BAKGRUND:Vygotskij (1934/1999) talar om samspelets påverkan på barns lärande och utveckling. Många forskare vilar sina studier på Vygotskij och utgår från hans teori om den närmaste utvecklingszonen. Flera av forskarna kom fram till att ett samspel fungerar bättre då barn har en social kompetens och i den ingår konflikthantering.SYFTE:Studiens syfte är att undersöka barns uppfattningar av samspel. De frågeställningarundersökningen utgått ifrån är: Hur uppfattar barn ett fungerande samspel? Hur uppfattar barn ett bristande samspel? Hur uppfattar barn konflikthantering?METOD:Studien är kvalitativ med en fenomenografisk ansats.

Background: People diagnosed with psychosis are often described as introvert, isolated and with little or no ability to create and maintain social relationships. While every angle of a phenomena is valid and important, we believe that the first-person perspective provides the only direct access to the diagnosed persons? feelings and experiences.Aims: The aim of this study is to explore how a few people diagnosed with psychosis describe their experiences of social interaction.Method: This study is conducted in a Grounded Theory manner. An analysis has been performed on interviews made with five individuals, all diagnosed with a psychosis diagnosis.Results: The main result of this study is that the self-image is a core factor in the individuals experiences of, and initiative to, social interaction. The social interactions are linked to the individuals own relation to their diagnosis in a dynamic process where all components affect each other in the creating of the self-image.Conclusion: This study concludes that people diagnosed with psychosis is no different than other people when it comes to dreaming and longing for functional social relationships, but that they have some difficulties in actually finding them due to both social stigma and a poor self-image..

Syftet med uppsatsen är att få förståelse för vad som har betydelse för barns samspel i förskolan när de skapar och se om skapande aktiviteter lockar till samtal och samspel mellan barnen. Bli uppmärksam på vilken roll den vuxne kan ha för barnens sociala samspel i skapande aktiviteter. Finns det hinder och vad uppmuntrar till samtal och samspel.Utifrån mitt syfte ställer jag följande frågor.Vad händer i samtal och samspel när barn skapar på förskolan?Vad är det som lockar till samtal och samspel mellan barnen? Finns det något som hindrar samtal och samspel?En studie på nio tillfällen ger en inblick när barn skapar i förskolemiljö. Min undersökning tillsammans med litteraturen som analysen till studien vilar på är grunden för uppsatsen.

Being an immigrant in a Swedish school today might not be easy. It´s quite difficult to be accepted and becoming a part of an already functioning group. Difficulties with the Swedish language doesn´t make it easier. Besides that the requisites of the school curriculum program are very demanding and Swedish students are often in advantage already being a part of the system for many years.By following five immigrant boys in grade 6 during ten ensemble lessons, one concert and individual interviews with the boys as well as with their teacher, this study aims to investigate how ensemble playing can function as a social tool and promote interaction as well as integration.The results in this study show that ensemble playing in fact can function as a social tool. The boys developed abilities in playing an instrument as well as cooperating and analyzing by using the social tool of ensemble playing.The results even show that ensemble playing can promote interaction as well as integration.Above everything was the concert where the boys acted in front of their classmates and were treated with great respect and acceptance..

Denna studie handlar om lärarstudenters upplevelser av verksamhetsförlagd utbild­­ning och synliggör roller som uppkommer i interaktion mellan handledare och student under handledning. Studien genomförs med hjälp av kvalitativa intervjuer med lärarstudenter och utgår från följande frågeställningar:Hur upplever studenterna omedelbar interaktion med handledare under verksamhets­förlagd utbildning?Vilka roller kan identifieras bland lärarstudenter och handledare under verksamhetsförlagd utbildning?Resultaten framhäver att studenterna, på grund av relationens asymmetri, ofta rättar sig efter handledarens agerande och förväntningar. Handledningen sker i de flesta fall på handledarens villkor. Enligt resultatet har handledarens synliga inställning till studenten och VFU betydelse för studentens agerande.

Bakgrund:Omsorgs- och rutinsituationer är viktiga hörnstenar i arbetet med de yngsta barnen på förskolan. Trygga miljöer där barnen och pedagogerna samspelar betyder mycket för barnens utveckling, men hinner barn och pedagoger interagera i den utsträckning som vore önskvärd? Om inte, vad är det då som hindrar dem? I vår studie ville vi ta reda på hur samspel sker inom ett av dessa områden och valde ut tamburen med av- och påklädning, som den arena vi ville undersöka närmare.Syfte:Vårt syfte med arbetet var att se hur små barns samspel ser ut och hur denna interaktion kommer till uttryck i tamburen. De frågeställningar vi valde var:? På vilket sätt uttrycker de yngsta barnen en vilja eller ovilja till samspel i tamburen?? På vilket sätt medverkar pedagogen i samspelet mellan barnen?Metod:Vårt resultat bygger på en observationsstudie där vi valde att genomföra videoobservationer på en avdelning vid fem olika tillfällen och samtidigt komplettera dessa genom att skriva ner vad vi såg för hand.

BAKGRUND: Begreppet lek är ett väldigt stort område och vi har därför valt att begränsaoss till låtsasleken och barns samspel inom lekarna. Inom lekgrupper finns ofta någon form av makt och utanförskap så därför går vi närmare in på ämnet i bakgrunden. I detta kapitel redogör vi även för den tidigare forskning som gjorts inom ämnena låtsasleken och samspel inom leken. I den teoretiska ramen valdes Vygotskijs utvecklingspsykologiska teori som tar upp hur social interaktion bidrar till barns lärande och utveckling.SYFTE: Vårt syfte är att undersöka hur barnen samspelar med varandra i situationer av låtsasleken på förskolan.METOD: Vår forskningsmetod består av observationer som vi har utfört på två olikaförskolor. Vi har observerat 26 barn sammanlagt.

En lustfylld förskola med plats för lärande, utveckling, socialt samspel och lek. Förskolan har som prioritet att forma trygga barn..

Den fysiska inomhusmiljöns betydelse för det samspel som pågår i förskolan är ett aktuellt område. Miljön som en tredje pedagog diskuteras, det vill säga hur den fysiska inomhusmiljön kan stödja barns samspel och därmed barns utveckling och lärande. Under vår verksamhetsförlagda utbildning har vi funderat kring hur olika rum uppmuntrar till samspel, därav vårt intresse för förskollärares uppfattningar kring den fysiska inomhusmiljöns betydelse för samspel.SyfteSyftet med vår studie är att undersöka förskollärares uppfattningar om den fysiska inomhusmiljöns betydelse för samspel i den fria leken.MetodVi har valt att använda oss av en kvalitativ metod med kvalitativa intervjuer som redskap i vår studie. Vi har intervjuat fem förskollärare som är verksamma på tre olika förskolor i två mindre kommuner i sydvästra Sverige.ResultatFörskollärarna i studien anser att det är av stor vikt med en fysisk inomhusmiljö som är tillåtande och tilltalande. De pekar också på att det är viktigt att utgå från barns intressen och att förändra miljön efter det.

Syftet med studien är att nå en ökad förståelse av lärares uppfattningar av samspelet som pågår i klassrummet mellan lärare och elev. Ansatsen som används är inspirerad av den fenomenografiska. Den fenomenografiska ansatsen innebär att man försöker beskriva människors kvalitativt skilda uppfattningar av ett fenomen, ur ett andra ordningens perspektiv. Anledningen till att vi inte fullt utgått ifrån fenomenografin beror på att vi frångått dess grunder i databearbetningen då vi stött på svårigheter. Metoden som använts för datainsamlingen är intervju av halvstrukturerad art.

Titel: Det sociala intranätet ? ett forum för information, interaktion och identifikationFörfattare: Jessika Hällerö, Emmy Nordin och Anna SalomonssonUppdragsgivare: Semcon ABKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapInstitution: Institutionen för journalistik, massmedier och kommunikation (JMG) Göteborgs universitetTermin: Vårterminen 2012Handledare: Malin SvenningssonSidantal: 52Antal ord: 15 020Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur Semcons konsulter reflekterar över sin organisationstillhörighet och hur de identifierar sig med sin arbetsgivare, samt att öka kunskapen om konsulternas inställning till och användandet av Semcons intranät.Metod: Kvalitativa samtalsintervjuerMaterial: Resultatet baseras på intervjuer med tio av Semcons konsulter.Huvudresultat: Genomgående för studien är att det tenderar att finnas en positiv och en negativ strömning i förhållande till frågorna. Vad gäller organisationsidentifikation finns det konsulter som identifierar sig med Semcon, konsulter som identifierar sig med arbetsplatsen samt de som är osäkra över sin organisationstillhörighet. Det råder även delade meningar kring hur ett socialt intranät kan medverka till att identifikationen med Semcon stärks. Vissa menar att ett socialt intranät kan bidra till identifieringen som Semconit, medan andra menar att det finns för lite information på avdelningsnivå för att uppnå detta.

Samspelets betydelse mellan pedagog och barn är något som framhävs som viktigt inom förskolan. Det finns ett antal metoder och förhållningssätt i förskolan som anses gynna detta samspel. Vår studie startade med en nyfikenhet om programmet Vägledande samspel. Programmet Vägledande samspel har initierats av stiftelsen ICDP. Vi har uppmärksammat att många pedagoger i förskolan blir vidareutbildade i programmet och vi ville undersöka pedagogers uppfattningar om Vägledande samspel.

Sammanfattning Syftet med studien är att beskriva och analysera, samt bidra med ökad kunskap om, hur olika kommunikationsfaktorer inom en organisation kan främja lärande. Mer precist är syftet att studera hur chef och medarbetare uppfattar vilka faktorer som påverkar digital och verbal kommunikation. Samt hur dessa faktorer kan påverka lärandet i organisationen. Studien är kvalitativ med en induktiv ingång och för att få empiri har intervjuer utförts på ett företag, med såväl chefer som medarbetare. Resultatet visar på att följande faktorer visade sig ha betydelse för kommunikation i organisationen; kombination och alternativ av kommunikationskanal; tydlighet; ansvar; riktlinjer och socialt samspel.

Elever med Asperger syndrom har till följd av sin diagnos ofta svårigheter med theory of mind, central coherens, exekutiva funktioner, perception och socialt samspel med flera. Dessa svårigheter har för eleverna, i olika stor utsträckning, negativa konsekvenser i skolan. Syftet med studien är således att belysa hur elever med Asperger syndrom upplever det pedagogiska stöd som de tagit del av i specialutformat gymnasieprogram, inom kommunal gymnasieskola. Metoden som använts är öppet riktad intervju samt kvalitativ innehållsanalys. Den kvalitativa innehållsanalysen resulterade i fyra teman:-          Elevens tankar och känslor ? om studierna och den egna personliga utvecklingen-          Bristande koncentration ? om den egna förmågan och omgivningens påverkan-          Social interaktion ? om umgänge och samarbete med andra elever i skolmiljön-          Stödets betydelse i skolvardagen ? om pedagogiken och skolpersonalenUtifrån dessa teman kan slutsatsen dras att eleverna i stor utsträckning är nöjda med sin studiemiljö och utbildning samt anser att skolan bidragit till deras personliga utveckling.

Många yngre barn tillbringar en stor del av sin barndom på förskolan. Där träffar de nya kamrater och genom lek och samspel med dem skapas nya sociala relationer. Vissa barn kan vara väldigt intresserade av att träffa nya kompisar medan andra kan ha svårt att acceptera att dela med sig både pedagogen och leksakerna med de nya barnen. Forskaren Marita Lindahl har studerat småbarns vistelse på förskolan och har kommit fram till bland annat att barnen fokuserar och iakttar andra barns agerande i början av förskolevistelsen men kan även hålla avstånd från alla lekar tills de har skapat förtroende till alla på avdelningen. Psykologen Elin Michelsén anser att barn som får positiva erfarenheter av samspel med andra barn fortsätter att söka sig till andra barn.