Bakgrund: Ett beteende som uppmÀrksammas mer och mer i samhÀllet och blir allt vanligare Àr avsiktligt sjÀlvskadebeteende. Beteendet Àr vanligast hos unga kvinnor. De fysiska skadorna Àr mestadels lindriga men det finns ofta bakomliggande sjÀlsliga problem och det borde dÀrför vara av betydelse för omvÄrdnadspersonal att kunna se bakom ett sjÀlvskadebeteende för att hjÀlpa. Syftet: Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som pÄverkar samspelet mellan patienter med avsiktligt sjÀlvskadebeteende och omvÄrdnadspersonal. Metod: Studien har utformats som en litteraturstudie och baserades pÄ vetenskapliga artiklar som publicerats i databaserna PubMed, ELIN @Kristianstad, Cinahl och artiklar funna genom manuella sökningar.

Syftet med studien var att observera hur förskolebarn kommunicerar och samspelar vid datorn, bÄde verbalt och icke-verbalt. Syftet var Àven att belysa pedagogers uppfattningar om barns kommunikation och samspel och hur de organiserar datoranvÀndandet i verksamheten.Studien Àr av kvalitativ karaktÀr dÀr videoobservationer och intervjuer anvÀndes. Totalt observerades 7 barn i 4-5 Ärs Älder och 4 pedagoger intervjuades.Resultatet visade att barnen kommunicerade pÄ olika sÀtt, detta delades in i 6 skilda kategorier: kommunikation om planering, emotionell kommunikation, icke-datorrelaterad kommunikation, kommunikation med spelets auditiva funktioner, kommunikation med datorn som person och kommunikation om spelet. Som mest höll sig kommunikationen om spelet som barnen spelade. KroppssprÄket bestod till störst del av gester i form av pekningar och vi mÀrkte att gesterna hjÀlpte till dÀr sprÄket fattades.

Psykiatrireformen 1995 bidrog till att samhÀllsinsatserna ökade för personer med psykisk ohÀlsa inom omrÄden som boenden och sysselsÀttningar. Handlingsplaner och mÄl skapades för att hela Sveriges befolkning skulle fÄ möjlighet att kÀnna delaktighet och ha inflytande i samhÀllet. Socialt stöd har pÄvisat ha stor betydelse i samband med ÄterhÀmtning och integration i samhÀllet. Syftet med denna studie var att undersöka hur personer med psykisk ohÀlsa uppfattar socialt stöd frÄn eget perspektiv och vilka erfarenheter de har av det. Genom en kvalitativ metod genomfördes sex semistrukturerade intervjuer dÀr data samlades in.

Vilka psykologiska processer som gör att vissa individer klarar sig bÀttre Àn andra i pÄfrestande situationer har vÀckt allt större intresse hos forskarna. Syftet med den hÀr studien var att undersöka vilken betydelse socialt stöd har för anpassningen till kronisk reumatisk sjukdom. Studien utfördes i form av tolv halvstrukturerade intervjuer. Analys av materialet som helhet antydde att intervjupersonerna ansÄg att socialt stöd frÄn omgivningen hade hjÀlpt dem att anpassa sig till sjukdomen. VÄrden, i form av bland annat lÀkare, framstod som ett sÀrskilt viktigt socialt stöd.

I experimentella studier och observationsstudier sÄ antar vi ofta att behandlingen en försöksperson fÄr inte pÄverkar utfallet för nÄgon annan försöksperson. Detta samspel mellan försökspersoner kallas interferens. I den hÀr uppsatsen undersöktes interferens med hjÀlp av simulering, och de konsekvenser det kan fÄ att inte ta hÀnsyn till det. För att göra detta skapades ett antal grupper dÀr varje individ tilldelades ett antal kontakter inom gruppen, vilket vi kallar ett socialt nÀtverk. I dessa nÀtverk delades behandlingar ut slumpmÀssigt.

Syfte: PÄ dagens arbetsplatser finns det ofta en mÀngd olika yrkestitlar representerade med yrkesutbildningar pÄ skilda nivÄer. Syftet med studien Àr att undersöka hur barnskötare och förskollÀrare ser pÄ yrkesrollerna och dess samspel. Syftet Àr att synliggöra hur det ser ut i en verksamhet, dÀr arbetsgrupper innehÄller olika yrkeskategorier. Vilka Àr likheterna och skillnaderna mellan de olika yrkeskategorierna gÀllande status, ledarskap, ansvar och uppgifter? Metod: Studien Àr kvalitativ.

In this essay I reflect on a situation where I as a preschool teacher amworried about a child whose behavior I cannot understand nor recognize. The situation is characterized by the fact that I cannot explain my worries to my colleagues. I also discuss why different pedagogues understand the same situation differently, the importance of childrenŽs play and how it creates opportunities to social interactionThrough my reflections I can understand my concern and show that it is justified.  I also discuss the act of reflection as a method. Reflecting is a way to increase or knowledge. But I also claim that reflection might be used collectively by reflecting together we might increase our shared understanding and also find out how to proceed with our common work.The conclusion is that reflection is an important tool for us pedagogues when we want to increase our understanding and our knowledge.

Aktionsforskningen belyser samspel i förskolans aktiviteter. Studien genomfördes pÄ en förskola bland de Àldre barnen, 4-6 Är. Medforskare i studien har varit bÄde pedagogerna och barnen pÄ förskolan. Med hjÀlp av studien har vi blivit medvetna om gruppens betydelse för acceptansen av individers olikheter. Gruppen kan stÀrkas genom att olikheterna anvÀnds som resurser och möjligheter.

Syfte: Syftet med undersökningen Àr att utforska de pedagogiska möjligheter som anvÀnd-ningen av iPad som pedagogiskt verktyg i förskolan öppnar för barn i behov av sÀrskilt stöd för att utveckla kommunikation, samspel och delaktighet.Teori: Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv med aktivitetsdiamanten som teori. Metod: Studien Àr utifrÄn en hermeneutisk ansats med en kvalitativ karaktÀr. Empirin har samlats in genom observationer och samtal/intervjuer. Resultat: För att de sex barn i behov av sÀrskilt stöd som deltog i studien skulle uppnÄ delak-tighet med hjÀlp av en iPad visade resultatet pÄ att pedagogerna behövde vara nÀrvarande under iPadaktiviteten. NÀr iPaden anvÀndes av fler Àn ett barn fungerade iPaden som en bro för att bygga kommunikation och pÄ sÄ vis samspel.

Syfte: Syftet Àr att studera kommunikativa tillvÀgagÄngssÀtt hos ett barn med autism. Hur ser kommunikationen ut som barnet anvÀnder och möter i förskolan? Vilka möjligheter respektive hinder för den kommunikativa utvecklingen kan upptÀckas i förskolan?Teori: Studien bygger pÄ ett sociokulturellt perspektiv, grundat pÄ Vygotskijs tankar kring lÀrande och hur barnet formas och utvecklas i förhÄllande till den kultur, samhÀlle och sociala kontext det omges utav. SprÄk och kommunikation Àr centralt inom valt perspektiv; att ha kontroll över sprÄket och att anvÀnda det Àr en viktig funktion. Kommunikation sker i sociala situationer tillsammans med andra och Àr betydelsefull för lÀrande och utveckling.Metod: UtifrÄn en etnografisk ansats har information samlats genom deltagande observationer, intervjuer och samtal samt dokumentinsamling för att utforska sociala och kommunikativa förlopp.

Studiens syfte Àr att undersöka hur poliser i yttre tjÀnst i Bodens kommun upplever sin psykosociala arbetsmiljö. Vidare syftar studien till att undersöka vilka stödfunktioner det finns inom Polismyndigheten för att hantera störningar i den psykosociala arbetsmiljön. För att besvara syftet har en kvalitativ metod anvÀnts, och sex intervjuer med poliser i yttre tjÀnst har genomförts. Den teori som anvÀnts handlar frÀmst om vikten av socialt stöd.Psykosocial arbetsmiljö Àr ett samspel mellan olika sociala och psykiska faktorer och Àr av betydelse för hur man mÄr pÄ arbetet. Brister i denna kan leda till att den enskilda individen blir utarbetad.

Andersson Therese och Carlsson Jessica (2007). Samspel i leken. En undersökning om hur smÄ barn samspelar i leken. Malmö högskola: lÀrarutbildningen. Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att fÄ en djupare förstÄelse av samspelet i leken och se hur kognitiva och sprÄkliga kompetenser och utveckling kommer till uttryck hos de smÄ barnen. Uppsatsens frÄgor Àr: - Vad hÀnder i samspelet mellan barnen nÀr de leker och hur kommer detta till uttryck kognitivt och sprÄkligt? - Hur ser nÄgra pedagoger pÄ samspel, lek och hur barnen anvÀnder sina kognitiva och sprÄkliga kompetenser i just samspelet i leken? - Vad sÀger pedagogernas beskrivningar om syn pÄ barn och mer specifikt barns samspel? I denna studie har det gjorts observationer av flera barn och interjuver med fyra pedagoger, frÄn tvÄ olika förskolor.

Bakgrund: Att drabbas av fo?rva?rvad hja?rnskada och kognitiva sva?righeter i tona?ren pa?verkar delaktighet och aktivitetsutfo?rande inom fleralivsomra?den. Att som arbetsterapeut arbeta med ungdomar med kognitiva sva?righeter kra?ver ta?lamod och energi. En fo?rva?rvad hja?rnskada kan pa?verka ungdomars mo?jlighet till delaktighet i samha?llet.Syfte: Att beskriva konsekvenserna i vardagen na?r en person i tona?ren drabbas av kognitiva sva?righeter efter la?tt/ma?ttlig fo?rva?rvad hja?rnskada.Metod: Studien a?r gjord i form av en integrativ litteraturstudie utifra?n vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2002-2013.

Syfte med uppsatsen Àr att ge en bÀttre förstÄelse av vad som menas med begreppet ?annat socialt nedbrytande beteende? i § 3 LVU och visa eventuella skillnader i hur lagstiftningen, domstolar och socialtjÀnsten anvÀnder detta begrepp. Vi har undersökt hur begreppsdefinitionen har utvecklats genom lagstiftningsprocessen och hur den Äterspeglas i förarbeten, juridisk litteratur, prejudikat och praxis. Uppsatsen Àr skriven utifrÄn en juridisk metod. Vi genomförde Ätta semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare i HÀlsingland och en lÀnsrÀttsdomare för att ta reda pÄ hur dessa anvÀnder begreppet.

Begreppet stress innebÀr en obalans mellan de krav som stÀlls pÄ en person och resurserna för att uppfylla dessa. Om detta tillstÄnd Àr lÄngvarigt och utdraget kan det kopplas till utmattningssyndrom. Tidigare studier har indikerat att höga krav och lÄg nivÄ av kontroll och eller svagt stöd kan generera stress och i förlÀngningen utmattning. Det Äterfinns bevis för att starkt socialt stöd underlÀttar hanteringen av stress. Dock finns endast fÄ studier pÄ studenter.