Introduktion: Hypertoni är ett stort och utbrett hälsoproblem världen över. Det krävs följsamhet i läkemedelsbehandlingen för att minska risk för hjärt- och kärlsjukdomar, stroke samt renala sjukdomar. Omvårdnadsteoretikern Orem har sin teoretiska grund i egenvården. Enligt Orem är relationen mellan sjuksköterskan och patienten avgörande om sjuksköterskan skall kunna hjälpa patienten. Syfte: Syftet är att med utgångspunkt från Orems egenvårdsteori sammanställa aktuell forskning rörande faktorer som förbättrar följsamhet till läkemedelsbehandling hos patienter med hypertoni.

Sammanfattning: Syftet i studien är att beskriva upplevelsen av ungt moderskap i Sverige idag utifrån Socioekonomiska förhållanden, identitet och attityder. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer i såväl grupp som enskilt. Intervjupersonerna är unga mödrar från Göteborg och några grannkommuner som har fått barn när de var i 16-20 års ålder. Resultatet visar att moderskapet går som en röd tråd genom de tre huvudområdena och att moderskapet är starkt förknippat med identitet. De unga mödrarna beskrev moderskapet som identitetsbildande och som en övergång från ungdomstiden till vuxenlivet.

Kranskärlssjukdom är den vanligaste dödsorsaken, både i världen och i Sverige. Effektiv behandling leder till att fler överlever sjukdomen, men oförmåga att ändra livsstilen gör att många återinsjuknar. Syfte: Syftet var att belysa de psykosociala faktorer som hindrar alternativt underlättar livsstilsförändringar hos patienter med kranskärlssjukdom. Metod: Litteraturstudien har utgått från en modifierad version av Polit och Becks niostegsmodell för litteraturstudier. Söktermer arbetades fram utifrån studiens syfte.

Introduktion: Övervikt hos barn och ungdomar är ett växande problem. På längre sikt leder övervikt till livsstilssjukdomar och försämrad livskvalité. Tidigare forskning visar bland annat att Socioekonomisk status och barnets uppväxtmiljö påverkar förekomsten av övervikt hos barn och ungdomar. Forskning visar även betydelsen av skolsköterskans samarbete med föräldrar. Idag finns forskning avseende kraftigt överviktiga barn men det saknas kunskap om hur skolsköterskan i ett tidigt skede arbetar med elever som börjar bli överviktiga.

Befolkningen blir äldre samtidigt som övervikt och fetma i alla åldersgrupper ökar. Detta bidrar till sjukdomar och kostnader. Tidigare forskning är bristfällig inom området. Syftet var att undersöka hur fysisk aktivitet och fysisk rörelseförmåga är relaterad till fetma bland äldre (?65) i Västmanland samt hälsoutfall som BMI är förknippade med.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur arbetsplatsförlagdutbildning (APU), arbete och skola hänger ihop. Samt att utifrån elevernas känslor och tankar försöka identifiera risk och skyddsfaktorer vad gäller den arbetsplatsförlagda utbildningen för elever som läser hotell och restaurangprogrammet på en skola med 400 elever. Den övergripande hypotesen för uppsatsen är att meningsfullheten, relationer och om eleven tidigare haft arbete ökar chanserna för en lyckad APU. Undersökningen genomfördes genom enkäter och intervjuer. Tanken var att intervjuerna skulle hjälpa till att klargöra enkätresultaten.

Övervikt och fetma är ett ökande problem i världen och det är ett fenomen som inte gör någonskillnad på Socioekonomisk klass utan kan drabba alla, såväl vuxna som barn. Forskning harkommit fram till att de preventiva metoderna mot övervikt och fetma fungerar bättre äninterventioner för redan drabbade. Detta medför att det blir allt mer väsentligt att rikta sig tillyngre åldrar för att tidigt skapa goda förutsättningar för ett hälsosamt liv. Mycket forskningpekar mot ett samband mellan sockersötade drycker och övervikt. Med detta som bakgrund ärsyftet med denna kandidatuppsats att undersöka hur dryckeskonsumtionen av läsk, mjölk ochvatten ser ut hos barn i åldrarna 4, 6 och 8 år.

Över hela världen anses huvudlusen (Pediculus humanus capitis) vara den vanligaste ektoparasiten hos människa. I Sverige säljs det ca 100 000 förpackningar med avlusningsmedel varje år, så problemet är uppenbart. Resistensutveckling hos huvudlöss tros vara en viktig orsak till ökningen av dessa parasiter. I maj 2010 kom Läkemedelsverket ut med nya behandlingsrekommendationer där medicintekniska produkter är förstahandsval. Malation respektive permetrin ligger på en tredje respektive fjärdeplats i denna rekommendation.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lärare resonerar och motiverar de didaktiska val de gör i klassrummet rörande språkanvändning. Den forskningsfråga som vi har utgått ifrån lyder: hur gör lärare sina didaktiska val kring språkanvändning och hur motiverar de dessa? Vår analys vilar i huvudsak på en sociokulturell grund med utgångspunkt i Vygotskijs teorier som betonar det sociala samspelets betydelse i lärande och utveckling. Vi redogör även för tidigare forskning inom problemområdet samt förmedlingspedagogisk teori som står i kontrast till det sociokulturella synsättet. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med nio lärare i grundskolans tidigare år. Informanterna arbetar på två olika skolor där elevunderlaget skiljer sig mellan skolorna, främst gällande Socioekonomisk och etnisk tillhörighet.

Människor blir allt mindre fysiskt aktiva och allt mer stillasittande. Barn och ungdomar ses som en ökande riskgrupp i sammanhanget och bör därför prioriteras. Syftet är att undersöka hur 17 ungdomar från två olika skolor i Göteborgsområden med hög invandrartäthet, låg Socioekonomisk status och låg utbildningsnivå talar om fysisk aktivitet. Studien är en del i fas två av ett större europeiskt forskningsprojekt och har därför fått en specifik målgrupp tilldelad efter att fas ett genomförts. En kvalitativ forskningsmetod har använts i form av fyra fokusgruppsintervjuer som genomförts med ungdomar i åldern 13-14 år.

Bakgrund: Långvarig smärta är ett vanligt fenomen som kan orsaka problem för både individen och samhället. Forskning finns som visar att patienter med annat modersmål kan riskera att erhålla otillräcklig vård. Samhället blir allt mer mångkulturellt och sjuksköterskor möter ofta patienter som inte har svenska som modersmål. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att identifiera, bedöma, behandla samt utvärdera långvarig smärta hos patienter med annat modersmål. Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerad intervjuguide.

Valet 2006 blev en stor framgång för Sverigedemokraterna. Partiet gick starkt framåt och är numera representerat i ungefär varannan svensk kommun. Sverigedemokraterna kan betecknas som ett högerpopulistiskt främlingsfientligt parti, och dess framgångar har väckt oro hos många. Denna uppsats söker efter förklaringar till Sverigedemokraternas valframgångar med utgångspunkt i nationalekonomisk teori om invandringens effekt på samhällsekonomin och ekonomisk forskning kring attityder mot invandring. Linjära sannolikhetsmodeller skattas för en rad olika variabler av främst Socioekonomisk art och Sverigedemokraternas valresultat i kommunvalen 2006 som beroende variabel.

Statistiska Centralbyrån (SCB) samlar in data i form av enkätundersökningar. Dessa data måste sedan kodas med olika klassifikationer för att kunna användas i statistikproduktion. En sådan klassifikation är Socioekonomisk indelning (SEI).Denna rapport behandlar hur man automatiskt kan SEI-koda sådana enkätundersökningar så att varje enkät tilldelas en SEI-kod. SCB:s nuvarande algoritm kodar ca 50% av enkäterna och bygger på att det yrke som är angivet i enkäten finns med i ett lexikon. Om yrket inte finns med kan enkäten inte kodas.

Föreliggande studie syftade till att undersöka fonologin hos svensktalande barn mellan 3 och 4 år. I studien medverkar 69 barn, varav 33 pojkar och 36 flickor. Bedömningen genomfördes med ett nytt fonologisk bedömningsmaterial, LINUS kortversion. Testerna utfördes i områden belägna i tre kommuner i sydöstra Sverige där Socioekonomisk status låg nära riksgenomsnittet. Bedömningarna spelades in, transkriberades och analyserades av två bedömare.

Syftet med denna studie var att utforska mindre aktiva skolelevers fysiska aktivitetsmönster. Den övergripande frågeställning var: vilka faktorer påverkar skolelevernas idrottsvanor? Sedan undersöktes två stycken mer specifika frågor: Finns det några skillnader, när det gäller faktorer som påverkar skolelevers idrottsvanor, beroende på hur deras familjs Socioekonomiska status ser ut? Bidrar den teknologiska utvecklingen till den ökade fysiska inaktiviteten bland barn och ungdomar? För att besvara min frågeställning använde jag mig av fem stycken semistrukturerade individuella intervjuer med ungdomar i åldern 15-16. Alla fem respondenter gick i 9: onde klass på samma skola. Skolan valdes ut efter kriterierna att den låg i ett område med svag Socioekonomisk status och hög invandrartäthet med respondenterna valdes ut efter kriterierna att de var fysiskt inaktiva.