OhÀlsa pÄ arbetsplatsen utgör en stor riskfaktor betrÀffande folkhÀlsa. Jag har valt att undersöka hur anstÀllda pÄ en myndighet beskriver dess innebörd av socialt stöd och hurvida det Àr en viktig faktor för arbetslivet att kunna uppleva nÄgon form av socialt stöd. Tidigare forskning har visat att bristande socialt stöd pÄ arbetsplatsen ger en ökad risk för stress, vilket kan resultera i att arbetsglÀdje och vÀlmÄende försÀmras. Med hjÀlp av socialt stöd frÄn arbetskollegor skapas det arbetsglÀdje och ett ökat vÀlmÄende. Syftet: med denna uppsats var att undersöka hurvida handlÀggare pÄ en myndighet upplever soicalt stöd i arbetet.

Syftet med studien Àr att undersöka och skildra nÄgra studenters motiv, motivation och upplevelser kring högre studier. I bakgrunden ingÄr forskning kring studentidentiteter (Bron m. fl., 2013), men efter hand tillkommer andra begrepp och teorier som bidrar till att belysa undersökningsmaterialet. Studien Àr grundad pÄ kvalitativ metod, med semistrukturerade intervjuer av sex studenter i Äldrarna 25-30 Är. Resultatet av de sex studenterna redovisas som personportrÀtt, dÀr bÄde likheter och skillnader mellan studenternas motiv, motivation och upplevelser i relation till högre studier framgÄr.

Skolverket anger klart och tydligt i sina programmÄl för omvÄrdnadsprogrammet, att samarbete över ÀmnesgrÀnserna Àr en förutsÀttning för att kunna skapa en helhet av utbildningen. Det anges ocksÄ att kÀrnÀmne och karaktÀrsÀmne skall strÀva Ät samma hÄll (Skolverket 2000). Syftet med denna studie var att kartlÀgga och analysera problem och möjligheter som kÀrnÀmneslÀrare erfar och ser vid Àmnesintegrering pÄ omvÄrdnadsprogrammet och hur dessa erfarenheter pÄverkar arbetet med Àmnesintegrering mellan kÀrnÀmneskursen SamhÀllskunskap A och karaktÀrskurserna Etik och livsfrÄgor samt MÀnniskan socialt och kulturellt. Studien har utgÄtt ifrÄn ett lÀrande perspektiv och den sociokulturella teorin. Metoden som anvÀnts i studien har varit kvalitativa intervjuer baserade pÄ en intervjuguide med öppna frÄgor.

Syftet med den kvantitativa studien var att undersöka om det finns skillnader mellan kvinnor och mÀn i substitutionsbehandling vid opiatberoende, nÀr det gÀller relationer till barn, nÀrstÄende samt socialt nÀtverk. Sett ur ett behandlingspedagogiskt perspektiv har substitutionsbehandling fÄtt ett allt större intresse genom Missbruksutredningens (SOU 2011:6) förslag om en ökning och tillgÀnglighet till denna behandlingsform. Resultatet visar pÄ bÄde skillnader och likheter mellan könen. De största skillnaderna Äterfanns betrÀffande relationer till barn. Slutsatsen Àr att det Àr troligt att relationer till barn, nÀrstÄende och socialt nÀtverk förbÀttras av pÄgÄende substitutionsbehandling.

VÄrt syfte med denna studie Àr att titta pÄ hur lÀrare uppfattar elevers motivation pÄ gymnasienivÄ i Àmnet idrott och hÀlsa. DÀrtill ska vi undersöka hur dagens lÀrare motiverar sina elever i undervisningen, samt titta pÄ vilka faktorer som lÀrarna anser spelar roll för att motivera eleverna i Àmnet. VÄrt teoretiska perspektiv som vi utgÄr frÄn i uppsatsen Àr Organismic Integration Theory, men vÄrt resultat av studien Àr Àven kopplad till andra relevanta begrepp. Urvalet gick ut pÄ att vi kontaktade sex stycken idrott och hÀlsa-lÀrare som arbetar pÄ gymnasiet, och frÄgade dem angÄende hur motivationen ser ut i gymnasieklasserna för tillfÀllet. Resultatet vi kom fram till var att lÀrarna sÄg en stor spridning i motivation hos gymnasieeleverna, samt att det Àr flera faktorer som pÄverkar elevernas motivation i idrott och hÀlsa-undervisningen, dÀr betyg och stimulans Àr huvudfaktorerna enligt lÀrarna.

I ekonomin finns kognitivt och strukturellt socialt kapital och nĂ€r detta Ă€r otillrĂ€ckligt uppkommer fattigdom. Med utgĂ„ngspunkt i lĂ€ran om mĂ€nskligt beteende analyseras mikrokreditens vĂ€rde som socialt kapital genom en fallstudie av Grameen Bank i Bangladesh. Ekonomi skapas av socialt kapital som bestĂ„r av kognitivt och strukturellt socialt kapital. Kognitivt socialt kapital formar de handlingsregler, det vill sĂ€ga institutioner, som utgör de ekonomiska möjligheterna inom ett land, det strukturella sociala kapitalet överför det kognitiva sociala kapitalet genom nĂ€tverk som upprĂ€tthĂ„ller institutionerna. Österrikisk ekonomisk teori betraktar ekonomin som en lĂ€rprocess som krĂ€ver stĂ€ndig revidering, dĂ€r entreprenörerna pĂ„ marknaden skapar kapitalkombinationer baserade pĂ„ subjektiv kunskap och förvĂ€ntningar.

Denna studie handlar om hur idrottslÀrare i högstadiet uppfattar begreppet motivation samt hur de ser pÄ motivationsarbetet. Den metod som ligger till grund för denna studie Àr den kvalitativa ansatsen. Semistrukturerade intervjuer har anvÀnds, dÀr tio idrottslÀrare har medverkat. Resultatet visar att relationsarbetet mellan lÀrare och elev Àr kÀrnan för motivationsarbetet. DÀrtill framgÄr det att undervisningsinnehÄllet bör omfatta en stor variation av aktiviteter som kan erbjuda samtliga elever möjligheter att utveckla sina kunskaper inom Àmnet.

ABSTRACT - SAMMANFATTNINGStudiens syfte Àr att undersöka om socialt stöd har olika betydelse för vÀlbefinnandet beroende pÄ individens psykologiska ÄterhÀmtningsförmÄga. Samt om det finns skillnader i sambandet kvantitativt socialt stöd - vÀlbefinnade och kvalitativt socialt stöd ? vÀlbefinnande. Hypotesen Àr att det sociala stödet har en större betydelse för individer med lÄg ÄterhÀmtningsförmÄga för deras vÀlbefinnade och att det sociala stödets betydelse Àr mindre för individer med hög ÄterhÀmtningsförmÄga för deras vÀlbefinnande. Det kvantitativa stödet innebÀr hur ofta en individ trÀffar mÀnniskor.

Syftet var att undersöka skillnader mellan olika studentgrupper uppdelat efter Är av arbetslivserfarenhet och Älder. Detta för att se om arbetslivserfarenhet och Älder hade nÄgon betydelse för studenters interna motivation, externa motivation, amotivation och kontrollokus. I tvÀrsnittsstudien deltog 71 studenter (60 kvinnor och 11 mÀn) frÄn en högskola i Mellansverige och deltagarnas Älderspridning var 19-47 Är. Undersökningen byggde pÄ tvÄ enkÀter; The Academic motivation scale (AMS-C28) for college students (Ryan & Deci, 2000) och Academic locus of control scale for college students (ALC) (Trice, 2013). Statistiskt signifikant skillnad fanns mellan en studentgrupp som var 19-22 Är gamla och en studentgrupp som var 26 Är och Àldre pÄ kontrollokus, dÀr resultatet visade att den Àldsta gruppen upplevde mer externt kontrollokus Àn den yngre gruppen.

Detta utvecklingsarbete undersöker hur man genom behavioristiska metoder, sÄ som betingning, försöker öka elevernas studiemotivation inför historieÀmnet. Eleverna har fÄtt jÀmföra resultaten frÄn tvÄ prov, ett före och ett efter momentets genomgÄng. De har dÀrefter svarat pÄ en enkÀt angÄende deras motivation och hur de upplever stress. Det vi kom fram till var att nÀr eleverna ser sin egen kunskapsutveckling sÄ blir de motiverade till ökade studier i historieÀmnet. Eleverna upplevde det Àven som positivt att de fick möjlighet att veta innan momentet vad det Àr som de skall kunna nÀr momentet Àr slut.

Syfte:Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att skapa förstÄelse för hur kulturstyrningen som resebolagen anvÀnder sig av under rekryteringsprocessen kan pÄverka reseledarens motivation till yrket, samt identifiering till organisationen.Metodik:I denna uppsats har en flerfallstudie anvÀnts som forskningsstrategi med en abduktiv forskningsansats. Datainsamlingen har skett genom kvalitativa intervjuer med respondenter som genomgÄtt en rekryteringsprocess för nÄgon av de bolag vi undersökt.Slutsats:Studiens resultat har visat hur kulturstyrning fungerar inom den branschs rekryteringsprocesser som studien undersökt. Kulturstyrning kan leda till stark organisationsidentitet vilket ocksÄ pÄverkar motivation till att prestera inom organisationen..

Vi har i vÄrt examensarbete undersökt om elevers motivation för skolarbetet kan förbÀttras, genom att införa regelbundna massagestunder i undervisningen. VÄrt utvecklingsarbete genomfördes i en Är sexa med 18 elever, sju flickor och elva pojkar. Under vÄra sju praktikveckor (undantag frÄn den första praktikveckan) införde vi massage byggd pÄ riktiga massagegrepp, en till tvÄ gÄnger per vecka i cirka 40-60 minuter per tillfÀlle. Vi kom fram till vÄrt resultat genom att lÄta eleverna svara pÄ tvÄ enkÀter ? en i början och en i slutet av praktiken.

I arbetet undersöktes hur elevernas engagemang i trÀslöjden förÀndras och vad lÀraren kan göra för att öka elevernas motivation. Med avstamp i klassiska motivationsteorier som hedonismen och mÄlteorier samt tidigare studier om motivation och  lÀrandesituationer genomfördes en kvalitativ undersökning. Som metod anvÀndes observationer av en lÀrares agerande och hur elever frÄn sexan och Ättan arbetade under lektionerna. En kvalitativ intervju gjordes med deras lÀrare. I resultaten framkom att elevernas engagemang pÄverkas av en mÀngd faktorer, intressantast Àr att lÀrarens kontakt i form av instruktioner, samtal, beröm och tips har störst positiv effekt pÄ engagemanget.

Ett av arbetsterapeutens verksamhetsomrÄden Àr psykiatrin, dÀr klienterna har olika psykiska funktionshinder. Arbetsterapeutens uppgift Àr att med olika medel fÄ klienterna till att utföra aktiviteter. Syftet med studien var att undersöka arbetsterapeuters arbete med motivation i relation till personer med psykiska funktionshinder och hur detta möjliggör aktivitet. Fyra arbetsterapeuter deltog i studien. Fokusgrupp anvÀndes som metod, dÀr interaktion och diskussion undersökningspersonerna emellan beaktas.

Denna studie undersökte om det fanns ett positivt samband mellan transformellt ledarskap och autonom motivation samt medierande effekter pÄ, autonomi, relaterande och kompetens (Deci & Gagné, 2005). 104 personer har deltagit i studien, 54 kommer frÄn en kyrka i Norra Sverige och 49 kommer frÄn ett försÀkringsbolag. 67 (64.4 %) av deltagarna Àr mÀn och 37 (35.6 %) kvinnor. Det transformella ledarskapet mÀttes genom instrumentet (TLI) Transformellt Ledarskaps Inventorium (TjÀrnberg, 2007). Den autonoma motivationen mÀttes genom en anpassad variant av (SRQ) Self Regulation Questionnare (Ryan & Connell, 1989).