SAMMANFATTNING Att möta och vÄrda personer som Àr allvarligt sjuka och döende Àr svÄrt. Syftet med studien var att belysa pÄ vilket sÀtt som sjuksköterskan kan förmedla empati till en patient i livets slutskede samt att beskriva hur den empatiska relationen kan förstÄs med hjÀlp av Joyce Travelbees omvÄrdnadsteori. Studien Àr litteraturbaserad och bygger pÄ engelsksprÄkiga artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter. Studien bygger pÄ sex vetenskapliga artiklar publicerade mellan 1997 och 2000, varav fem Àr kvalitativa studier och en Àr litteraturstudie. I resultatet framkom att en god relation mellan sjuksköterska och patient Àr av betydelse för en empatisk relation, samt olika kommunikationsvÀgar och socialt samspel för att fÄ patienten att uppleva livskvalitet.

Bakgrund: M?nskliga faktorer utg?r i m?nga fall grunden f?r misstag som sker inom h?griskorganisationer. Operationsavdelningen ?r en h?griskmilj? och d?r arbetar det interprofessionella operationsteamet. Operationssjuksk?terskan ?r en av professionerna i teamet och genom att anv?nda olika kommunikationsstrategier samt bidraga till en psykologisk trygghet inom teamet kan kvaliteten p? kommunikationen inom operationsteamet ?ka.

Under dagen pÄ förskolan finns mÄnga stunder för lÀrande, det sker lÀrande i omsorgssituationer, i leken och i de planerade aktiviteterna. Syftet med denna studie Àr att studera om och hur pedagoger tar vara pÄ de lÀrtillfÀllen som finns i vardagen, fokus Àr att studera detta i tamburen. Vi har gjort en kvalitativ studie, samt anvÀnt oss av tidigare forskning och gjort en fÀltstudie som bestod av observationer med efterföljande intervjuer för att fÄ en ökad förstÄelse för hur pedagoger interagerar med barnen. Resultatet vi kom fram till Àr att det sker mycket lÀrande i tamburen, vid vissa tillfÀllen mer Àn vid andra. Pedagogerna vi studerade hade ett medvetet sÀtt att förhÄlla sig till lÀrtillfÀllena och tog vara pÄ dessa i de flesta fall.

Moraliska bedömningar har lÀnge ansetts komma frÄn rationellt tÀnkande, men Àven andra aspekter har setts ha en inverkan pÄ individers moraliska bedömningar: sÄ som socialt samspel med vÀnner och förÀldrar. I arbetet undersöktes det om tvÄ till synes likvÀrdiga situationer bedöms som moraliskt olika, dÀr ena situationen utspelar sig i verkligheten och den andra pÄ Internet. 276 gymnasielever med en medelÄlder pÄ 17 Är anvÀndes i analysen, 137 slumpades till betingelsen verklighet. Det framkom att situationen över Internet ansÄgs som moraliskt vÀrre Àn situationen i verkligheten. Vissa inomgruppsskillnader observerades, exempelvis att fÀrre diskussioner om moral med vÀnner, samt det upplevda förtrycket av kritiskt tÀnkande frÄn lÀrare, samvarierade med Äsikten att individerna agerade moraliskt bÀttre.

VÄrt examensarbete handlar om samspel mellan barn pÄ en förskola i Malmö. Undersökningens fokus ligger pÄ konflikter. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka konflikter mellan barn pÄ en smÄbarnsavdelning och den centrala frÄgestÀllningen i vÄr studie Àr: Vilka Àr de vanligaste orsakerna till konflikter mellan smÄ barn? DelfrÄgor som vi kommer att anvÀnda nÀr vi bearbetar och analyserar vÄra observationer Àr: Vad hÀnder under barnens konflikter? Hur ser samspelet ut vid konflikter mellan barnen? Vilka brister finns det i kommunikationen mellan barnen? Undersökningsgruppen bestÄr av 17 barn i ett - tre Ärs Älder pÄ en smÄbarnsavdelning. Den metod som anvÀnds Àr observationer med hjÀlp av en digitalvideokamera.

Syfte: Studiens syfte Ă€r att undersöka hur personalen arbetar frĂ€mjande och förebyggande med barns sprĂ„kutveckling och kommunikativa strategier i samspel och samtal i icke planerade aktiviteter. Även vilken roll specialpedagogen har i detta arbete. Hur gör personalen för att göra alla barn delaktiga i samtal och samspel? Hur bemöts barnen i samtal? Vad handlar innehĂ„llet i samtalen om? Hur utvecklas det? Hur arbetar specialpedagogen frĂ€mjande och förebyggande runt sprĂ„kutveckling och kommunikativa strategier?Teori: Studien tar utgĂ„ngspunkt frĂ„n en sociokulturell teori. I det sociokulturella perspektivet lĂ€ggs tyngdpunkten pĂ„ att lĂ€rande och utveckling sker i samspel mellan mĂ€nniskor i det sammanhang och den sociokulturella miljö dĂ€r individen ingĂ„r.

Tidigare forskning om skapande verksamhet i socialt arbete berör ofta bara en form av skapande, riktad till en specifik mÄlgrupp som exempelvis konst eller trÀdgÄrdsodling för gruppen psykisk ohÀlsa eller teater för gruppen funktionshindrade. Denna studie syftar till att undersöka hur skapande verksamhet, oavsett form fungerar som metod i socialt arbete.Skapande verksamhet i socialt arbete, Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ deltagares upplevelser av att anvÀnda sig av skapande metoder, inom det sociala arbetets verksamhetsfÀlt.Studiens teori utgÄr ifrÄn analysmetoden grounded theory och bygger pÄ intervjumaterial ifrÄn fyra fokusgrupper som representerar olika sociala verksamheter i Sverige.BÀttre sjÀlvförtroende, identitetsskapande och lÀttare integration i samhÀllet Àr nÄgra av slutsatserna som presenteras..

I denna undersökning stÄr pedagogers förhÄllningssÀtt till barns lek pÄ förskolans utegÄrd i centrum. Vi menar att detta Àr ett angelÀget omrÄde eftersom leken anses viktig för barnens lÀrande och utveckling. Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagogerna samspelar, agerar och förhÄller sig till barnen och barnens lek pÄ utegÄrden. Genom att undersöka pedagogernas förhÄllningssÀtt kan deras sÀtt att möjliggöra barnens lek synliggöras. Det empiriska materialet har producerats pÄ tvÄ olika förskolor och metoden som anvÀnts har varit videoinspelning.

The use of digital technology in preschool has been a question aboutif it will be used. By the new curriculum for preschool, it now is a question about how it will be used. My experience shows that many pedagogues are still afraid that the children will miss the interaction whit other children when they are using digital technology.The aim of the study is to see if it is social for the children to use digital technology in preschool.This study is made by inquiry, qualitative interviews and observations.My result shows that children are social active with each other while using digital technology. Turn taking and time determines who will play and what the conditions are. The thesis concludes that children perform social interaction when using digital technology.

The curriculum of the Swedish school system explains how the transitions between the preschool class and the pre-school should be. The co-operation between the organisations should aim for a long term perspective with the students learning process in mind (Lgr11).The pre-school has almost the same aim in their curriculum, as the curriculum of the Swedish school system.The aim with my study is to examine how the teachers from the different organizations relate to knowledge and how they look at the students social interactions. Also how the transition between the pre-school and the pre-school class is viewed from their point of view. How do the teachers from the different organisations comprehend knowledge?How do the teachers from the different organisations comprehend the social abilities?How do the teachers from the different organisations work and interact in terms of the transition between the pre-school and the pre-school class?The study that has been made is about the transitions between the pre-school and the pre-school class. ItŽs been investigated by doing interviews with teachers from both the pre-school and the pre-school class.

Syfte och frÄgestÀllningar : TidsNÀtverket i Bergsjön, upprÀttat i augusti Är 2007 i Göteborg, Àr en verksamhet grundad pÄ time bank-modell. Syftet med undersökningen Àr ?att studera vilka positiva och negativa erfarenheter av TidsNÀtverket i Bergsjön som dess deltagare ger uttryck för samt vilka konsekvenser verksamheten har fÄtt för dem med avseende pÄ empowerment och socialt kapital?. Mina frÄgestÀllningar Àr: 1) Vilka positiva och negativa erfarenheter av TidsNÀtverket i Bergsjön ger dess deltagare uttryck för? 2) Vilka konsekvenser har TidsNÀtverket i Bergsjön haft för uppkomsten av empowerment och socialt kapital hos deltagarna?Metod och material : Studien anvÀnder sig av semi-strukturerade intervjuer med deltagare, ostrukturerade intervjuer med den verksamhetsansvarige, liksom studier av intern dokumentation.

Bakgrund: Socialt företagande utmÀrks av entreprenörens förmÄga att identifiera samhÀllsproblem och tillmötesgÄ de sociala behoven i samhÀllet. Det finns olika definitioner av socialt entreprenörskap, och dessa antyder att de styrande drivkrafterna skiljer sig ifrÄn de i traditionellt entreprenörskap. De motivationsfaktorer som den sociala entreprenören har skulle kunna Äterspeglas i hur verksamheten bedrivs och hur organisationens grundtankar förmedlas ut i företaget. Vidare skulle detta kunna ha en pÄverkan i strÀvan efter företagets uppsatta mÄl, vare sig deÀr socialt, miljömÀssigt eller ekonomiskt motiverade.Problemformulering: Vad finns det för drivkrafter hos en social entreprenör samt hur genomsyras det i företaget?Syfte:Syftet med uppsatsen Àr att genom fallstudie skapa ökad förstÄelse för den sociala entreprenören samt hur den motivation som finns visar sig iverksamheten.Metod: För uppsatsen har en kvalitativ ansats valts,och baseras pÄ en fallstudie av ett företag vars verksamhet utgÄr ifrÄn socialt entreprenörskap.

Bakgrund: Att Ă„ldras medför ofta en naturlig begrĂ€nsning av aktiviteter. I alla kommuner i Sverige skall socialnĂ€mnderna verka för att gruppen Ă€ldre mĂ€nniskor fĂ„r behĂ„lla sin sjĂ€lvstĂ€ndighet under trygga förhĂ„llanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Äldres livskvalitet pĂ„verkas av att ha ett socialt nĂ€tverk och delta i aktiviteter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva samband mellan socialt nĂ€tverk och levnadsvanor hos Ă€ldre. Metod: Studien bygger pĂ„ datamaterial ur SNAC (The Swedish National Study on Aging and Care) som Ă€r en pĂ„gĂ„ende studie. I studien har datamaterial frĂ„n 1372 deltagare anvĂ€nts. Data bearbetades med hjĂ€lp av SPSS (Statistical Package for the Social Sciences) i en kvantitativ metod med hjĂ€lp av Spearmans rangkorrelation. Resultat: Resultatet visar att variabler valda med anknytning till socialt nĂ€tverk korrelerar med variabler valda ur deltagarnas levnadsvanor.

SAMMANFATTNINGBakgrundProblematiken kring ohÀlsosamma levnadsvanor och hÀlsa vÀxer i dagens samhÀlle. Den obalans mellan energiintag och energiförbrukning som uppkommer till följd av ett inaktivt liv och allt större matportioner, ökar risken för fetma. Matvanor, alkohol, tobak och fysisk inaktivitet Àr faktorer som pÄverkar risken att drabbas av hjÀrt- och kÀrlsjukdomar, varför dessa levnadsvanor kom att utgöra fokus i den hÀr studien. De förÀndringar som sker i kroppen pÄ grund av en ohÀlsosamlivsstil startar redan i ungdomen varför det Àr viktigt med tidiga preventiva insatser. Studier visar att ungdomar pÄ praktiska gymnasieprogram visar en sÀmre sjÀlvskattad hÀlsa och en högre förekomst av hÀlsoriskbeteenden jÀmfört med ungdomar pÄ teoretiska gymnasieprogram.

Enligt skolverkets statistik har gruppstorleken i förskolan ökat samtidigt som personaltÀtheten minskat.  Syftet med denna studie Àr att undersöka förskollÀrares syn pÄ hur gruppstorlek och personaltÀthet pÄverkar barns lÀrande och utveckling. I undersökningen intervjuades fyra förskollÀrare med olika lÄng erfarenhet av yrket. I Lpfö 98 stÄr det att personalens uppdrag Àr att tillgodose alla barns behov och lÀgga grunden för ett livslÄngt lÀrande, dÀr samspel, samtal och lek ska uppmuntras. Enligt den sociokulturella lÀrandeteorin lÀr barn i samspel, kommunikation och lek med varandra.