Vi har anvÀnt oss av semistrukturerade intervjuer med jurister, poliser och kvinnojoursaktiva för att utreda och analysera fenomenet olaga förföljelse. Det Äsikter som framkom i intervjuerna har tolkats och analyserats utifrÄn den symboliska interaktionismen samt frÄn Beckers (1997) begrepp outsiders och moraliska entrepenörer. Olaga förföljelse innehÄller flera brottsrubriceringar, definitionen av olaga förföljelse Àr nÀr en gÀrningsperson begÄr systematiska och upprepade handlingar mot en ett offer. Offret i sin tur upplever kontakten som oönskad, negativ och krÀnkande. Lagen Àr nystiftad och ger begrÀnsad uppfattning om huruvida det Àr ett socialt problem.

Mot bakgrund av socialisationsprocessen och de rÄdande genusnormerna som verkar inom denna, Àmnar den hÀr studien undersöka huruvida sambandet mellan socialt stöd och psykisk hÀlsa bland barn och unga varierar enligt könskompositioner mellan förÀldrar och barn. Ytterligare ett syfte Àr att studera om ovanstÄende samband skiljer sig mellan Àldre och yngre barn.Uppsatsen Àr kvantitativ och studiens analyser baseras pÄ empirisk data frÄn Barn-LNU och Barn-ULF (2000-2001). Analyserna genomförs med linjÀr regression med hjÀlp av statistikprogrammet SPSS (n=1,964).Resultatet visar att det finns ett samband mellan socialt stöd frÄn förÀldrar och psykisk hÀlsa bland barn och ungdomar i Äldrarna 10-18 Är. Detta gÀller dock inte alla aspekter av socialt stöd. Resultatet visar vidare att den psykiska hÀlsan varierar enligt kön; pojkar har bÀttre psykisk hÀlsa Àn vad flickor har.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka lÀrarens syn pÄ disciplin i klassrummet. Examensarbete behandlar Àmnet disciplin i klassrummet och dess pÄverkan nÀr det gÀller inlÀrningsmiljö och arbetsro i klassrummet. Vi observerade och intervjuade fyra lÀrare frÄn Ärskurs 1, 2, 4, 5 i en grundskola. Deltagarna i vÄr intervju var mellan 32 -53 Är, en manlig, resten var kvinnliga. VÄra frÄgestÀllningar Àr: hur tÀnker lÀrare om innebörden av disciplin, vilka olika faktorer som enligt lÀrare kan resultera i ett bra disciplinerat klassrum, vad lÀrarna, anser pÄverkar ordningen respektive oordning samt pedagogers motiv till disciplin i klassrummet.

Malmkvist, C & Wiklund, N (2011). Ett barns liv och leverne i ett kuddrum. Lek och kulturskapande i ett kuddrum, utifrÄn barns kompetenser sett ur ett sociokulturellt perspektiv. Malmö: LÀrande och samhÀlle: Malmö Högskola Examensarbetet handlar om lek och kulturskapande utifrÄn barns kompetenser, sett ur ett sociokulturellt perspektiv. Empirin blev insamlad pÄ en förÀldrakooperativ förskola i Malmö kommun. Syftet med examensarbetet var att beskriva och förstÄ vad och hur barn, 4-5 Är, lekte i en begrÀnsad förskolemiljö. För att uppnÄ studiens syfte stÀlldes följande frÄgestÀllningar: Vad och hur leker barnen i kuddrummet? Vilka kompetenser visar barnen i samspel med varandra? Vad har barnen för uppfattning om kuddrummet och dess miljö? De metoder som anvÀnts för att fÄ fram resultatet har varit gruppintervjuer, enskilda intervjuer med teckning som underlag, samt deltagande observationer.

Examensarbetets fokus Àr hur smÄ barn mellan ett till tre Är interagerar och samlÀr tillsammans i svensk förskola. Det övergripande syftet var att undersöka hur de yngsta förskolebarnens samspel, samlÀrande, kommunikation samt kamratrelationer gestaltas i lek och vardagliga situationer pÄ förskolan. Detta för att öka kunskapen om de yngsta barnens sociala vÀrld tillsammans med andra barn och vuxna i förskolan. En kvalitativ undersökning genomfördes pÄ en smÄbarnsavdelning med 16 barn, dÀr 7 var flickor och 9 var pojkar. 14 av de 16 barnen var Àven nyinskolade pÄ avdelningen.

Produktfo?rsto?rande bakterier i mjo?lk fo?rsa?mrar kvalite?n och fo?rkortar dess ha?llbarhetstid. Det a?r da?rfo?r ba?de fo?r mejeriindustrin och fo?r konsumenten o?nskva?rt att ma?ngden produkt- fo?rsto?rande bakterier i mjo?lken a?r la?g. Syftet med denna o?versikt a?r att sammansta?lla litte- ratur som behandlar vilka produktfo?rsto?rande bakterier som finns i obehandlad och pasto?- riserad konsumtionsmjo?lk och mjo?lkprodukter, vilka problem de orsakar samt hur deras fo?rekomst kan fo?rebyggas.

Syftet med denna studie var att fÄ djupare förstÄelse av det ömsesidiga samspelet mellan elever med synnedsÀttning i kombination med flera andra funktionsnedsÀttningar och personal pÄ en specialskola. Genom intervjuer ville vi undersöka hur personal pÄ en specialskola beskrev ömsesidiga möten och hur det Àr kopplat till lÀrande. Resultatet visade pÄ nÄgra viktiga förhÄllanden som var kÀnnetecknande frÄn intervjuerna. Det vi lyfter fram Àr kÀnslomÀssig lyhördhet mellan elev och personal, som innebÀr att man Àr inkÀnnande och svarar pÄ initiativ och samspel genom att bekrÀfta med ord och handling. Följsam turtagning, som medför att samspelet upprepas och förnyas genom en stÀndig förÀndring.

I detta examensarbete Àr det övergripande syftet att ta reda pÄ i vad mÄn lÀrare integrerar bild som kulturellt redskap i undervisningen för att bidra till elevers meningskapande i lÀrprocesser. Studien belyser Àven de möjligheter och hinder lÀrarna upplever genom att integrera bild som kulturellt redskap i undervisningen. Som grund för analys och diskussion Àr de kvalitativa intevjuerna som vi genomfört med fem verksamma lÀrare i grundsolans tidigare Är. Reslutatet visar pÄ att lÀrarna pÄ flera sÀtt inbegriper bild som kulturellt redskap i undervisningen och att de anser att bilden har en viktig funktion för elevers meningkspande lÀrprocessen. Gemensamt för lÀrarna Àr Àven att de arbetar ur ett multimodalt perspektiv dÀr flera resurser för lÀrande samverkar och att eleverna ges möjlighet att arbeta i ett socialt samspel med andra, vilket bidrar till elevers meningskapande..

Att anvÀnda sig av naturens lÀkande kraft hÄller pÄ att ta form som metod i Sverige, medinriktning pÄ dess effekter gÀllande psykisk ohÀlsa. Denna studie har med utgÄngspunkt i enlitteraturöversikt över svensk forskning pÄ omrÄdet undersökt hur grön rehabilitering definierasoch vilka metoder som inkluderas. Studien har funnit en gemensam teorigrund för grönrehabilitering och jÀmfört denna med tvÄ inom socialt arbete viktiga teoretiska perspektiv,socialkonstruktionism och systemteori. Efter att studien beskrivit vad som kan ses vara grundenför grön rehabilitering med inriktning pÄ psykisk ohÀlsa gjordes en ansats att utröna pÄ vilkaomrÄden inom socialt arbete metoder frÄn grön rehabilitering skulle kunna implementeras. Vadsom blev tydligt i detta var hur praktikerna inom vissa omrÄden skulle kunna tillföra kvalitéerhos varandra.

Syftet i studien var att undersöka vilken pÄverkan socialt stöd har pÄ arbetstillfredsstÀllelsen. Till detta undersöktes Àven vilken pÄverkan Älder, kön, utbildningsnivÄ, anstÀllningsform och arbetet i grupp har pÄ arbetstillfredsstÀllelsen. Resultatet analyserades mot Herzbergs tvÄfaktorteori om arbetstillfredsstÀllelse. Resultatet berÀknades med hjÀlp av Statistical Package for the Social Sciences (SPSS) och bygger pÄ en enkÀtundersökning (n=136) med hjÀlp av bekvÀmlighetsurval i en statlig myndighet. Regressions- och korrelationsanalyser av data anvÀndes.

Syftet med denna studie Àr att fÄ kunskap och förstÄelse om smÄbarns sÀtt att samspela och kommunicera med varandra i den fria leken, bÄde verbalt och icke verbalt. Efter att vi bearbetat tidigare forskning genom relevant litteratur till vÄrt syfte har vi diskuterat fram den metod som vi ansett kunna ge oss svar pÄ vÄrt avsedda undersökningsomrÄde. Vi valde att observera smÄbarnen i deras fria lek som kÀnda icke deltagande observatörer. Detta gjordes under tvÄ dagar pÄ en förskoleavdelning. Vi befann oss bÄda tvÄ pÄ samma avdelning, men vi försökte dela pÄ oss och befinna oss pÄ olika platser.

Syftet med detta arbete Àr att studera vad som hÀnder med förskolebarns kommunikation, samspel och lÀrande i mötet med det digitala verktyget ipad. I denna undersökning har jag Àven tittat nÀrmare pÄ hur pedagogen förhÄller sig och pÄverkar situationen. Jag har nÀrmat mig undersökningsomrÄdet med en kvalitativ ansats dÀr jag anvÀnt mig av observation som metod. Mina observationer har utförts pÄ en förskola dÀr jag studerat barn och pedagoger pÄ tvÄ av förskolans avdelningar, en avdelning med barn i Äldern 1-3 Är och en avdelning med barn i Äldern 3-5 Är.Resultatet pÄvisar att barnen blir sprÄkligt aktiv och engagerade i mötet med ipaden. De kommunicerar och samspelar med varandra pÄ mÄnga olika sÀtt.

Den hÀr studien syftar till att ge exempel pÄ hur emotionell kommunikation kan se ut och fungera mellan lÀrare och elever i sÀrskolan som anvÀnder alternativ och kompletterande kommunikation. Emotionell kommunikation utgör en stor del av vÄr dagliga kommunikation och det Àr emotionerna som ger vÄra liv mening och sammanhang. Den forskning som har gjorts inom detta omrÄde har ofta fokus pÄ samspel mellan elever/barn och lÀrare/vuxna och visar att lÀrarna inte alltid Àr medvetna om sina kommunikativa handlingar samt att det ofta sker kommunikation som inte Àr verbal hos barn med alternativ och kompletterande kommunikation. Studien vilar pÄ ett sociokulturellt perspektiv och ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv dÀr kommunikation och sprÄkanvÀnding anses vara en betydande faktor i individens utveckling. Det insamlade materialet har bestÄtt av videoinspelningar av tvÄ elever och tre lÀrare som har granskats och analyserats utifrÄn hur emotioner uttrycks och organiseras i interaktionen.

Syftet med denna studie har varit att ta reda pa? vilka samha?lleliga faktorer som initierade det egyptiska upproret. Enva?ldsha?rskaren Mubarak hade styrt landet i 30 a?r fram till revolten 2011. Egypten hade sedan la?ng tid lidit under sva?ra ekonomiska och sociala fo?rha?llanden, da?r medborgarna saknade politiska ra?ttig- heter.

Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur pedagoger arbetar och stödjer barn med synnedsÀttning pÄ förskolan. Det handlar ocksÄ om att se hur ett samspel kan se ut mellan ett barn med synnedsÀttning och pedagogerna. Som pedagog i förskolan bör man veta hur man kan arbeta med barn i behov av sÀrskilt stöd som exempelvis barn med synnedsÀttning. Detta har tagits reda pÄ med hjÀlp av frÄgestÀllningarna: Hur arbetar pedagoger pÄ en förskola med ett barn som har synnedsÀttning och Àr i behov av resurs/extra stöd? Hur kan ett samspel se ut mellan barnet och pedagogerna samt de andra barnen? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgestÀllningar valdes att intervjua tre pedagoger pÄ en förskola.