Denna studie behandlar ungdomars upplevelser av det sociala samspelet i skolmiljön. I dagens svenska samhÀllsdiskussion och i svenska medier framförs bristen av ordning och uppförande, trakasserier mellan elever, vÄld mot lÀrare och lÀrares brist pÄ handlingsmöjligheter. Samtidigt visar en rapport frÄn skolverket att Ätta av tio grundskolelever upplever att lÀrare och elever bemöter varandra med respekt. Regeringen har presenterat nya förslag till ÄtgÀrder mot denna oordning, exempelvis skriftliga ordningsomdömen i betyget.VÄrt syfte har varit att undersöka ungdomars uppfattningar av hur det Àr i skolan, hur de förklarar och förstÄr relationer och interaktioner mellan olika aktörer samt deras tankar kring vad som skapar en god skolmiljö. Undersökningen har bedrivits utifrÄn en kvalitativ metod med fokusgrupper som undersökningsverktyg.

Syftet med min studie har varit att synliggöra tolkningen av begreppet lÀrande i fritidshemmet enligt fritidspersonal och barngrupp. I min studie har det framgÄtt pÄ att det finns sÄvÀl enade som splittrade meningar om vad lÀrande innebÀr för verksamheten. Exempelvis gÀllande synen pÄ vilka aktiviteter som var av relevans för barnens inlÀrning. Det har visat sig att socialt samspel, miljö, praktisk-estetisk verksamhet och fysisk aktivitet lÄg till stor grund för lÀrandeprocessen. Vad som begrÀnsar fritidslÀrarnas arbete med sin verksamhet i fritidshemmet Àr utrymme i form av tid och rum för aktiviteter.

Autism Àr troligen nÄgot som har funnits i alla kulturer. Gemensamt för alla inom autismspektrumet (AST) Àr svÄrigheter med kommunikation, socialt samspel och förestÀllningsförmÄga. Orsaken bakom svÄrigheterna Àr Ànnu inte helt klarlagda. LÀnge har det varit kÀnt att mÄnga inom AST kan ha en annorlunda perception. Personer med AST Äterfinns i alla vÄrdkontexter och vÄrdpersonal finns i allmÀnhet en liten kunskap om hur sjuksköterskan kan bemöta dessa personer som krÀver extra hÀnsyn.

Syftet med denna kvalitativa uppsats har varit att utifrÄn ett genusvetenskapligt perspektiv studera socionomstudenters uppfattningar kring kön i relation till socialt arbete. Studiens övergripande syfte samt frÄgestÀllningar har besvarats genom att sex socionomstudenter har intervjuats inom ramen för tvÄ fokusgruppsintervjuer. De data som genererades har studerats dels utifrÄn genusordningens tvÄ grundlÀggande principer (könens isÀrhÄllande samt manligthetsnormen), dels utifrÄn begreppen homosocialitet, heteronorm och intersektionalitet. Uppsatsens huvudsakliga resultat synliggör att socionomstudenterna som deltog i studien gav uttryck för ambivalenta uppfattningar kring kön i relation till socialt arbete. Denna ambivalens synliggjordes dÄ studenterna vid flertalet tillfÀllen betonade att det var individen snarare Àn dennes könstillhörighet som var relevant inom socialt arbete för att andra gÄnger ge intryck av att kön ÀndÄ kan spela/spelar roll.

Socialsekreterare Àr en yrkesgrupp med stora pÄfrestningar emotionellt och ÀrendemÀssigt. Enligt tidigare studier har belastningen pÄ socialsekreterare de senaste tio Ären ökat. Syftet med denna studie Àr att fÄ en ökad förstÄelse för hur socialsekreterare upplever sin arbetssituation. UtifrÄn ett hermeneutiskt perspektiv belyses vilka emotioner som uppkommer i arbetet och hur socialsekreterare hanterar dessa samt vilken betydelse socialt stöd har för hur de uppfattar sin arbetssituation. Studien bygger pÄ en sammansatt metod bestÄende av kvalitativa intervjuer och textanalys.

Syften med vÄr studie var att undersöka begreppet utanförskap och dess koppling tillvissa bostadsomrÄden. Vi intervjuade personer verksamma inom socialt arbete, och medstrategiskt ansvar för att implementera politiska direktiv gÀllande att bryta utanförskapet.Undersökningen genomfördes med semistrukturerade kvalitativa intervjuer samt enfokusgruppintervju, och informanterna tillfrÄgades om sina uppfattningar om begreppenutanförskap och utanförskapsomrÄden. Vi fann att informanterna definierade utanförskapsbegreppetgenom att prata om vad utanförskap inte Àr. Ett motsatsförhÄllande uppvisadesi resonemang kring innanförskapet och dess bestÄndsdelar. Informanterna uppgavÀven delaktighet som en motsats till utanförskap, och arbete som en viktig komponenti delaktigheten.

Syftet med studien Àr att studera den diskursiva konstruktionen av det förebyggande sociala arbetet med ungdomsbrottslighet, genom att studera underlaget till en aktuell insats (Sociala insatsgrupper). Ett diskursanalytiskt tillvÀgagÄngssÀtt har varit styrande i teoretiska samt metodologiska övervÀganden. UtgÄngspunkten för analysen har varit generell diskursteori samt teorier om diskurser som styr socialt arbete. En slutsats Àr att det bÄde finns diskurser för ett individinriktat samt strukturinriktat fokus men att det förstnÀmnda har vidare utrymme i de studerade texterna vilket tyder pÄ att det sociala arbetet med ungdomsbrottslingar till stor del influeras av dominanta individinriktade diskurser sÄ som: biomedicinska, juridiska samt "psy" diskurser. Vilket fÄr som konsekvens att sociala insatser konstrueras med fokus pÄ att förÀndra individers beteende och att fokus pÄ strukturella faktorer negligeras.

I den hÀr studien har vi granskat skriftliga omdömen och individuella utvecklingsplaner (IUP) i Ärskurs tvÄ och fyra samt gjort intervjuer med respektive klassförestÄndare för att belysa vikten av att formulera sig pÄ ett professionellt och korrekt sÀtt enligt Skolverkets anvisningar. Eftersom dokumenten Àr en allmÀn handling kan negativa vÀrderingar av personens egenskaper pÄverka elevens framtid. Vi har Àven studerat hur processen ser ut som helhet, frÄn planering till fÀrdigstÀlld IUP. De frÄgestÀllningar vi har utgÄtt ifrÄn Àr: Hur formulerar pedagogerna vad som skrivs i de individuella utvecklingsplanerna och de skriftliga omdömena? och Vilka likheter/skillnader gÄr det att utlÀsa mellan de olika pedagogernas arbetssÀtt med de individuella utvecklingsplanerna, de skriftliga omdömena och utvecklingssamtalen? I analysen inspireras vi av Vygotskijs teorier om att lÀrande sker i samspel med andra.

Vi vill ta reda pĂ„ hur kvinnliga pedagoger i förskolan fördelar talutrymmet och hur kommunikation/samspel ser ut mellan pedagog, flickor och pojkar. De frĂ„gestĂ€llningar som ligger till grund för vĂ„r studie Ă€r:· Skiljer det sig i flickors och pojkars tilldelade talutrymme/uppmĂ€rksamhet i samling pĂ„ förskolan. Är det sĂ„ att pojkar fĂ„r större talutrymme/uppmĂ€rksamhet?· Finns det en medvetenhet hos pedagogen i hennes förhĂ„llningssĂ€tt/kommunikation/samspel/interaktion?· Finns det skillnader i pedagogens uttryckssĂ€tt till flickor och pojkar vid tillsĂ€gelser och bekrĂ€ftelse?· AnvĂ€nder pedagoger lika/olika ordval, röstlĂ€ge, tonfall, kroppssprĂ„k gentemot flickor och pojkar?I vĂ„r fallstudie har vi observerat pedagoger och barn genom videoinspelning och intervjuat pedagogerna angĂ„ende genus och jĂ€mstĂ€lldhet. Intervjuerna dokumenterades genom ljudupptagning.

Inledning: Det finns idag en brist nÀr det gÀller forskning kring privata HVB-institutioner. Denna studie Àmnar undersöka miljöterapeutiskt behandlingsarbete pÄ HVB-institution. Författaren Àr intresserad av hur ett anknytningsbaserat behandlingsarbete kan se ut.FrÄgestÀllning: Hur skapar behandlingspersonalen förutsÀttningar för ungdomarnas möjlighet till anknytning?Metod: Genom att göra djupintervjuer med fem behandlingshemsterapeuter om deras arbete i den ostrukturerade miljöterapin, Àmnar författaren att bidra till förstÄelsen och innebörden av anknytningsbaserat arbete pÄ institution. Intervjuerna har analyserats med hjÀlp av förutbestÀmda dimensioner tagna frÄn anknytningsteorin.

Syftet med denna studie har varit att belysa lekens betydelse för barns lÀrande sett ur barns perspektiv, och hur empati och vÀnskap visar sig i barnens lek. FrÄgestÀllningarna som jag har anvÀnt mig av Àr: Vad beskriver barnen att de lÀr sig i leken sett ur deras perspektiv? Hur stor betydelse har empati och vÀnskap för barnens lek? Studien grundar sig pÄ en kvalitativ metod i form av observationer och intervjuer med barn i förskolan. I bakgrunden beskrivs det sociokulturella perspektivet och utvecklingspedagogiken som utgör studiens teoretiska utgÄngspunkter. Resultatet visade att barnen anser att de lÀr sig socialt samspel, turtagande, empati och kommunikation genom leken.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka hur fysisk aktivitet och socialt stöd pÄverkar fyra elevers upplevelse av mental hÀlsa med fokus pÄ negativ stress.-          Hur pÄverkar fysisk aktivitet upplevd stress hos fyra elever i Ärskurs 9?-          Hur pÄverkar socialt stöd upplevd stress hos fyra elever i Ärskurs 9?MetodStudien har genomförts som en kvalitativ undersökning med utgÄngspunkt i hermeneutiken. För att besvara frÄgestÀllningarna har intervjuer med halvstruktur genomförts pÄ fyra elever i Ärskurs 9. Intervjuerna genomfördes med ljudinspelning och varade mellan 15 och 30 minuter. Materialet transkriberades och analyserades med hjÀlp av Krav- Kontroll- Stödmodellen.

BakgrundVÄrt intresse kring barns könskonstruerande i förskolan har motiverat oss till att genomföra denna studie. VÄr bakgrund kommer dÀrför att belysa forskning kring könsskapande, könsteorier samt lek och lekmiljön.SyfteSyftet med vÄr undersökning Àr att undersöka hur kön konstrueras i smÄ barns fria inomhuslek pÄ förskolan i samspel med andra barn och i samspel med pedagoger.MetodVi har valt att anvÀnda oss av en kvalitativ metod i vÄr studie. Som undersökningsverktyghar vi anvÀnt observationer. Observationerna har utförts pÄ en smÄbarnsavdelning pÄ en förskola.ResultatVÄrt resultat visar att barn konstruerar kön genom att anvÀnda materialet som finns pÄ förskolan.Studien visar att pedagogerna pÄ förskolan, spelar en stor roll i barnens könskonstruerande dÄ barnen identifierar sig med vuxna i sin omgivning. Vi ser dÀrför att yttre faktorer, sÄsom miljön, andra barn samt pedagogerna, har en avgörande roll i hur barn konstruerar kön..

Syftet med denna studie var att undersöka den fria leken i en förskoleklass ur genusperspektiv samt barnens uppfattningar av detta.De olika frÄgestÀllningarna som vi utgÄtt frÄn Àr:?Vilka olika aktiviteter vÀljer pojkar och flickor i den fria leken??Anser barnen att det finns olikheter i pojkars och flickors fria lek??Vad Àr flickors och pojkars uppfattningar om plats att leka pÄ och socialt samspel dem emellan?Undersökningsmetoden som anvÀnts i denna uppsats var kvalitativ och de olika metoder som anvÀndes var intervjuer med barnen, strukturerade observationer med observationsschema med lekkategorier och ostrukturerade observationer. VÄrt resultat av denna studie visar att barnen till största delen valde att leka könsblandat under sin fria lek i förskoleklassen. Olika slags rollekar dominerade vid den gemensamma leken dÀr pojkarna ofta fick en underordnad roll. I de lekar som var könsbundna anvÀndes olika slags leksaker av pojkarna respektive flickorna.

Syftet med vÄr studie var att nÄ förstÄelse av vad som avses med pedagogiska verktyg i lÀrares arbete med elever i socioemotionella svÄrigheter.För att kunna nÄ en förstÄelse anvÀnde vi oss av kvalitativ intervju. Vi intervjuade fyra lÀrare i skolÄr 1-3 om hur de vÀljer och motiverar arbetssÀtt och innehÄll i arbetet med elever i socioemotionella svÄrigheter.VÄrt resultat visar att kommunikationen Àr ett viktigt pedagogiskt verktyg i samverkan med kollegor och förÀldrar i arbetet med elever i socioemotionella svÄrigheter. LÀrarna i vÄr studie ansÄg ocksÄ att förmÄgan till samspel Àr av stor betydelse för att kunna skapa bra förutsÀttningar för dessa elever. Resultatet visar ocksÄ att nÄgra lÀrare upplever att de saknar pedagogiska verktyg efter avslutad lÀrarutbildning. Andra upplever att de har verktyg men saknar ?mandat? för att anvÀnda dem..