Denna studie Àr en undersökning som visar pÄ elevers syn pÄ att arbeta med portfolio samt lÀrares syn pÄ portfoliometodik i skolan. Studien bygger pÄ elevenkÀter och lÀrarintervjuer med halv strukturerade frÄgor. Informanterna i undersökningen bestod av elever som arbetar med portfolio och lÀrare som arbetar med portfoliometodik. Resultaten av undersökningen visade att eleverna och lÀrarna Àr nöjda med arbetet med portfolio och med arbetssÀttet med portfoliometodik. Genom att arbeta med portfolio anser eleverna att de Àr aktiva och delaktiga i sin lÀrprocess och de tycker Àven att portfolion Àr till stor hjÀlp nÀr de ska ta ansvar för sina arbeten.

Den 1 februari Är 2012 genomförde LKAB en organisationsförÀndring som bland annat innefattade införandet av explicita vÀrderingar. Dessa vÀrderingar Àr engagemang, nytÀnkande och ansvar vilket sammanfattas till ENA. VÀrderingarna Àr framtagna i en process som involverade medarbetarna. Syftet med denna organisationsförÀndring Àr, bland annat, att höja attraktionskraften av det egna varumÀrket, bygga en gemensam företagskultur samt minska avstÄndet mellan omvÀrldens uppfattningar och företagets verksamhet. Vi har i denna studie valt att beskriva och analysera hur LKAB:s anstÀllda upplever företagets nylanserade explicita vÀrderingar.

Det har visat sig att nÀrstÄende som vÄrdar en person med demenssjukdom anvÀnder i större utstrÀckning psykofarmaka samt löper större risk att drabbas av depression. KÀnslor av otillrÀcklighet, skuld, dÄligt samvete och skam Àr vanligt. Att leva med en person med demenssjukdom kan göra det svÄrt att tillgodose sitt eget sociala behov vilket kan leda till ensamhet som i sin tur leder till sÀmre hÀlsa och lÀgre livskvalitet. Syftet med studien var att belysa livsvÀrlden för nÀrstÄende som vÄrdar en person med demenssjukdom i ordinÀrt boende. Metoden var en litteraturstudie baserad pÄ Ätta stycken vetenskapliga artiklar.

Miljö och socialt ansvar fÄr en allt större betydelse i det globala samhÀllet och detta har gjort att mÀngden publik hÄllbarhetsinformation har ökat de senaste Ären. HÄllbarhetsredovisningar Àr inte lika anvÀndbara nÀr analyser och utvÀrderingar av hÄllbarhetsprestanda ska göras, som Ärsredovisningar Àr nÀr företags finansiella prestanda ska bedömas. Det finns inte nÄgon nationell bestÀmmelse för hur hÄllbarhetsredovisningar ska upprÀttas och detta gör att det blir svÄrt för intressenter att utvÀrdera och jÀmföra. Syftet med studien Àr att studera jÀmförbarheten mellan svenska externa hÄllbarhetsredovisningar som Àr frivilligt framtagna. Ur ett expertperspektiv ska centrala inre och yttre faktorer som pÄverkar jÀmförbarheten positivt och negativt förklaras, genom att likheter och skillnader som finns i synen pÄ jÀmförbarhet identifieras.

Ett kommunikativt ledarskap kÀnnetecknas av en ledare som coachar och ger sina medarbetare eget ansvar, skapar strukturer som underlÀttar arbetet, har tydliga förvÀntningar, Àr tillgÀnglig för medarbetarna, ger feedback och löser problem. Syftet med studien var att undersöka relationen mellan ett kommunikativt ledarskap och medarbetares arbetsmotivation. Studien baseras pÄ en enkÀtundersökning med deltagare frÄn 16 olika yrkeskategorier dÀr de flesta arbetar inom administration, hÀlsa och sjukvÄrd, pedagogiskt arbete, socialt arbete och inom militÀren. Med hjÀlp av enkÀten har tvÄ grupper gjorts, en grupp som anger över medelvÀrdet pÄ frÄgor som behandlar ledarens kommunikativa egenskaper och en grupp som inte anser att deras ledare Àr kommunikativ. Resultatet visar att gruppen med en kommunikativ ledare Àven upplever högre inre motivation.

Bakgrund: Det Àr viktigt att frÀmja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till mÄnga positiva hÀlsoeffekter. TyvÀrr Àr mÄnga smÄ barn idag inaktiva och nÄr aldrig den rekommenderade grÀnsen pÄ 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan frÀmjas bland barn, i Äldrarna 2-8 Är. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbÀrande enheter och dÀrefter skapades teman av dessa.

RÀdsla för brott inverkar negativt bÄde pÄ ett individuellt plan och pÄsamhÀllsnivÄ och ses dÀrför som ett aktuellt samhÀllsproblem. Tidigare forskninghar funnit att Àldre, trots att de tillhör en grupp som har lÄg risk att utsÀttas förbrott, ÀndÄ uppvisar en hög grad av rÀdsla för brott. Forskningslitteraturen kringvilka faktorer som Àr associerade med Àldres ökade rÀdsla för brott Àr intesamstÀmmig. Syftet med studien var att undersöka Àldres rÀdsla eller orÀdsla föratt utsÀttas för brott i bostadsomrÄdet eller hemmet, samt att undersöka ÀldresrÀdsla eller orÀdsla för att utsÀttas för egendoms- eller personbrott. Deltagarna istudien utgjordes av 110 Àldre i Sundsvall mellan 58 och 94 Är.

Bakgrund: Det Àr viktigt att frÀmja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till mÄnga positiva hÀlsoeffekter. TyvÀrr Àr mÄnga smÄ barn idag inaktiva och nÄr aldrig den rekommenderade grÀnsen pÄ 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan frÀmjas bland barn, i Äldrarna 2-8 Är. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbÀrande enheter och dÀrefter skapades teman av dessa.

Forskning visar att anhörigvÄrdaren upplever glÀdje och nÀrhet tillsammans med nÀrstÄende trots bördor. Syftet med studien var att belysa vad det innebar att mÄ bra och att stÀrka hÀlsan som anhörigvÄrdare. Intervjuer med fem anhörigvÄrdare genomfördes. Analysen gjordes med kvalitativ innehÄllsanalys. Huvudtemat beskrevs som en process mot helhet och hÀlsa.

Föreliggande studie handlar om stödinsatser och studieavbrott ur studieavbrytares perspektiv. Syftet har varit att undersöka om de deltagande ungdomarna upplevde att de fick stöd under gymnasietiden i ett försök att förstÄ varför studieavbrott ÀndÄ sker. Avsikten har vidare varit att beskriva och reflektera över ungdomarnas erfarenheter med förhoppning om att det skall vara till nytta för framtida förebyggande arbete. Studien baseras pÄ kvalitativa intervjuer och har inspirerats av tidigare forskning om studieavbrott, stödinsatser samt karriÀrutvecklingsteorier. Avsikten med intervjuundersökningen har varit att studera studieavbrytarnas skolgÄng under grund- och gymnasietiden för att fÄ en förstÄelse för vilket stöd studieavbrytarna upplever att de fÄtt eller hade önskat att de fick medan de Ànnu befann sig i skolan. Resultatet visar att studieavbrytarna bÀr pÄ olika erfarenheter av skolgÄngen och att tillgÄngen pÄ socialt och pedagogiskt stöd varit bristfÀllig.

Den hÀr studien utgÄr frÄn en fenomenografisk ansats. Vi avser att fÄnga skilda uppfattningar om arbetsplatslÀrande och studera hur uppfattningarna pÄverkar medarbetarnas arbetstillfredsstÀllelse. Vi utgick frÄn tvÄ frÄgestÀllningar: vilka uppfattningar har medarbetare av hur de lÀr pÄ sin arbetsplats, och finns det skillnader i medarbetarnas uppfattningar av vad de lÀr? Resultatet visar att deltagarnas uppfattningar om fenomenet skiljer sig Ät. Tolkningen av resultatet visar att deltagarna lÀr pÄ olika sÀtt och anvÀnder kunskapen olika i deras yrkesutförande.

NÀthat Àr ett nytt socialt problem, som aktualiserats i och med en intensiv mediadebatt. NÀthat Àr sÄledes ett fenomen, som ingen forskat kring, men som dÀremot kan ses utifrÄn mobbningsforskning. Syftet med denna diskursanalytiska uppsats, var att lyfta fram dels mediavinklingen av nÀthat, dels utsatta/vittnande ungdomars beskrivningar av fenomenet. UtifrÄn detta Àmnades samproduktionen av synen pÄ nÀthat som socialt problem undersökas, dÀr ungdomar, media och mobbningsforskning ses som sociala aktörer. Med hjÀlp av retoriska resurser utifrÄn diskurspsykologin, och den kritiska diskursanalysens forskarbegrepp intertextualitet analyserades det empiriska materialet, bestÄende av tidningsartiklar, blogginlÀgg och forumtrÄdar.

VĂ„rterminen 2006.

Denna uppsats har som syfte att ta reda pÄ hur mÀnniskor socialt konstruerar och omkonstruerar sin identitet. Detta har vi gjort utifrÄn följande frÄgestÀllning; Hur kan muslimer i Landskrona socialt konstruera sina identiteter? Genom umma och/eller territoriell tillhörighet? I vÄr teoridel har vi utgÄtt frÄn ett konstruktivistiskt perspektiv dÀr vi fokuserar oss pÄ teorier kring konstruktion av identitet i allmÀnhet, av territoriell identitet och av muslimsk identitet, vilka alla Àr socialt konstruerade och kontextberoende samt att vi anvÀnt teorier kring förestÀllningen om ?den andre?, som Àr en grundlÀggande utgÄngspunkt för identitetskonstruktionen. För att kunna fÄ veta hur mÀnniskor sjÀlv uppfattar sina identiteter har vi gjort tre stycken intervjuer med tre olika muslimer i staden Landskrona, vilka utgör vÄrt primÀrmaterial. Dessa intervjuer har genom en narrativ analys visat hur vÄra respondenter har konstruerat och/eller omkonstruerat sina identiteter.

Syftet med denna studie var att studera hur arbetslöshet kan pÄverka mÀnniskors sociala liv. Studien har inriktat sig pÄ arbetslöshet utifrÄn arbetslösa individers eget perspektiv. VÄr forskningsfrÄga handlar om att belysa vilka faktorer som synliggörs och pÄverkar mÀnniskors sociala liv under deras arbetslöshet. Studien har en kvalitativ ansats och datainsamlingen har skett genom halvstrukturerade intervjuer med personer som varit arbetslösa mellan sex mÄnader och tvÄ Är. Resultatet visade att de flesta av intervjupersonerna ansÄg att arbete förknippades med deras identitet.