Studien fokuserar på vad pedagoger uppfattar att ett pedagogiskt förhållningssätt är och vilka innebörder som skapas i relationen mellan pedagoger och barn samt vilka villkor och ramar som påverkar interaktionen mellan den vuxne och barnet i förskolan. Utgångspunkten är att ett pedagogiskt förhållningssätt är något som skapas i mötet mellan pedagog och barn i en social och pedagogisk praktik. Denna praktik ses som ett socialt konstruerat fenomen bestående av meningsskapande relationer. Teorin belyser det pedagogiska mötet både ur en modernistisk och ur en postmodern vinkel. Olika begrepp som tas upp och som ställs i relation till det pedagogiska mötet är kunskap, traditioner och etisk dimension.

The purpose of my study is to contribute with knowledge about three teachers? view on the possibilities and difficulties to support students with intellectual disabilities insocial interaction.to get answers to my research questions in the analysis I have in my qualitative study used the theory of Fleck's model about thinking styles rooted in a socio-cultural perspective. In the study, I have used semi-structured interviews. My study shows that teacher?s way of thinking affect students' opportunities to practice social interaction. An important finding in the study was that the school management?s attitude, is of great importance for educator?s opportunities to support the students with intellectual disability in social interactions.

Syftet med studien är att nå en ökad förståelse av lärares uppfattningar av samspelet som pågår i klassrummet mellan lärare och elev. Ansatsen som används är inspirerad av den fenomenografiska. Den fenomenografiska ansatsen innebär att man försöker beskriva människors kvalitativt skilda uppfattningar av ett fenomen, ur ett andra ordningens perspektiv. Anledningen till att vi inte fullt utgått ifrån fenomenografin beror på att vi frångått dess grunder i databearbetningen då vi stött på svårigheter. Metoden som använts för datainsamlingen är intervju av halvstrukturerad art.

Denna uppsats behandlar frågan kring fördomar, muslimer och interaktion. Undersökningen sker genom en intervjuundersökning där respondenterna får svara på frågor som berör deras syn på muslimer utifrån deras interaktionsnivå. Tidigare forskning säger att den socialt konstruerade bilden av muslimer är negativ, och att den upprätthålls av samhället, däribland filmindustrin. Som ramverk för att undersöka detta används socialkonstruktivismen och kontaktteorin. Kontaktteorin, som introduceras av Gordon Allport, säger att interaktion mellan grupper minskar fördomar genom att grupperna interagerar som jämbördiga och med gemensamma mål.

This study is qualitative and will show what?s causing anxiety in a class. Further it will describe how teacher?s act and how they handle when anxiety becomes a problem in the education. How can one as a teacher handle and act in to these disturbing situations? The children, who are anxious, take important time from those students who really need help in their learning.

Sammanfattning Föreliggande studie syftar till att ur ett pedagogiskt undervisningsdidaktiskt perspektiv skapa en utökad förståelse för två studiegruppers dynamik och individens lärpotential inom IT-stödd distansundervisning via en elektronisk lärplattform. Grundläggande faktorer som belyses i studien avser interaktion, gruppdynamik och individens lärpotential, med tonvikt på dialog och kommunikation. Respons och återkoppling från sändare och mottagare är det som utgör den aktiverande principen då den ligger till grund för förståelse i dialogen. Metoden som är en fallstudie, inspirerad av en etnografisk ansats, har baserats på en textanalys av arkiverat dokument, ur en realistiskt IT-miljö med direktinsyn i den aktuella lärplattformen där kursen har bedrivits. Dialog och kommunikation studeras tillsammans med den pedagogiska idén; det problembaserade lärandet (PBL).

Detta examensarbete handlar om miljö för samspel. Studien riktar sig mot hur pedagogen formar den fysiska och den sociala miljön i förskolan. Syftet är att studera om hur miljön i förskolan kan skapas för att underlätta samspelet mellan barn. Fokus kommer att läggas på pedagogernas syn på miljöer i förskolan och vad som kan bidra till bra kvalitet i barns samspel. Undersökningen tar även upp hur pedagogerna ser på föräldrarnas roll och inflytande i förskolemiljön.

Det här är en kvalitativ studie med syftet att studera föreningen som en etnisk gränsöverskridande mötesplats och social integrationsaktör. Metodologiskt strukturerades studien kring sju halvstrukturerade intervjuer med en föreningsordförande och föreningsaktiva medlemmar från en internationell vänskapsförening i en glesbygdskommun i Mellansverige. Empirin har analyserats utifrån en teoretisk utgångspunkt i socialt kapital. Resultatet visar att det både finns möjligheter för och hinder mot föreningen som etnisk gränsöverskridande mötesplats. Föreningen fungerar som etniskt överbryggande i betydelsen av att internt inom föreningen överbrygga etniska och språkliga skiljelinjer, men hinder mot att uppnå externa överbryggande värden begränsas av svårigheter att nå ut till närsamhället och till personer med svensk bakgrund i verksamheten.

Syftet med studien var att underso?ka hur barn a?r delaktiga vid bokla?sning, med tillho?rande boksamtal. Underso?kningen utgick fra?n ett sociokulturellt perspektiv med fokus pa? att allt la?rande a?r situerat, samt att la?rande sker i interaktion tillsammans med andra individer. Fo?r att synliggo?ra barns delaktighet vid bokla?sningstillfa?llena och boksamtalen valde vi att anva?nda videofilmade observationer som metod fo?r att samla in material, detta gjordes a?ven fo?r att inte ga? miste om va?rdefull information.

Denna studie syftar till att undersöka och diskutera vilka aspekter av flickors och pojkars handlande och samspel i skolan som skulle kunna utgöra en förklaringsgrund för pojkars sjunkande resultat.Studien är utförd på en medelstor skola i en årskurs 4 i Halmstad kommun.Detta är en etnografisk studie med ett kombinerat genus- och sociokulturellt perspektiv, där vi har studerat hur pojkar respektive flickor handlar och samspelar i homo- och heterogena grupper.Studien visade att kampen om hierarkin i klassrummet hade en negativ inverkan på pojkars skolarbete. Vi kunde se tendenser som pekade på att pojkar hade lättare att fokusera på skolarbete i grupper där de var ensamma pojkar i heterogena grupper med en majoritet av flickor..

Förskolan kan vara en fantastisk arena för barn att lära känna andra barn på och få möjlighet att skapa sig kunskap och förståelse för andra människor. När barn träffas börjar de oftast leka på olika sätt, vilket utvecklar deras sociala samspel. Under vår utbildning som blivande förskollärare har vi problematiserat kring vilken roll pedagoger har i barns lek för att på bästa sätt stödja barnen i deras samspel. Syftet med studien är således att skapa en förståelse för vad pedagogerna anser vara lekens styrkor, hur pedagoger ser på sin närvaro och hur de kan stödja och stimulera det sociala samspelet i leken. Metoden som använts har varit kvalitativ med intervjuer av sex pedagoger på tre olika förskolor.

Bakgrund: Studien handlar om samspelssituationer vid skötbordet på förskolan. Vianser att det är viktigt för barn och pedagog att samspela vid skötbordet.Vi har tidigare upplevt att pedagoger byter barnens blöjor på löpandeband och inte tar tillfället i akt för samspel och kommunikation med detenskilda barnet. Med vår studie vill vi beskriva vikten av samspel medsmå barn vid skötbordet.Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka hur barn och pedagoger interagerari samband med situationer på skötbordet på två förskolor i västra Sverige.De frågor vi ställt oss är ?samtalar pedagoger med barnet på skötbordet??Och ?vad samtalar pedagoger och barn om på skötbordet?? Samt ?hurinteragerar barn och pedagoger på skötbordet??Metod: Utgångspunkten i studien är hermeneutisk och vi har använt oss av enkvalitativ metod. Vårt redskap i studien är observation där vi använt ossav löpande protokoll och Mp3-spelare för ljudupptagning.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers förhållningssätt till kommunikation och samspel inom grundskola och grundsärskola. Vi ville ta reda på vilka tankar och medvetenhet som fanns kring kommunikation och samspel samt vilka arbetssätt man tillämpade för att utveckla eleverna inom detta område. Härutöver ville vi även undersöka vilka svårigheter och möjligheter som kunde uppstå i arbetet. Med utgångspunkt i tidigare forskning kring kommunikation och samspel bygger vi undersökningen på empiriska halvstrukturerade intervjuer av åtta pedagoger inom grundskola och grundsärskola. Resultaten av undersökningen visar att pedagogernas medvetenhet kring kommunikation och samspel är stor.

Vårt arbete syftar till att få större vetskap om hur språkundervisningen kan göras autentisk och meningsfull genom att knyta kommunikationen på målspråket till undervisningssituationen samt elevernas vardag och verklighet, i studien även kallat för ?här och nu?-interaktion. För att få svar på de frågor vi ställt oss i undersökningen har vi intervjuat och observerat lärare och elever på två skolor samt analyserat det insamlade materialet med hjälp av relevant litteratur. Utifrån den undervisning som studerats har vi kunnat fastställa att interaktion på målspråket ur ett ?här och nu?-perspektiv både från lärares och från elevers sida är önskvärt men samtidigt svårt att genomföra och därmed lämnas lite utrymme ute på skolorna.

Uppsatsens syfte har varit att konkretisera vad en socialt hållbar utveckling skulle kunna betyda för det sociala arbetets vardag. Vilken plats socialarbetarna har att fylla och vilken typ av praktik som skulle utformas om syftet var att främja en socialt hållbar utveckling. För att bryta ner syftet med uppsatsen i mer lätthanterliga bitar har jag formulerat ett antal frågeställningar; -Vad betyder begreppet socialt hållbar utveckling? -Vilken roll skulle det sociala arbetet kunna ha i en socialt hållbar utveckling?-Vilka kompetenser och konkreta handlingar behövs hos den enskilda socialarbetaren för att socialt arbete ska vara del i en socialt hållbar utveckling?.