskurser man kan urskilja i tidningsrapporteringen gällande Sverigedemokraternas framgång i skolvalet. Analysmodellen utgår ifrån orsakerna till fenomenet, problemområdet som sådant samt åtgärder i form av för- och efterarbete. Analysen av artiklarna har påvisat att det i media förmedlas ett allmänt samhällskval över resultatet och att de som får stå till svars för resultatet är skolpersonal som enligt lag skall förmedla den demokratiska värdegrunden. I vårt resultat är det förutom rektorer, SO- och samhällskunskapslärare, som fått stå till svars för värdegrundsarbetet.

Trygghet är en mänsklig rättighet för alla individer. Det finns dock sociala, ekonomiska och miljömässiga faktorer i samhället som kan påverka den upplevda tryggheten. Denna uppsats har avgränsats till att undersöka vad som upplevs påverka tryggheten på ett bostadsområde i en större stad i mellersta Sverige. Bostadsområdets invånare har sämre Socioekonomisk status än generellt i staden. Boende på bostadsområdet har även visat på otrygghet och oro att gå ut efter det blivit mörkt.

In subsequent to Post-colonialism the African nations have dilated into different political directions. While some nations have established well-functioning democracies, others are still under authoritarian regimes. The aim of this thesis is to examine if civil society has an impact on democratic development in West Africa. Therefore the theoretical starting point is Putnam?s theory of social capital, but this study will also examine other possible causal explanations for democratic transition.This study will be based on a comparative analysis of Ghana and Guinea.

Inom vården är kommunikation mellan vårdgivare och patient en stor del. Kommunikationsprocessen kan försvåras då man tillhör olika kulturer genom t.ex. nationalitet, kön eller Socioekonomisk bakgrund. Fenomenet har studerats inom vården tidigare, men studier med hörselvårdsperspektiv har inte påträffats. Denna studie vill därför undersöka hur audionomer ser på kommunikation och de svårigheter som kan uppstå i ett patientmöte.Syftet med intervjustudien är att undersöka vilka kommunikationssvårigheter som kan uppståpå grund av kulturella skillnaderi audionomens möte med en patient. Studien inriktas även på hur detta påverkar audionomens arbete och vilka strategier som används för att hantera de svårigheter som uppstår.Intervjustudien är av kvalitativ karaktär och har transkriberats, tolkats och analyserats med hermeneutisk ansats.

Spelandet om pengar ökar såväl nationellt som globalt och det har skett en dramatisk ökning bland unga. Mer än två procent av Sveriges befolkning har ett spelproblem vilket ses som ett folkhälsoproblem som ökat de senaste åren. Unga vuxna, 16-24 år, är den grupp som har mest problem med spelande.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva studenters attityder till spelande om pengar.Metod: Intervjuer genomfördes med fem studenter på en högskola i Sverige. En temaanalys användes, där intervjuerna transkriberades och analyserades.Resultat: Det framkom fyra teman som beskrev studenternas attityder till spelande om pengar: Social samvaro, Chansen att vinna pengar, Spelandets negativa följder samt reklamens påverkan.Slutsats: Trots den positiva upplevelsen som spelandet kan ge, är informanterna överens om att de negativa konsekvenserna så som ångest, väger mer. Spelproblem är ett relativt nytt folkhälsoproblem som fortsätter att växa i takt med utbudet på spelmarknaden.

Syftet med denna studie är att bidra till en djupare förståelse kring kommunala säkerhetschefers uppfattning om social oro och vilka åtgärder de anser sig kunna vidta. Syftet är också att analysera om åtgärderna kan leda till positiv eller negativ säkerhet i samhället. Eftersom studiens syfte är förståelseinriktat har en kvalitativ forskningsansats valts där empiriinsamlingen har genomförts via semi-strukturerade intervjuer. Studien visar att alla respondenter anser att social oro är en realitet idag och att händelserna som skett fram till idag kommer att fortsätta. Några respondenter anser också att social oro kan få betydligt värre konsekvenser än vad det hittills har fått.

Denna litteraturstudies ansats a?r att beskriva hur det sociala klimatet i skolan sta?r i relation till mobbning.Med mobbning menas a?terkommande beteende/ha?ndelser da?r en part blir drabbad, fysiskt eller psykiskt/socialt av en eller flera individers handlande.Med socialt klimat menas huvudsakligen hur relationerna ter sig mellan dem som befinner sig i skolmiljo?n, fra?mst la?rare och elever. Bakgrundsfaktorer sa?som Socioekonomisk status, etnicitet och ko?n pa?verkar det sociala klimatet, liksom faktorer ba?de pa? individ-, klassrums- och skolniva?.I studien konstateras att forskning till stor del saknas, som belyser effekter av olika insatser fo?r fo?ra?ndring av det sociala klimatet med ma?let att minska mobbning (kausalstudier). Da?remot finns det en ma?ngd forskningsunderlag som belyser korrelationer mellan olika aspekter pa? det sociala klimatet och hur dessa faktorer korrelerar med mobbningsniva?n pa? respektive skola.Huvuddragen av studiens resultat: Skolklimatet spelar sto?rre roll fo?r flickors beteende a?n fo?r pojkars.

Under perioden 1990-2000 har Ghana och Ugandas demokratiutveckling väsentligen skilt sig åt. Trots att de båda länderna delar många egenskaper och förutsättningar har Ghana demokratiserats medan Ugandas utveckling stannat vid ett enpartistyre.Denna uppsats tar sin ansatts i teorier kring vad som skapar goda förutsättningar för en positiv demokratisk utveckling. Enligt Gordon White rör dessa Socioekonomisk utveckling, det civila samhället, det politiska samhället, politiska institutioner samt det internationella klimatet.Syftet är således att genom en komparativ fåfallstudie finna förklaringar till varför Ghana och Uganda utvecklats olika, samt att utröna vilken roll bistånd och konditionalitet kan spela i en demokratiseringsprocess. Särskild fokus har legat på EU:s omfattande biståndsprogram i de båda länderna och hur dessa har inverkat de faktorer som utgör grunden för teorin.Genom att utifrån denna metodologi analysera de båda fallen, visar undersökningen att den skilda utvecklingen delvis kan förklaras utifrån hur externa aktörer har använt sig av bistånd och politisk konditionalitet i sin biståndspolitik. Dock existerar även andra viktiga förklaringsfaktorer, främst i Uganda, där den komplicerade etniska sammansättningen och ekonomisk snedfördelning försvårat en vidare demokratisering av landet..

Introduction: Dental health globally is not equally distributed as shown by caries prevalence is higher in areas with more immigration outside Scandinavia and Western Europe and areas with lower socioeconomic status. To reduce the health inequalities in Borås, a dental health project was made in five kindergartens in the district Hässleholmen. Purpose: The purpose of the survey was, by interviews with the actors involved (teachers, children, parents and the public dental service) find out the views of the project, and whether the project is relevant and should continue. Method: The method used was qualitative interviews with the actors involved in dental health project. A total of 21 interviews were then consolidated by a qualitative content analysis.

Vår intention var att undersöka lärares uppfattningar av genrepedagogik. Denna pedagogik vilade på tre ben, en teori om lärande, en teori om språk samt cykeln för undervisning och lärande. Genrepedagogiken utvecklades i Australien för cirka 30 år sedan. Idag används den över hela världen. Pedagogiken hade som mål att utveckla elevers läs- och skrivförmåga oavsett Socioekonomisk bakgrund.Metoden som låg till grund för vår studie var kvalitativa intervjuer.

Föreliggande arbete diskuterar hur gymnasieskolor konsturerar bilder av sig själva och sina elever i sin marknadsföring inför gymnasievalet. Marknadsföringsbroschyrer från tre fristående och två kommunala gymnasieskolor i Malmö stad har undersökts. Fokus ligger främst på hur broschyrerna konstruerar bilder av en framgångsrik skola och en framgångsrik elev. En utgångspunkt i analysen är att gymnasievalet i allt högre utsträckning kommit att bli ett livsstilsval. Därför undersöks vilka identiteter och livsstilar skolorna tillskriver sina elever och idealiserar genom att sammankoppla dem med framgång.

Syftet med detta arbete är att undersöka sambandet mellan Socioekonomisk bakgrund och gymnasieelevers skrivförmåga. Undersökningsmaterialet består av sammanlagt 18 texter skrivna av 12 elever från ett yrkesförberedande program samt 6 elever från ett studieförberedande program. Elevernas Socioekonomiska bakgrund bestäms utifrån föräldrarnas utbildning och yrke och uttrycks i Socioekonomiskt index (SEI).      Texterna i urvalet undersöks genom en kvantitativ och en kvalitativ metod. I den kvantitativa undersökningen undersöks texterna utifrån förutbestämda språkliga variabler såsom textlängd, ordvariation, LIX, ordlängd och meningslängd. Resultatet från den kvantitativa undersökningen visar inte på något samband mellan de utvalda variablerna och elevernas Socioekonomiska bakgrund.