Vanan och kapitalet
Högstadieelevers läs- och skrivvanor samt skrivande ur ett utbildningssociologiskt perspektiv
Denna studie utgår från Bourdieus begrepp kulturellt kapital och undersöker hur socioekonomisk bakgrund, kön och fritidsaktiviteter påverkar högstadieelevers förhållande till läsande och skrivande. Materialet är baserat på två källor, en enkätundersökning och en kvantitativ elevtextanalys där 102 elever i årskurs 9 har deltagit. Syftet med studien är att studera relationen och sambandet mellan elevernas kulturella kapital och läs- och skrivvanor, samt kulturellt kapital och en avgränsad skrivuppgift. Resultatet visar att kulturellt kapital står som en förklarande faktor för skillnader mellan elevers läs- och skrivvanor samt deras sätt att förhålla sig till och utföra en icke betygsgrundande skrivuppgift. Det framkommer också att kön kan komplettera det kulturella kapitalet. Flickor har i materialet ett högt kulturellt kapital jämfört med pojkar, något som stämmer med tidigare forskning. Det visar sig att flickor läser och skriver mer än pojkar samt att de mer utförligt tar sig an den skrivuppgift som ligger till grund för denna studie. Elever med lågt kulturellt kapital anger i högre utsträckning att de inte läser och skriver på fritiden samt väljer i högre grad att inte delta i skrivuppgiften alternativt skriva kort. Ett samband går att urskilja mellan kulturellt kapital och högstadieelevers inställning till den enskilda skrivuppgiften i undersökningen.