Syfte: Hur ser samarbetet ut mellan förskola och socialtjÀnst? Hur arbetar förskolan med socialt utsatta barn? Hur uppfattar förskolan sin anmÀlningsskyldighet?Metod: Detta Àr en kvalitativ intervjustudie av hur förskolelÀrare arbetar med socialt utsatta barn. Under arbetets gÄng har förskola, socialsekreterare samt förskolechef deltagit i intervjuer för att fÄ svar pÄ dessa frÄgor.Resultat: Under vÄra intervjuer har vi kommit fram till att förskollÀrare ofta kÀnner att de saknar utbildning för att vÄga göra en anmÀlan. DÀremot berömmer socialtjÀnsten förskolan dÄ det gÀller att göra en anmÀlan och att se tidiga tecken pÄ barnen.Diskussion: Förskolan kan arbeta med socialt utsatta barn utefter mÄnga metoder, en utav de metoderna Àr samtalet. Samtalet kan till exempelvis vara ett utvecklingssamtal.

Vi vill genom denna studie fördjupa vĂ„r kunskap om olika motiv till varför en individ frivilligt vĂ€ljer att lĂ€gga ner mĂ„nga oavlönade timmar i en socialt inriktad frivilligförening för Ă€ldre och funktionshindrade. Som förening har vi valt VĂ€ntjĂ€nsten för att vi anser att denna Ă€r ett bra exempel pĂ„ en förening som utför frivilligt socialt arbete för de Ă€ldre. Vi anser Ă€ven att medlemmarna i VĂ€ntjĂ€nsten har engagerat sig i frivilligt socialt arbete i mĂ„nga Ă„r och kan pĂ„ sĂ„ vis förmedla sina motiv till att börja, fortsĂ€tta samt eventuellt ha svĂ„rt för att avbryta sitt engagemang. Syftet med studien Ă€r att genom semistrukturerade intervjuer nĂ„ fram till vad det Ă€r som motiverar en vĂ€ntjĂ€nstare att börja, fortsĂ€tta samt eventuellt har svĂ„rt för att avbryta sitt uppdrag? Samt studera om motiven har förĂ€ndrats genom tiden. Vad finns det för olika motiv till att en individ engagerar sig i socialt frivilligt arbete fortsĂ€tter i mĂ„nga Ă„r och kan ha svĂ„rt för att avbryta sitt engagemang? Är det samma motiv för att börja, fortsĂ€tta och eventuellt ha svĂ„rt för att avsluta det frivilliga engagemanget eller kan de skilja sig Ă„t?.

Studien bygger pÄ en enkÀtundersökning som Àr riktad till specialpedagoger/speciallÀrare i Malmö och Kalmar med omnejd. Syftet har varit att kartlÀgga hur specialpedagoger/speciallÀrare uppmÀrksammar barn med motoriska svÄrigheter. Vi upplever att betydelsen av den motoriska utvecklingen har kommit lite i skymundan. Debatten om motorik var hetare för tio Är sedan. Motoriken har stor betydelse för barnets hela utveckling.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka olika uppfattningar pedagoger har vad gÀller hur utomhuspedagogiken pÄverkar elevers beteende. Den viktigaste slutsatsen jag drar av studien Àr att pedagogerna uppfattar att det hÀnder nÄgot i elevernas beteende nÀr de passerar tröskeln in och ut. Utomhus fÄr elevernas egen fantasi och kreativitet anvÀndas och dÀrmed blir beteendet hos eleverna förÀndrat och uppfattas av pedagogerna som tillÄtande och konstruktivt. Vid tröskeln ut dÀmpas och i vissa fall försvinner den etikett som en del elever har i inomhusmiljön. .

Detta examensarbete unders?ker morgonfritidsverksamhetens roll och uppfattningen om det svenska fritidshemmet, med s?rskilt fokus p? diskursen om fritid som ??verbliven tid.? Genom kvalitativa intervjuer med utbildade fritidsl?rare utforskar studien hur ?morgonfritids? organiseras och genomf?rs, vilka faktorer som bidrar till en framg?ngsrik verksamhet, samt hur denna tid kan omdefinieras som en pedagogisk m?jlighet snarare ?n en f?rvaringstid. Studien bygger p? Haglunds (2009) analys av fritidshemmets diskurser, d?r fritid som "?verbliven tid" ofta f?rlorar sin pedagogiska potential, samt p? Vygotskijs sociokulturella teori om l?rande (S?lj?, 2020). Vidare lyfts Jonssons (2021) och P?lsd?ttirs (2012) forskning fram f?r att belysa vikten av dialog och samarbete mellan personal och elever samt hur otydliga pedagogiska visioner kan p?verka personalens yrkesidentitet. Hippinen Ahlgrens (2021) insikter om balansen mellan f?rplanerade och spontana strategier anv?nds ocks? f?r att analysera elevens delaktighet.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka eventuella samband mellan upplevd stress pĂ„ arbetsplatsen och socialt stöd i privatlivet bland yrkesaktiva sjuksköterskor. Även eventuella samband mellan stress, energi, Ă„lder och socialt stöd pĂ„ arbetet undersöktes.Datainsamling skedde genom enkĂ€tundersökning bland de anstĂ€llda sjuksköterskorna pĂ„ tvĂ„ olika avdelningar pĂ„ ett sjukhus. EnkĂ€ten utformades i sin helhet av olika delar frĂ„n redan existerande frĂ„geformulĂ€r och innehöll tre olika delar; stress/energi, socialt stöd pĂ„ arbetsplatsen och socialt stöd i privatlivet. Totalt bearbetades 48 enkĂ€ter.Inget samband mellan socialt stöd i privatlivet och stress kunde pĂ„visas. En positiv korrelation mellan energi och socialt stöd privat, samt en negativ korrelation mellan Ă„lder och stress kunde pĂ„visas.

VÄrt syfte med detta arbete Àr att belysa pedagogers och barns tankar om den dagliga samlingen i förskolan. Anser pedagogerna att samlingen kan ha betydelse för barns sociala samspel och interaktion med andra mÀnniskor? Vi hoppas Àven att vÄrt arbete kan vÀcka tankar om samlingsstunden och vad den kan betyda för förskolans barn och personal. I arbetet beskriver vi vad en samling Àr, vilket syfte pedagogerna har med dessa samt vad barnen tÀnker om samlingar. För att förstÄ varför dagens förskolor har samlingar sÄ anser vi att man behöver kÀnna till historiken om dess uppkomst och har dÀrför Àven skrivit kort om detta.

Andelen Àldre personer ökar kontinuerligt i vÀrlden. Att lida av ensamhet Àr ett vanligt förkommande fenomen bland Àldre. Ensamhet kan vara bÄde ett emotionellt och ett fysiskt lidande för den enskilde individen. Syftet med studien var att sammanstÀlla kunskap om socialt stöd till Àldre som lider av ensamhet. UtifrÄn syftet utformades tvÄ frÄgestÀllningar: pÄ vilket sÀtt socialt stöd kan ges? och vad finns det för effekter av socialt stöd? Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt och innefattade nio kvantitativa artiklaroch en artikel med bÄde kvantitativ och kvalitativa ansats.

I detta examensarbete har vi undersökt hur de allra yngsta barnen ges möjlighet till delaktighet och inflytande pÄ förskolan samt hur de samspelar och kommunicerar med varandra och pedagogerna. Studien kopplas till tidigare forskning som Àr relevant till vÄrt syfte sÄsom samspel, kommunikation, inflytande, delaktighet, förskolans vardag och rutiner samt pedagogernas roll. Vi valde att anvÀnda oss av en kvalitativ metod, dÀr vi utförde videoobservationer och ostrukturerade observationer. Dessa utfördes bÄde i utemiljö/innemiljö för att fÄ en djupare inblick i de allra yngsta barnens möjligheter till inflytande. Studien utfördes pÄ en förskola som ligger nÄgonstans i SkÄne. Slutresultatet visar att barnen samspelar och kommunicerar pÄ mÄnga olika sÀtt framförallt med kroppssprÄket samt att barnens möjlighet till inflytande beror mycket pÄ pedagogens förhÄllningssÀtt och bemötande..

Sveriges skolor stÄr inför mÄnga utmaningar med sjunkande kunskapsresultat och med en ökad andel elever som mÄr dÄligt. Förutom sin kunskapsförmedlande uppgift har skolan Àven en fostrande roll. Denna studie belyser betydelsen och benÀmningen av socialt arbete i skolan. Syftet Àr att undersöka vad skolpersonal upplever att socialt arbete i skolan Àr samt hur det sÀtts i relation till kunskapskraven. Studien Àr prÀglad av en induktiv ansats och bygger pÄ fem kvalitativa intervjuer i semistrukturerad form med en rektor, kurator, barn- och ungdomsassistent samt tvÄ lÀrare vid en kommunal grundskola.

Studiens syfte var att utforska kvinnors erfarenheter av oönskadsexuell kontakt med mĂ€n. Åtta kvinnor i Ă„ldrarna 22-41 intervjuades. Studiensresultat visade att erfarenheterna skett i samspel med mannens vilja som nav.Kvinnornas handlingsutrymme begrĂ€nsades av förvĂ€ntningar, sanktioner,svĂ„righeter att avvisa samt tvingande handlingar. Erfarenheterna hade osynliggjortssprĂ„kligen och socialt. Begripliggörandet av det som skett var komplicerat fördeltagarna.

BAKGRUND: HÀr ger vi lÀsaren en introduktion genom en Äterblick i hur pedagogensroll inom förskolan har utvecklats genom historien. Vi förklarar Àven begreppen lek ochsamspel. Sedan lyfter vi in senare forskning kring uppfattningar av barns lek, samspeloch pedagogers roll i lek. HÀr tar vi Àven in vad som kan pÄverka att det blir svÄrt attsamspela i lek och hur pedagoger arbetar med det.SYFTE: VÄrt huvudsyfte Àr att undersöka pedagogers uppfattningar om barn som harsvÄrt att samspela med andra barn i lek. Men som underordnat syfte har vi Àven att undersökabarns uppfattningar av samspel och lek.METOD: Kvalitativ metod med inspiration av fenomenografi.

Den hÀr studien har som syfte att undersöka de yngsta barnens samspel för de barn som Ànnu inte har ett verbalt sprÄk. Studien har genomförts med videoobservationer och löpande protokoll för att fÄ syn pÄ vad som hÀnder i samspelet mellan barnen. Det som vÀckte intresset för denna studie var att de yngsta barnen i en grupp pÄ förskolan oftast inte ser ut att leka med nÄgon eller vara i en aktivitet med andra utan att de mestadels ?flyter? omkring i gruppen. Det har i den hÀr studien visats motsatsen av det som till en början ses som en ostrukturerad lek snarare Àr samspel och lek mellan barnen.I tidigare smÄbarnsforskning anses att det inte förekom nÄgot samspel för barn före tre Ärs Älder utan det har hÀvdats att hÀrmandet Àr det beteende som var det mest framtrÀdande hos barn i den Äldern.

Föreliggande studie syftar till att fördjupa kunskapen om organisationstypens betydelse för socialt stöd pÄ arbetsplatsen. Vilket sker via tre index avsedda att mÀta socialt stöd (informativt stöd frÄn chef, stÀmning pÄ arbetsplatsen och nÀtverksstöd) och fem organisationstyper (den individuella, sociala, traditionella, grupporienterade och reglerande organisationstypen), organisationstyper som sedan tidigare Àr identifierade av Bolin och Höckertin (2010). Organisationstyper och index för socialt stöd analyserades med datamaterial frÄn 3249 individer. Deltagarna i föreliggande studie var anstÀllda i norra Sverige som under Ären 2000 ? 2003 deltog i projekten Work Lipids and Fibrinogen FortsÀttning (WOLF - F) och Friska arbetsplatser.

Socialarbetare som arbetar med barn och ungdomar och deras förÀldrar kommer i sitt arbete ofta i kontakt med mÀnniskor med en annan kulturell bakgrund Àn den egna. PÄ grund av detta kan det vara viktigt att tala om mÄngkulturellt socialt arbete.Syftet med denna uppsats Àr att belysa hur socialsekreterare som arbetar med utredningar rörande barn och ungdom uppfattar mÄngkulturellt socialt arbete. I denna uppsats Àr den valda frÄgestÀllningen följande: Vad innebÀr mÄngkulturellt socialt arbete för socialsekreterare som arbetar med utredningar rörande barn och ungdom?Studien Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ fem samtalsintervjuer med socialsekreterare som arbetar med utredningar rörande barn och ungdomar inom Stockholms stad. De teorier som anvÀnts för att analysera det empiriska materialet Àr mÄngkulturalism och universalism.De resultat som framkommit i analysen visar pÄ att socialsekreterare som arbetar med utredningar rörande barn och ungdomar anser att mÄngkulturellt arbete innebÀr att man skall respektera varje mÀnniska utifrÄn dennes förutsÀttningar och erfarenheter och att man som socialsekreterare bör skaffa sig kunskap om andra kulturer Àn den egna..