Studiens syfte var att bilda en fo?rsta?else fo?r hur gymnasieelever upplever och anva?nder internet under lektionstid via fo?ljande IKT-relaterade verktyg; Ba?rbar dator, stationa?r dator, mobiltelefon och surfplatta.Studiens underso?kningar har varit av sa?va?l kvalitativ som kvantitativ karakta?r. Direktobservationer i klassrumsmiljo?, intervjuer med gymnasieelever och en enka?tunderso?kningen bland gymnasieelever har i en triangula?r metoddesign inbringat data av beskrivande och fo?rklarande karakta?r.Resultatet har diskuterats gentemot teoretiska perspektiv som kategoriseras efter fo?ljande rubriker: Det sociokulturella perspektivet pa? la?rande, ungdomskultur pa? internet och mobil information & kommunikation och deras inverkan pa? tona?ringar. Centrala studier fo?r uppsatsen har varit Roger Sa?ljo?s La?rande & kulturella redskap, Alexandra Weilenmanns Doing Mobility, Simon Lindgrens (red.) Ungdomskulturer och Manfred Hofers Goal conflicts and self-regulation: A new look at pupils ? off-task behaviour in the classroom.Sammanfattningsvis kan fo?ljande slutsatser dras: Alla elever pa?verkas av internets na?rvaro i klassrummet och utarbetar da?refter strategier fo?r hur internet och IT-verktyg ska hanteras under lektionstid fo?r att na? akademiska samt icke-akademiska ma?l.

Aspergers syndrom Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning som karaktÀriseras av svÄrigheter i förmÄgan till ömsesidig kommunikation och socialt samspel. Diagnosen medför Àven svÄrigheter i att intuitivt anpassa beteenden. SamhÀllet stÀller idag stora krav pÄ social kompetens redan pÄ förskolan och hela vÀgen upp till vuxenlivet. Detta kan medföra stora problem med att komma vidare för personer med Aspergers syndrom. Som socialarbetare kommer man ofta i kontakt med denna grupp.

Att vara anstÀlld i ett bemanningsföretag innebÀr ofta en komplex situation. Den dubbla organisatoriska tillhörigheten kan bland annat bidra till en oklar arbetsledning och uppdragets tidsbegrÀnsning betyder en otrygghet i sig. Tidigare forskning visar ocksÄ att tillfÀlligt inhyrd personal krÀver mer stöd Àn vad till exempel tillsvidareanstÀllda behöver. Den hÀr studien gör ett försök till att beskriva hur relationen ser ut mellan ett bemanningsföretags personalansvariga och de anstÀllda som hyrs ut samt vilken typ av socialt stöd som egentligen ges till de uthyrda. Sett utifrÄn de personalansvarigas perspektiv, visar resultaten att den anstÀlldas personlighet och lÀngden pÄ uppdragen Àr avgörande för vilken typ av socialt stöd som ges och hur ofta det sker..

The main objective of this paper has been to construct a way to measure the level of social capital in a society. Based on a theory which describes the ideal society have I herein tried to find out to what extent the Swedish and Danish communities correspond to this model. The theoretical foundation consist of several different levels of analysis, and I have indeed found there to be consideral differences between the two nations on these different levels. The paper however conclude that these differences even out to add up to a Social Capital Index that is remarkably similar. A result which is to be interpreted as one nation being about as close to the ideal situation from a social capital point-of-view as the other..

Syftet med det sjÀlvstÀndiga arbetet Àr att bidra med nÄgra nya kunskaper kring hur lÀromiljöns utformning pÄverkar elevers texter. I föreliggande arbete vill vi pröva om och i sÄ fall hur lÀromiljöer pÄverkar elevtexter. Arbetet Àr framtaget i samband med ett intresse för lÀromiljöns utformning och pÄverkan. UtgÄngspunkten för arbetet Àr: Om och i sÄ fall hur en lÀromiljö med utgÄngspunkt i att lÀra genom samspel, kommunikation, sinnen och erfarenheter kan pÄverka elevers texter? I tidigare forskning framkommer det hur det sociala samspelet anvÀnds i undervisningen samt hur elevers individuella erfarenheter kan tas tillvara pÄ.

I dagens samhĂ€lle har etnicitet betydelsen socialt konstruerade kategoriseringar som har sina utgĂ„ngspunkter i förvĂ€ntningar utifrĂ„n kulturella och historiska bakgrunder. I denna antologi har vi den socialkonstruktivistiska utgĂ„ngspunkten att etnicitet skapas i socialt samspel.Etnicitet pĂ„verkar vĂ„ra liv överallt. Det Ă€r nĂ„got som Ă€r pĂ„tagligt pĂ„ alla nivĂ„er i samhĂ€llet, sĂ„vĂ€l pĂ„ individnivĂ„ som pĂ„ strukturell nivĂ„, sĂ„ledes gĂ„r det att urskilja att etnicitet Ă€r tĂ€tt knutet till maktstrukturer. Etnicitet Ă€r nĂ€rvarande i vĂ„r vardag och Ă€r idag ett av de viktigaste analytiska perspektiven att anvĂ€nda för att fĂ„ ökad kunskap om vĂ„rt samhĂ€lle och de individer och grupper som lever i det.Johanna KöpsĂ©ns bidrag belyser etnicitet ur ett perspektiv som tydliggör att Ă€ven svenskhet Ă€r etnicitet. GĂŒnay Dogans bidrag diskuterar hur förĂ€ldrar till utlandsfödda adoptivbarn förhĂ„ller sig till sitt barns etniska och kulturella bakgrund.

Abstract: MÀnniskan har i tidig Älder behov av att uppleva samhörighet och kÀnna tillhörighet till ett socialt nÀtverk för att utvecklas kognitivt, emotionellt och socialt. TonÄringens sociala samspel och vÀnskapsrelationer upptar en stor del av tonÄringens tid, bÄde nÀr det gÀller faktiska handlingar samt sinnet, och oftast sker den sociala samvaron pÄ skolan. Syfte med denna studie var att öka förstÄelsen om kunskapen om hur vÀnskap pÄverkar betygen hos flickor i Ärskurs nio. Det vill vi göra genom att undersöka hur mycket tid flickor disponerar för studier och vÀnner samt om de uppfattar att deras vÀnskap pÄverkar deras betyg och dessutom hur flickorna ser pÄ sina betyg. Vi vill uppnÄ syftet genom fasta svarsalternativ, vi bestÀmde oss dÀrför för att anvÀnda enkÀter och dÀr med ansÄg vi att en kvantitativ metod var rimlig för vÄrt syfte och vÄra frÄgestÀllningar.

This is qualitative study of, four teacherÂŽs views on the use of iPad in teaching and learning. In addition, I will examine the disadvantages and advantages of iPad use as a teaching tool in preschools.My questions are:What is the practical use of tablets in preschools today?Are preschool teachers using the tablet as a teaching tool? If so, how?Is the use of tablets in preschools contributing to childrenÂŽs social interaction, as well as between children and teachers` social interaction?The purpose of this study was to find out how the four teachers uses the iPad as a teaching tool in the interaction between children in preschool. I have chosen to use Vygotsky?s and John DeweyÂŽs theories.

SyfteStudiens syfte Àr att studera hur ICDP (International Child Development Programme), pÄ svenska kallat VÀgledande samspel, har initierats, implementerats och om det institutionaliserats i förskolan i en mindre svensk kommun. ICDP - VÀgledande samspel Àr ett program som avser utveckla samspelet mellan barn och vuxna. Programmet har genomförts som ett förbÀttringsarbete och studien avser sÀrskilt undersöka vilka konsekvenser det fÄtt för barn i behov av sÀrskilt stöd. TeoriStudien utgÄr frÄn ett systemteoretiskt och utvecklingsekologiskt perspektiv i vilket förÀndrade insatser för barn i behov av sÀrskilt stöd utgjorde den yttersta bestÄndsdelen i förbÀttringsarbetets genomslag. Operativt anvÀndes en begreppsapparat kring skolutveckling som belyser hur förbÀttringsarbetet initierats, implementerats och institutionaliserats.MetodSom metod har kvalitativa intervjuer anvÀnts.

Allt fler barn f?r diagnosen autismspektrumtillst?nd (AST) b?de i Sverige och internationellt. Forskning visar att barn med AST ?r i behov av ?kat st?d och n?rvaro av pedagoger p? f?rskolan och att pedagoger genom att anv?nda tydligg?rande pedagogik kan skapa st?rre f?rf?rst?else inf?r ?verg?ngar. Forskning visar ocks? att det ?r viktigt att bygga en f?rtroendefull relation till barnen med AST och att det barnen beh?ver mest st?ttning kring ?r ?verg?ngar mellan olika aktiviteter. Det st?rsta sk?let till att det uppst?r sv?righeter f?r barn med AST i f?rskolan ?r dock att pedagoger saknar kunskaper kring bem?tandet av deras olikheter. Denna studie vill synligg?ra vilket st?d pedagogerna erbjuder barn med AST i ?verg?ngar p? f?rskolan och hur detta st?d kan p?verka barnens k?nsla av sammanhang (KASAM).

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka hur lokala politiker och tjÀnstemÀn arbetar med mark och bostadsfrÄgor för att bekÀmpa bostadssegregation i Göteborg. Vi ska Àven diskutera relationen mellan segregation pÄ bostadsmarknaden och segregation pÄ arbetsmarknaden samt inom skolsystemet. UtgÄngspunkten Àr följande frÄgestÀllningar: Hur beskriver lokala politiker och tjÀnstemÀn bostadssegregationen i Göteborg? Vilka faktorer anser lokala politiker och tjÀnstemÀn upprÀtthÄller bostadssegregationen i Göteborg? Vilka strategier anvÀnder lokala politiker och tjÀnstemÀn för att motverka bostadssegregering i Göteborg?PÄ vilket sÀtt anser lokala politiker och tjÀnstemÀn att segregation pÄ bostadsmarknaden i Göteborg kan relateras till segregation pÄ arbetsmarknaden och inom skolsystemet?Metodologiskt har vi anvÀnt en tematisk intervjuform med en förbestÀmd intervjuguide. Det har genomförts sex intervjuer som sedan har transkriberats och kodats inför analys och diskussion.

MĂ„nga faktorer har pĂ„visats pĂ„verka individers hĂ€lsa. I denna studie undersöktes huruvida motion, Kasam och socialt stöd har betydelse för vĂ€lbefinnandet i form av uppskattad hĂ€lsa, upplevd stress-energinivĂ„ och rapporterad sjukskrivning. Även köns- och Ă„lderskillnader studerades. En enkĂ€t med frĂ„gor om sjukskrivning, motion, upplevd hĂ€lsa, upplevd stress-energi, Kasam och socialt stöd delades ut till 113 deltagare frĂ„n tre olika arbetsplatser. Resultaten visade att Kasam hade positiva samband med hĂ€lsa, stress-energi och socialt stöd.

Personal inom RĂ€ddningstjĂ€nsten utsĂ€tts dagligen för akuta och kroniska stressorer som kan pĂ„verka vĂ€lbefinnandet pĂ„ arbetsplatsen sĂ„vĂ€l som hĂ€lsan. Syftet med detta examensarbete var att undersöka den psykosociala arbetsmiljön hos RĂ€ddningstjĂ€nsten i Norrbotten och dĂ„ speciellt det sociala stödet dĂ„ detta har en positiv effekt pĂ„ negativ stress. FrĂ„gestĂ€llningarna var: Är den psykosociala arbetsmiljön tillfredsstĂ€llande i LuleĂ„, Boden och Älvsbyn? Vad i organisationen ger förutsĂ€ttningar för socialt stöd? FĂ„r heltids- respektive deltidspersonal olika typer av socialt stöd? Hur tillfredstĂ€ller organisationerna behovet av socialt stöd efter ett larm? En enkĂ€t som dels bygger pĂ„ QPSNordic och dels pĂ„ teorier om socialt stöd har anvĂ€nts för att samla in data frĂ„n 71 anstĂ€llda i operativ tjĂ€nst i LuleĂ„, Boden och Älvsbyn. Resultaten visade pĂ„ en skillnad i uppfattningen av den psykosociala arbetsmiljön mellan Boden och Älvsbyn och mellan LuleĂ„ och Älvsbyn.

AbstraktSyftet med denna uppsats har varit att undersöka om den tid som avsÀtts till internetanvÀndande tas frÄn sociala face to face relationer, och om frekvent internetanvÀndande har nÄgon inverkan pÄ tillgÄngen till resurser i form av socialt kapital. För att undersöka detta har kvalitativ metod och analys tillÀmpats. Datainsamling har skett genom intervjuer med totalt tio respondenter. Resultatet visar att frekvent internetanvÀndande tar tid frÄn sociala face to face relationer, samt att frekvent internetanvÀndande kan ha en effekt gÀllande tillgÄngen pÄ socialt kapital. DÀremot kan inget entydigt resultat redovisas som visar om tillgÄngen pÄ socialt kapital ökar eller minskar till följd av frekvent internetanvÀndande.Nyckelord: internet, socialt kapital, sociala relationer, virtuella kontakter..

Syftet med denna undersökning var att genom kvalitativa intervjuer belysa hur personal pÄ tvÄ förskolor, dÀr man arbetar med TAKK (Tecken som Alternativ/Kompletterande Kommunikation), ser pÄ anvÀndningen av TAKK i arbetet med barn i Äldrarna ett till fem Är. VÄra frÄgestÀllningar Àr om personalen anser att anvÀndning av TAKK gynnar barnens sprÄkutveckling och om det gynnar samspelet i barngruppen. VÄrt resultat visar att vÄra informanter anser att TAKK gynnar alla barns utveckling i sprÄk och samspel. De barn som Àr i behov av det stöd som tillÀmpningen av TAKK kan medföra kan samspela och kommunicera med de andra barnen pÄ grund av att alla barn i barngruppen Àr med i integreringen av TAKK i förskolan. Genom ett fungerande samspel minskar konflikterna mellan barn. VÄr slutsats visar pÄ att TAKK gynnar alla barns sprÄkutveckling oavsett om det finns ett direkt behov av kommunikationsstöd eller inte..