Syftet med studien Àr att fÄ en djupare förstÄelse för hur sjuksköterskor pÄ barn och ungdomspsykiatrin inom ÀtstörningsvÄrden i VÀstra Götaland upplever det sociala stödet i sitt arbete. Syftet Àr vidare att fÄ förstÄelse för hur sjuksköterskorna upplever att det sociala stödet frÄn kollegor och patienter inverkar pÄ dem i det dagliga arbetet. Metoden i uppsatsen var en kvalitativ intervju som utfördes pÄ sammanlagt sju deltagare, samt en enkÀtundersökning som utgjorde studiens bakgrund. Studiens resultat delas in i tre kategorier, varav dessa Àr: Socialt stöd frÄn kollegor, Socialt stöd frÄn tredje part och Kommunikation. Resultatet visade att sjuksköterskepersonalen upplevde ett socialt stöd frÄn arbetskollegor, samt att det fanns ett socialt stöd att hÀmta hos chefer.

Coaching har kommit att bli trendigt i alla möjliga sammanhang och verksamheter och kallas för en ?ny och frÀsch idé?. Vi har stÀllt oss frÄgan vad socialt arbete kan ha för anvÀndning av coaching. DÄ litteraturen om coaching Àr mÄngfacetterad har vi sjÀlva först behövt tydliggöra och förstÄ vad coaching innebÀr. Studien handlar om hur coaching har hamnat i socialt arbete och vad man har fÄtt för anvÀndning av coaching.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka och beskriva social kompetens ur rekryterares och arbetssökandes definition av begreppet. Syftet Àr Àven att undersöka hur rekryterare mÀter en arbetssökandes sociala kompetens och hur detta begrepp sedan bedöms i jÀmförelse med andra kompetenser och erfarenheter vid en tjÀnstetillsÀttning. I denna undersökning har jag anvÀnt mig av intervjuer med personer som arbetar som rekryterare pÄ privata företag i LuleÄ kommun samt en enkÀtundersökning med arbetssökande i LuleÄ kommun. De teoretiska utgÄngspunkterna Àr socialisering, individualiseringen, social kompetens, rekrytering och rekryteringstester. Resultaten visar pÄ att begreppet social kompetens Àr en förmÄga, vidare handlar begreppet om att individen ska kunna fungera i grupp och kunna samarbeta och möta nya mÀnniskor pÄ ett respektabelt tillvÀgagÄngssÀtt.

Abstract: MÀnniskan har i tidig Älder behov av att uppleva samhörighet och kÀnna tillhörighet till ett socialt nÀtverk för att utvecklas kognitivt, emotionellt och socialt. TonÄringens sociala samspel och vÀnskapsrelationer upptar en stor del av tonÄringens tid, bÄde nÀr det gÀller faktiska handlingar samt sinnet, och oftast sker den sociala samvaron pÄ skolan. Syfte med denna studie var att öka förstÄelsen om kunskapen om hur vÀnskap pÄverkar betygen hos flickor i Ärskurs nio. Det vill vi göra genom att undersöka hur mycket tid flickor disponerar för studier och vÀnner samt om de uppfattar att deras vÀnskap pÄverkar deras betyg och dessutom hur flickorna ser pÄ sina betyg. Vi vill uppnÄ syftet genom fasta svarsalternativ, vi bestÀmde oss dÀrför för att anvÀnda enkÀter och dÀr med ansÄg vi att en kvantitativ metod var rimlig för vÄrt syfte och vÄra frÄgestÀllningar.

Inledning: Gymnasieelever som upplever ett starkt socialt stöd frÄn lÀrare och klasskamrater rapporterar i högre utstrÀckning en positiv psykisk hÀlsa. Under flera decennier har svenska skolungdomars psykiska hÀlsa försÀmrats och socialt stöd frÄn lÀrare och klasskamrater Àr viktigt för att stÀvja den nedÄtgÄende trenden. Metod: 243 gymnasielever mellan 17-20 Är (M=17.91) besvarade en enkÀt om upplevt socialt stöd, emotionella symtom, generell stress, kamratproblem, psykosomatik och vÀlmÄende i skolan. Svaren analyserades i SPSS genom Kruskal-Wallis H-test, Mann-Whitney U-test, det icke-parametriska post-hoc testet av Siegel och Castellan (1988) samt Rosenthals (1984), ekvation för effektstorlek. Resultat: De elever som upplevde ett högt socialt stöd rapporterade i högre utstrÀckning en positiv psykisk hÀlsa.Dessutom, beroende pÄ om det var socialt stöd frÄn lÀrare eller klasskamrater varierar kopplingens styrka till de fem aspekterna av psykisk hÀlsa.

Syftet med undersökningen Àr att jag ska fÄ kunskaper om hur fyra- och femÄringar samspelar i den fria leken. Jag har formulerat följande frÄgestÀllningar: Hur ser samspelet ut mellan barnen i den fria leken? Hur fÄr barn tilltrÀde till lek? Hur agerar de barn som inte fÄr tilltrÀde till lek?Som metod i min undersökning har jag anvÀnt observationer dÀr jag dokumenterat genom att anteckna. Jag har sett fler exempel pÄ samspel mellan barn dÀr leken och fantasin har blommat ut. I samspel som fungerat sker leken pÄ samma villkor för de inblandade och barnen spinner vidare pÄ varandras idéer.

Syftet med studien Àr att undersöka hur genusmönster konstrueras i samband med musikaktiviteter i förskolans verksamhet och hur dessa kommer till uttryck. Hur visar sig genuskonstruktioner och vilket förhÄllande har de till samhÀllets vÀrderingar och normer? Underlag för analys och diskussion var observationer som dokumenterades pÄ film och Àgde rum i femÄrsavdelningar pÄ tre olika förskolor. BÄde planerade och spontana musikaliska aktiviteter stÄr i fokus. Undersökningen vilar pÄ ett sociokulturellt perspektiv med utgÄngspunkt i socialkonstruktivism och etnometodologi.

Syftet i studien var att undersöka skillnader mellan ensamarbetare- och grupparbetares upplevda socialt stöd pÄ arbetsplatsen och arbetstillfredsstÀllelse samt skillnader mellan mÀn och kvinnor. Vidare i studien undersöktes samband mellan följande dimensioner: vÀrderande stöd, informativt stöd, instrumentell stöd, emotionell stöd, krav, kontroll, socialt stöd totalt, Älder , Är inom yrket, anstÀllningstid pÄ nuvarande arbetsplats och arbetstillfredsstÀllelse. Totalt deltog 91 arbetare, 44 som anses ensamarbete och 47 som anses utföra grupparbete varav totalt var 54 kvinnor och 37 mÀn. Den totala medelÄldern var 43 Är. Metoden som anvÀndes var kvantitativ och bestod av SKOPs tidigare enkÀtfrÄgor.

Bakgrund:Omsorgs- och rutinsituationer Àr viktiga hörnstenar i arbetet med de yngsta barnen pÄ förskolan. Trygga miljöer dÀr barnen och pedagogerna samspelar betyder mycket för barnens utveckling, men hinner barn och pedagoger interagera i den utstrÀckning som vore önskvÀrd? Om inte, vad Àr det dÄ som hindrar dem? I vÄr studie ville vi ta reda pÄ hur samspel sker inom ett av dessa omrÄden och valde ut tamburen med av- och pÄklÀdning, som den arena vi ville undersöka nÀrmare.Syfte:VÄrt syfte med arbetet var att se hur smÄ barns samspel ser ut och hur denna interaktion kommer till uttryck i tamburen. De frÄgestÀllningar vi valde var:? PÄ vilket sÀtt uttrycker de yngsta barnen en vilja eller ovilja till samspel i tamburen?? PÄ vilket sÀtt medverkar pedagogen i samspelet mellan barnen?Metod:VÄrt resultat bygger pÄ en observationsstudie dÀr vi valde att genomföra videoobservationer pÄ en avdelning vid fem olika tillfÀllen och samtidigt komplettera dessa genom att skriva ner vad vi sÄg för hand.

Sammanfattning Bakgrund: Trycks?r ?r skador till f?ljd av l?ngvarigt tryck eller friktion som kan skapa b?de psykiskt och fysiskt lidande f?r patienten, vilket kan leda till betydande kostnader f?r v?rden. Omv?rdnaden grundas i sjuksk?terskans etiska kod vilket inneb?r att fr?mja h?lsa, f?rebygga sjukdom samt att ?terst?lla h?lsa och lindra lidande. Sjuksk?terskans kompetens skapas genom att kombinera teoretisk kunskap och praktisk erfarenhet.

Bakgrund: Mat och mÄltiden belyses ofta ur ett nÀringsfysiologiskt perspektiv. Ett regelbundet intag av nÀring Àr nödvÀndigt för det fysiska vÀlbefinnandet, sÀrskilt efter en skada eller sjukdom dÄ nÀring hjÀlper kroppen att lÀka. DÄ vÀlbefinnande Àr ett fenomen relaterat till hela mÀnniskan, sÄ vÀl till det psykiska som till det fysiska, talar litteraturen för att mÄltidens pÄverkan pÄ det fysiska vÀlbefinnandet Àven speglas i det psykiska vÀlbefinnandet. Syfte: Att skapa en överblick över hur relevant forskning beskriver vad mÄltiden har för betydelse för vÀlbefinnandet hos en patient i behov av omvÄrdnad. Metod: En litteraturöversikt baserad pÄ tio vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ ansats.

Uppsatsens syfte Àr dels att undersöka om utbildningen och forskningen inom socialt arbete kan betecknas som heteronormativ och dels att föra en mer teoretisk diskussion kring om en förÀndring av denna utbildning och forskning kan göra socialt arbete till en möjlig förÀndringspraktik. Detta genom introduktion av teorier kring heteronormativitet. PÄ grund av uppsatsens dubbla syften har texten delats upp i tre olika delar. En del redogör för teoribildning kring heterosexuell normativitet respektive socialt arbete, en undersöker om forskning och utbildning kan betraktas som heteronormativ och en diskuterar kring teorier om heteronormativitet och social förÀndring.I bÄde forskning och utbildning utesluts ett problematiserande av heterosexuell normativitet. I kurslitteratur pÄ socionomutbildningar har jag funnit att homo- och bisexuella antingen osynliggörs eller patologiseras.

Syftet med studien Àr att fÄ fördjupad förstÄelse av hur pedagoger i förskolan definierar och jobbar med barn med svÄrigheter i sociala samspel. Det Àr en kvalitativ studie som utgÄr ifrÄn intervjuer av tio förskollÀrare som arbetar med Äldrarna ett till sex Är.De huvudsakliga resultaten som framkommer Àr att pedagogerna definierar barn med svÄrigheter i sociala samspel frÀmst utifrÄn hur miljön pÄverkar men ocksÄ utifrÄn att barnet har svÄrigheter inom sig sjÀlv. De lyfter fram att barnet kan uppvisa ett utagerande eller inÄtvÀnt beteende dÀr det senare Àr lÀttare att missa. Förekomsten av barn med sociala samspelssvÄrigheter upplevs ha ökat genom Ären och det finns tre till fem barn i en barngrupp som har dessa svÄrigheter. De arbetssÀtt som nÀmns vara de mest effektiva med barn som har svÄrigheter i sitt sociala samspel Àr dels ett proaktivt arbetssÀtt dÀr miljöns betydelse och en nÀrvarande pedagog framhÀvs.

Uppsatsen kommer att behandla socialt samspel i ett damfotbollslag med titeln ?Vinna som ett lag, förlora som ett lag?? Damfotbollen har genomgÄtt en förÀndring frÄn 1800-talets början fram till idag. Fotbollen har under mÄnga Är ansetts som en manlig sport, och Àven om det finns mÄnga kvinnliga fotbollsspelare, Àr det fortfarande en manligt betraktad idrott. Vi Àr bÄda tvÄ fotbollsspelare som har erfarenhet frÄn flick- och damfotboll. Vi har spelat för att vi har tyckt att det varit kul, men Àven för att vi som lagidrottare har en vilja av att vinna.

Denna fallstudie har sin grund i socialt ansvarstagande och behandlar komplexiteten kring hur smÄ- och medelstora företag arbetar inom omrÄdet i Kina dÀr socialt ansvarstagande ses som ett hinder, men ocksÄ har kommit att uppmÀrksammas i allt större grad pÄ senare tid. Mindre företag har en kritisk betydelse för att socialt ansvarstagande skall fungera i sin helhet, men det Àr ingen sjÀlvklarhet hur dessa företag skall arbeta med socialt ansvarstagande pÄ grund av avsaknad av forskning pÄ omrÄdet. Studien syftar dÀrför till att beskriva och analysera hur svenska smÄ- och medelstora företag pÄverkar sina kinesiska intressenter inom socialt ansvarstagande. För att uppnÄ studiens syfte har intervjuer genomförts med tre personer frÄn olika företag med ansvar för företagens sociala ansvar i Kina.Studien visar att kineser har en mycket lÄg medvetenhet kring socialt ansvarstagande och större fokus ges istÀllet till finansiella mÄl. Socialt ansvarstagande ses som ett hinder för ekonomisk tillvÀxt av kineser i allmÀnhet och för att kunna pÄverka kinesiska intressenter behöver företagen dÀrför pÄvisa en ekonomisk nytta med det.