The overall aim with this study is to elucidate outdoor education as an education method and on the basis of that illustration to examine active educators vision on it as a way to motivate students' learning. This study is based on a literature component and a qualitative study through interviews five teachers.The results of the interviews show how to interpret the motivation and how to work with students' motivation. As well as outdoor education as part of the activity.  The interviews show the importance of outdoor education can be to increase students'motivation for learning. They also show the importance of outdoor education is for student learning and test scores have shown the effectiveness of student learning through outdoor education.

Föreliggande studie syftar till att fördjupa kunskapen om organisationstypens betydelse för socialt stöd pÄ arbetsplatsen. Vilket sker via tre index avsedda att mÀta socialt stöd (informativt stöd frÄn chef, stÀmning pÄ arbetsplatsen och nÀtverksstöd) och fem organisationstyper (den individuella, sociala, traditionella, grupporienterade och reglerande organisationstypen), organisationstyper som sedan tidigare Àr identifierade av Bolin och Höckertin (2010). Organisationstyper och index för socialt stöd analyserades med datamaterial frÄn 3249 individer. Deltagarna i föreliggande studie var anstÀllda i norra Sverige som under Ären 2000 ? 2003 deltog i projekten Work Lipids and Fibrinogen FortsÀttning (WOLF - F) och Friska arbetsplatser.

Socialarbetare som arbetar med barn och ungdomar och deras förÀldrar kommer i sitt arbete ofta i kontakt med mÀnniskor med en annan kulturell bakgrund Àn den egna. PÄ grund av detta kan det vara viktigt att tala om mÄngkulturellt socialt arbete.Syftet med denna uppsats Àr att belysa hur socialsekreterare som arbetar med utredningar rörande barn och ungdom uppfattar mÄngkulturellt socialt arbete. I denna uppsats Àr den valda frÄgestÀllningen följande: Vad innebÀr mÄngkulturellt socialt arbete för socialsekreterare som arbetar med utredningar rörande barn och ungdom?Studien Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ fem samtalsintervjuer med socialsekreterare som arbetar med utredningar rörande barn och ungdomar inom Stockholms stad. De teorier som anvÀnts för att analysera det empiriska materialet Àr mÄngkulturalism och universalism.De resultat som framkommit i analysen visar pÄ att socialsekreterare som arbetar med utredningar rörande barn och ungdomar anser att mÄngkulturellt arbete innebÀr att man skall respektera varje mÀnniska utifrÄn dennes förutsÀttningar och erfarenheter och att man som socialsekreterare bör skaffa sig kunskap om andra kulturer Àn den egna..

Motivation Àr drivkraften till mÀnskligt agerande, vÀrderande och produktivitet. I skolan Àr detta ett aktuellt begrepp dÄ motivation till lÀrande Àr en betydande del av en elevs utveckling inom skolan. LÀrare fÄr dÀrmed dagligen försöka hjÀlpa elever skapa motivation till lÀrande för att de ska klara de utsatta mÄlen som finns i lÀroplanen. Det Àr en svÄr uppgift att som lÀrare stödja elever i deras skapande av motivation till lÀrande. Begreppet motivation till lÀrande Àr inget outforskat omrÄde, dÀremot ett viktigt fenomen som jag tyvÀrr kÀnner inte uppmÀrksammas nog mycket inom lÀrarutbildningen eller tydliggörs i de beslut som tas inom skolan.

Föreliggande uppsats undersöker sambandet mellan sjÀlvbild ochanvÀndning av inlÀrningsstrategier samt deras relation med motivationoch autonomi hos inlÀrare av svenska som andrasprÄk. Huvudfokus iuppsatsen ligger pÄ inlÀrningsstrategier. Jag utgÄr frÄn Rebecka L.Oxfords klassificering av inlÀrningsstrategier (1990) och redogör Àvenför sjÀlvbild, motivation och autonomi. I samband med detta ges enöverblick i Àmnet svenska som andrasprÄk samt hur kursplanen i Àmnetbehandlar sjÀlvbild, inlÀrningsstrategier, motivation och autonomi. Somunderlag för studien ligger kvalitativa intervjuer med fyraandrasprÄksinlÀrare.

Syftet med denna kandidatuppsats Àr att undersöka huruvida det för företag verksamma i Sverige föreligger en skillnad i förmedlingen av socialt ansvar genom sina Ärsredovisningar. VÄr referensram bygger pÄ teorier kring CSR och pÄ intressentteorin. Dessa anvÀnds för att dels förklara företagens relation till samhÀllet men ocksÄ för att förklara innebörden av vad vÄr definition av vilka företag som i arbetet ska ses som etiska eller oetiska i sin verksamhet. I vÄr empiriska sektion Äterfinns de företag som valts ut för att besvara arbetets problemformulering och syfte. I uppsatsen visas huruvida det föreligger en skillnad i förmedlingen av socialt ansvar hos etiska och oetiska företag..

The purpose of this diagnostic master thesis is to examine the motivation of the individuals working in a specific section at Sony Ericsson BGNMVNL. In order to do this, we will distinguish motivational and de-motivational factors that influence the individuals? in their work. Further, we also have the aim of giving recommendations on how to act on these outcomes in order to improve the motivation in BGNMVNL. Our thesis is a diagnostic study in which data is collected by qualitative face-to-face interviews and observations with selected individuals at Sony Ericsson.

Examensarbetet Àr en kvalitativ studie i form av intervjuer med erkÀnt duktiga trÀnare. Studien har pÄ ett induktivt sÀtt undersökt hur dessa trÀnare praktiserar för att upprÀtthÄlla en positiv motivation hos sina aktiva. Resultatet visade att fyra av fem trÀnare Àr uppgiftsorienterade vilket innebÀr att de fokuserar pÄ individens individuella framsteg, istÀllet för pÄ resultatet. Detta tillvÀgagÄngssÀtt bidrar till en högre inre motivation hos de aktiva, vilket forskning vidare har visat leder till att de aktiva fortsÀtter idrotta lÀngre upp i Äldern. Samtliga trÀnare arbetade med individuella samtal och pÄpekar att detta Àr ett viktigt instrument för att fÄ aktiva att komma över förluster och bibehÄlla en positiv motivation.

Syftet med studien Àr att fÄ en ökad kunskap om vad som motiverar elever i Ärskurs fem i lÀrarledda lÀrandesituationer. Valet att utföra studien i Ärskurs fem beror pÄ att vi under vÄr studietid har mött elever i denna Ärskurs och har stÀllt oss undrande till vad det Àr som motiverar dem. Motivation Àr ett begrepp som har genomsyrat lÀrarutbildningen och pÄ grund av detta ville vi veta mer om hur eleverna uppfattar begreppet. Flera teoretiker menar att elevers motivation till lÀrande kan pÄverkas av sÄvÀl inre som yttre faktorer samt diverse behov. Jenner (2004) anser att det Àven finns en tredje faktor dÀr eleverna tycks pendla mellan faktorerna.

I Sverige insjuknar varje Är 42 000 mÀnniskor i hjÀrtinfarkt och mer Àn hÀlften av dem drabbas i efterförloppet av en depressionsepisod. Syftet med studien var att belysa patienters upplevelser av det sociala stödet och avsaknad av stöd efter hjÀrtinfarkt. Metoden var litteraturstudie. Databassökningar gjordes i CINAHL som granskades i olika urvalssteg och utifrÄn granskningsmallar samt resulterade i tio artiklar publicerade 1995-2009 och Artiklarna analyserades med induktiv innehÄllsanalys. Litteraturstudiens metod utgick frÄn Polit och Becks arbetsmodell pÄ nio steg.

Uppsatsen har som syfte att öka förstÄelsen kring initieringen av processer för att stimulera entreprenörskapande i Blekinge. Undersökning har gjorts genom intervjuer med nyckelpersoner pÄ tre initiativ för att stimulera till entreprenörskap i Blekinge. Uppsatsens slutsats Àr att det som tycks ha störst betydelse för resultatet av en process för att stimulera entreprenörskap Àr att den operativa gruppen lyckas skapa en lÀrande organisation..

Syftet med detta arbete var att genomföra en undersökning för att identifiera vilka faktorer elever som studerar Matematik B pÄ gymnasieskolan, anser vara viktiga för deras motivation i matematik. Fokus lÄg pÄ differenser mellan könen. Undersökningen omfattade totalt 107 elever och utfördes pÄ en gymnasieskola i södra Sverige i november 2007. En enkÀt delades ut till eleverna dÀr de fick ange i vilken grad de instÀmde med ett antal faktorers betydelse för deras motivation i matematik. TvÄ enskilda faktorer kunde utlÀsas vara av klart större vikt för elevernas motivation Àn de övriga.

AbstractSyftet med detta vetenskapliga arbete Àr att studera hur olika pedagoger i förskoleklassbeskriver sitt arbete för att barnet ska kÀnna motivation och lust för att lÀra sig lÀsa.Forskningsbakgrunden lyfter fram olika forskares tankar och studier i Àmnet, huruvidapedagogen kan pÄverka barnets motivation och lÀslust eller inte. Forskarna Àr inte överensom huruvida pedagogen kan pÄverka barnets motivation och lÀslust, dÄ det finns forskaresom anser att pedagogen inte kan pÄverka barnets motivation medan andra menar attpedagogen har en viktig roll i barnets motivation och lÀslust. Personliga semistruktureradeintervjuer anvÀndes för att samla kvalitativ data frÄn sex olika pedagoger som arbetar iförskoleklass. Samtliga har högskoleutbildning i nÄgon form. Resultatet av intervjuernavisade att de sex informanterna var överens om att de kunde pÄverka barnets motivation ochlÀslust genom att sjÀlv vara positiva.

Motivation beskrivs som grundlÀggande för mÀnsklig verksamhet och handlar bland annat om att aktivera och upprÀtthÄlla beteenden. Det förekommer en mÀngd olika motivationsteorier i litteraturen men de som Àr mest intressanta för pedagogen Àr de som behandlar prestationsmotivation. Prestationssituationer kÀnnetecknas av att vi vill nÄ uppsatta mÄl och framgÄng. Teorierna tar upp flera faktorer som spelar roll för prestationsmotivationen, alltsÄ för hur mycket vi vÀljer att engagera oss i en aktivitet. NÄgra av dessa Àr vÀrdet vi ser i att utföra en uppgift, förvÀntningar om att klara den, tidigare erfarenheter av framgÄng eller misslyckande, förvÀntningar frÄn lÀrare och förÀldrar och sjÀlvuppfattning.Som pedagog Àr det viktigt att förstÄ vad en dÄlig sjÀlvkÀnsla innebÀr och vikten av att fÄ uppleva framgÄngar.

??FörsÀljningsbranschen anvÀnder sig av bÄde monetÀra och icke-monetÀra belöningar, vilka kan bidra till att fÄ sÀljare motiverade. En fallstudie har genomförts pÄ ett försÀljningsföretag. Empiriskt material samlades in genom intervjuer med sju sÀljare i tvÄ smÄ organisationer, varav fyra i en liten organisation och tre i en mikroorganisation. FrÄgestÀllningen i studien var att förklara hur sÀljarna i den lilla organisationen samt mikroorganisationen motiverades av monetÀra och icke-monetÀra belöningar för att sedan förklara om det förekom skillnader mellan sÀljarnas motivation av belöningar beroende pÄ organisationens storlek.