Syftet med denna studie var att studera hur förskollÀrare organiserar verksamheten för att ge utrymme till barns egna planer. För att forska kring detta utgick studien frÄn ett kvalitativt perspektiv och metoden var enskilda intervjuer med 4 förskollÀrare. Studien hade en fenomenografisk ansats. Kopplat till vÄr undersökning har vi anvÀnt oss av lÀroplanen för förskolan och litteraturstudier. Resultatet visar att förskollÀrarna uppfattar att barns lÀr sig genom socialt samspel, genom att göra samt nÀr lÀrande Àr lustfyllt och meningsfullt dÀr förskollÀrarnas roll i lÀrande Àr att vara handledare, medforskare, tillÄtande och möjliggörande.

VÀlkommen till förskolan Àr en undersökning om hur barn och vÄrdnadshavare blir bemötta under de första dagarna i förskolan, av Anna Friberg och Ingbritt Svensson. Studien beskriver hur pedagoger bemöter barn och vÄrdnadshavare under de fem första introduktionsdagarna. NÀr ett barn börjar förskolan tar pedagogerna inte enbart emot barnet utan hela familjen. I lÀroplanen för förskolan, Lpfö 98 (Reviderad 2010), framgÄr det att förskolans pedagoger ansvarar för att varje barn tillsammans med dess vÄrdnadshavare fÄr en god introduktion i förskolan. Pedagogerna ska visa respekt och ta ansvar för att utveckla en tillitsfull relation till barnet och dess vÄrdnadshavare. Examensarbetets syfte Àr att ÄskÄdliggöra familjers första möten med förskolan.

I denna studie har vi genom observationer undersökt tvÄ pedagogers val av metoder gÀllande lÀsning av litteratur i undervisningen i svenska. Vi valde att observera klasslÀrare i Ärskurs tre för att pÄ sÄ sÀtt kunna fokusera pÄ de mÄl som finns i kursplanen i svenska för just Ärskurs tre. Syftet med undersökningen var sÄledes att se hur dessa lÀrare arbetade med litteratur i undervisningen. Samtidigt fokuserade vi pÄ hur samtal och samspel anvÀndes i undervisningen. Vi antog dÄ ett sociokulturellt perspektiv dÀr vi anser att eleverna lÀr sig bÀst i samspel med varandra.UtifrÄn de frÄgestÀllningar vi hade, dÀr vi frÄgat oss vad för lÀsmaterial som anvÀnds, hur litteraturen anvÀnds i undervisningen samt huruvida elever och lÀrare samtalar kring det lÀsta, fann vi att det sÄg olika ut frÄn lektion till lektion.

Den vanligaste formen av korruption Àr enligt Brottsförebyggande rÄdet den form av korruption som benÀmns sofistikerad, eller indirekt, korruption. Den sofistikerade korruptionen Äterfinns oftast högt upp i organisationer, samt i mötena mellan representanter frÄn olika organisationer. Syftet med denna uppsats Àr att se hur teorier om organisationen av det offentliga livet och socialt kapital kan anvÀndas för att förklara förekomsten av sofistikerad korruption i Sverige. Tre empiriska fall av svensk korruption, Motala, Systembolaget och Skandia, anvÀnds för att belysa teoriernas förmÄga att förklara detta fenomen. Uppsatsen finner att sÄvÀl organisatoriska faktorer, till exempel sammanflÀtningen av statliga och privata principer, som förtroende inom grupper och frÄn utomstÄende har viss betydelse för att korruption uppstÄr och för dess omfattning.

Syftet med detta examensarbete var att ta reda pa? vilka typer av djuro?gon applicerade pa? en ma?nsklig karakta?r som kan uppfattas som mer eller mindre skra?mmande. Arbetet grundar sig pa? teorier om fiendedesign i skra?ckspel samt o?gonens anatomi. Sex konceptbilder skapades och anva?ndes till 15 semistrukturerade intervjuer.

How do we perceive literature? In our times computer games and Internet have made us grow more comfortable to the usage of non linear storylines. But how does this apply to printed literature?In this essay, called ?From a to b through d h and o. Non linear storytelling in our time? I have focused on nonlinear literature from different time periods and I have studied novels such as James Joyce?s Ulysses as well as works by William S.

Syftet med vÄr uppsats, Àr att ta reda pÄ hur pedagoger reflekterar och arbetar kring motivationens betydelse i elevers tidiga lÀs - och skrivutveckling. Uppsatsen inleder med att presentera samhÀllets krav pÄ elevers lÀs- och skriv förmÄga. Vi redogör Àven för vad lÀroplanen sÀger om lÀs- och skrivundervisningen i skolan, samt professor GÀrdenfors artikel om elevers motivation i lÀrandet. I det teoretiska ramverket, presenteras det sociokulturella perspektivet, samt teorier om lÀrande och motivation Àven Maslows behovshierarki bearbetas. Vidare i uppsatsen tar vi upp relevant forskningslitteratur omkring miljöns betydelse samt bemötande och samspel.

LÀroplanen för förskolan (Lpfö:98) uppmuntrar pedagoger att ha ett temainriktat arbetssÀtt. Vi har valt att undersöka vad pedagoger och barn pÄ en förskola anser om att arbeta temainriktat. Vidare vill undersöka och ta reda pÄ vilka kvalitéer som frÀmjar och utvecklar barnens sociala utveckling i temaarbetet enligt pedagogerna och se vilka faktorer som Àr viktiga för att pedagogerna och barnen ska kunna arbeta framgÄngsrikt med tema pÄ en förskola. För att undersöka detta har vi gjort en kvalitativ undersökning, genom att intervjua barn och pedagoger pÄ en förskola. Vi har kommit fram till att barnen och pedagogerna tycker om att arbeta temainriktat.

Syftet med min undersökning Àr att bidra till kunskap om hur elevernas skriftsprÄkliga utveckling kan frÀmjas under Äret i förskoleklass. Jag har valt att genomföra en kvalitativ intervjustudie av tvÄ förskollÀrare i en förskoleklass i en smÄstad i Mellansverige. Urvalet baseras pÄ att de bÄda pedagogerna sedan nÄgra Är aktivt valt metoder och arbetssÀtt för att frÀmja den lÀs- och skriftsprÄkliga utvecklingen hos sina elever. Mottagande lÀrare i Är 1 har uppmÀrksammat att förskoleklassens elever visar goda lÀs- och skrivfÀrdigheter.I min undersökning berÀttar förskollÀrarna att de arbetar mycket medvetet med olika övningar som syftar till att öka elevernas sprÄkliga och fonologiska medvetenhet. De beskriver att allt bokstavsarbete sker genom lek.

Syftet med min undersökning Àr att bidra till kunskap om hur elevernas skriftsprÄkliga utveckling kan frÀmjas under Äret i förskoleklass. Jag har valt att genomföra en kvalitativ intervjustudie av tvÄ förskollÀrare i en förskoleklass i en smÄstad i Mellansverige. Urvalet baseras pÄ att de bÄda pedagogerna sedan nÄgra Är aktivt valt metoder och arbetssÀtt för att frÀmja den lÀs- och skriftsprÄkliga utvecklingen hos sina elever. Mottagande lÀrare i Är 1 har uppmÀrksammat att förskoleklassens elever visar goda lÀs- och skrivfÀrdigheter.I min undersökning berÀttar förskollÀrarna att de arbetar mycket medvetet med olika övningar som syftar till att öka elevernas sprÄkliga och fonologiska medvetenhet. De beskriver att allt bokstavsarbete sker genom lek.

SAMMANFATTNINGTitel: Internetmobbning, en del av ungdomars vardag.Fo?rfattare: Edeblom, Susanne; Winther, KarinInstitution: Institutionen fo?r Ha?lsa och La?rande, Ho?gskolan Sko?vdeProgram/kurs: Magisterexamen i omva?rdnad, OM854A, 15pHandledare: Brovall, MariaExaminator: Hammarlund, KinaSidor: 21Nyckelord: internetmobbning, ungdomar, skolsko?terskor, ka?nslor, upplevelserBakgrund: I Sverige har idag de flesta ungdomar tillga?ng till internet och ma?nga fo?redrar att interagera o?ver internet. Detta har medfo?rt att mobbning o?ver internet har o?kat bland ungdomar. Internetmobbning leder till o?kad risk fo?r oha?lsa och sa?mre studieresultat.

Huvudsyftet med vÄr rapport var att undersöka vilken syn pedagogerna i förskoleklass har pÄ lek. Vi ville Àven ta reda pÄ vilket förhÄllningssÀtt pedagogerna har till lek, vilket utrymme leken har i förskoleklass, samt om lek i undervisningen har motsÀttningar. För att undersöka detta anvÀnde vi oss av metoden enkÀt. EnkÀten var helt standardiserad, vilket innebÀr att alla fick exakt samma frÄgor i samma ordning, men Àven ostrukturerad vilket betyder att det fanns maximalt med utrymme för svaren pÄ frÄgorna. I bakgrunden försöker vi bland annat klarlÀgga vad lek Àr, vidare tar vi upp olika inlÀrningsteorier samt pedagogens förhÄllningssÀtt till leken.

Bakgrund: Robot-assisterad kirurgi har blivit alltmer popul?rt och effektivt som en alternativ teknik till traditionell ?ppen kirurgi. Detta tillv?gag?ngss?tt som anv?nder ett avancerat system f?r att genomf?ra kirurgiska ingrepp har utvecklats ?ver tid och inneb?r flera f?rdelar som ?kad precision och kontroll samt minskad risk f?r komplikationer. Trots framstegen st?r kirurgiska team inf?r utmaningar med anpassning till den nya tekniken och behovet av att utveckla strategier f?r att uppn? optimalt resultat.

Ett uppdaterat och nutida sommarkollo som Àr anpassat för dagens standard och sÀtt att leva. PÄ en övergiven pojkkoloni pÄ Barnens ö i Roslagen skapas ett detta nya sommarkollo i samspel med landskapet..

Tidigare forskning visar att de klassiska psykosociala arbetsmiljömodellerna kan behöva kompletteras med ytterligare faktorer för att mÀtinstrument som baseras pÄ dessa modeller med sÀkerhet tar hÀnsyn till de arbetsförhÄllanden som rÄder inom tjÀnstesektorn idag. Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka vilka psykosociala arbetsmiljöfaktorer som Àr mest betydelsefulla inom tvÄ tjÀnsteföretag utifrÄn de faktorer som omfattas av Den hypotetiska ?kausala modellen?. Ett delsyfte med studien Àr Àven att analysera vilka faktorer som ingÄr i Företag 1 egenutvecklade frÄgeformulÀr för medarbetarundersökningar, utifrÄn Den hypotetiska ?kausala modellen?, samt ge förslag pÄ kompletteringar av formulÀret.