Det hÀr examensprojektet har utförts pÄ Volvo CE, Hauler & Loader Division, Arvika. Projektet ingick som ett avslutande moment i maskiningenjörsprogrammet vidKarlstads universitet. Volvo i Arvika tillverkar hjullastare vilket man har gjort sedan mitten av 60-talet. Fabriken har idag ca 1150 anstÀllda som tillsammans levererar över 6000 hjullastare per Är.Produktionsvolymen i Arvikafabriken ökar allt mer vilket medför att ett behov av mÄnga investeringar för att klara denna volymtillvÀxt har uppstÄtt. Den huvudsakliga tillverkningen pÄ svetsavdelningen bestÄr av fram- och bakramstillverkning.

VÄrt syfte med uppsatsen Àr att fÄ en ökad förstÄelse för den svenska kosumentens uppfattning om CSR samt hur detta pÄverkar deras agerande i en reel köpsituation.Vi har utgÄtt frÄn teorier sÄsom FCB-grid, TORA-modellen samt en modell över konsumenters attityd till att handla etiskt. Vi har Àven belyst informationsbehovet och dessutom tagit del av fyra stycken undersökningar som tidigare gjorts kring Àmnet.Empirin grundar sig pÄ nio stycken kvalitativa djupintervjuer, gjorda pÄ konsumenter.Vi fann att den svenska konsumenten tycker det Àr viktigt att ett företag tar sitt etiska samt sociala ansvar. Dock Àr de inte konsekventa i ord och handling i och med att de inte agerar etiskt i en köpbeslutsprocess..

Bakgrund: Företagens roll i samhÀllet hÄller pÄ att förÀndras. En möjlighet för företag att bidra till en utveckling som Àr lÄngsiktigt hÄllbar: ekonomiskt, socialt och ekologiskt kan uppnÄs genom Corporate Citizenship ? företaget som den goda medborgaren. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att utreda och skapa förstÄelse för begreppetCorporate Citizenship och dess framvÀxt frÄn ett strategiskt perspektiv, samt attstudera hur och varför företag arbetar med Corporate Citizenship. Genomförande: En litteraturgenomgÄng inom omrÄdet Corporate Citizenship har genomförts.

Det finns idag ett starkt empiriskt stöd för att socialt stöd motverkar ohÀlsa. Syftet med den hÀr studien var att undersöka om coachning pÄverkar upplevelsen av socialt stöd. Vidare undersöks om coachningen har olika effekt pÄ stödkategorierna emotionellt, vÀrderande, informations- och instrumentellt stöd, samt om upplevelsen av socialt stöd till följd av coachning pÄverkas av om denna Àr sjÀlvvald eller inte. Den kvantitativa enkÀtundersökningen besvarades av 39 personer som deltagit i en coachningsprocess. Resultaten visade pÄ en tendens att coachning pÄverkar upplevelsen av emotionellt, vÀrderande och informativt stöd.

FörÀndringar i dagens arbetsmarknad har lett till att det Àr större krav pÄ individen att vara anstÀllningsbar. Syftet med denna uppsats var att fÄ en ökad förstÄelse för hur individer som Àr eller nyligen varit arbetssökande upplever sin anstÀllningsbarhet, genom att undersöka vilken betydelse olika faktorer har för förmÄgan att fÄ ett nytt arbete. Tidigare forskning visar att individens anstÀllningsbarhet har förskjutits frÄn att vara samhÀllets ansvar till att lÀggas pÄ individen. Att medvetet arbeta med sitt sociala nÀtverk har fÄtt en större betydelse dÄ allt fler tjÀnster tillsÀtts via informella kanaler. Undersökningen genomfördes med kvalitativ metod dÀr jag anvÀnde mig av semistrukturerade intervjuer för insamling av empirin.

Syftet med studien var att undersöka socialt stöd hos svenska professionella golfspelare. För att besvara syftet undersöktes följande frÄgestÀllningar: (1) Hur upplever svenska professionella golfspelare socialt stöd? (2) Hur beskriver svenska professionella golfspelare socialt stöd? En intervjuguide baserad pÄ Social Support Scale skapades och intervjuerna genomfördes pÄ (N=10) professionella golfspelare. De var mellan 20-27 Är och hade tÀvlat i golf mellan 6-14 Är pÄ bÄde en nationell och internationell nivÄ. För att analysera resultatet anvÀndes en kvalitativ innehÄllsanalys med deduktiv ansats.

Scania CV AB Àr en ledande tillverkare av lastbilar och bussar. De agerar pÄ den globala marknaden, bÄde kunder och leverantörer Àr lokaliserade runt om i hela vÀrlden. Den ökade allmÀnna medvetenheten om hÄllbar utveckling har lett till att företagen mÄste ta ett större ansvar. Högre krav har börjat stÀllas pÄ att de ska agera pÄ ett socialt och miljömÀssigt korrekt sÀtt genom hela flödet, frÄn rÄvara till fÀrdig produkt. En del av det Àr att se över hur deras leverantörer tar sitt sociala ansvar och det kan göras genom en utvÀrdering.

Syftet Àr att fÄ förstÄelse för och kunskap om förhÄllandet mellan friskvÄrd och gemenskap i en organisation med utgÄngspunkt i de anstÀlldas perspektiv. Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ studie pÄ ett företag. De datainsamlingsmetoder vi har anvÀnt oss av Àr observation, samtal och intervjuer. VÄr grundlÀggande slutsats Àr att det finns ett förhÄllande mellan friskvÄrd och gemenskap, för den anstÀllde. FriskvÄrden ger gemenskap inom laget, avdelningarna och i organisationen som helhet..

Alkohol förekommer i mÄnga mÀnniskors vardag och det Àr ett fenomen vi har att förhÄlla oss till. Samtidigt Àr alkoholmissbruk ett stort socialt problem som vi ofta möter inom socialt arbete. Det Àr i vÄr mening dÀrför alltid aktuellt att studera hur vi talar kring alkohol. Denna uppsats syftar till att belysa den bild av alkohol och alkoholmissbruk som framkommer i Sveriges Radio idag, vad detta fÄr för konsekvenser för vÄr förstÄelse av alkohol som fenomen och av alkoholmissbruk som ett socialt problem. För att genomföra denna studie har vi anvÀnt oss av diskursanalys, mer specifikt sÄ har vi anvÀnt oss av diskursteori som teoretiskt angreppssÀtt och metod.

I denna studie har prestationsa?ngest underso?kts i relation till tre olika typer av socialt sto?d och tva? faktorer inom tidspress. Tidigare forskning pekar pa? att socialt sto?d spelar en betydande roll fo?r minskad prestationsa?ngest i studier, samt att tidspress ger en o?kad effekt. Underso?kningen hade 151 manliga studenter fra?n tva? olika program pa? en ho?gskola.

Syfte: Syftet Àr att beskriva och analysera hur allmÀnnyttiga bostadsbolag arbetar med socialt ansvar samt hur deras arbete pÄverkas av den nya lagen om allmÀnnyttiga kommunala bostadsaktiebolag med krav pÄ affÀrsmÀssighet.Metod: Denna uppsats utgÄr frÄn en kvalitativ metod. Först studerade vi relevanta teorier om CSR för sedan utföra intervjuer med de allmÀnnyttiga bostadsbolagen AB GavlegÄrdarna, Sandvikenhus AB samt GÀvle kommun och Sandviken kommun. Förutom intervjuerna har vi Àven anvÀnt sekundÀrdata sÄsom internetkÀllor, vetenskapliga artiklar och rapporter. VÄr studie bygger pÄ empiriskt material dÀr vi tar stöd frÄn teorier i undersökningen. Information har bland annat hÀmtas ifrÄn AB GavlegÄrdarna, Sandvikenhus AB, GÀvle kommun, Sandviken kommun, Boverket, SABO och regeringen.Resultat & slutsats: Det finns ett stort behov av allmÀnnyttiga bostadsbolag dÄ kommunen har ett bostadsförsörjningsansvar.

Syft?t m?d mitt ?rbete a?r ?tt underso?k? la?rar?ns syn pa? disciplin, ordning och ansvar i klassrummet. Exam?nsarbete a?r ja?mfo?rand? studi? ?m hur la?r?rer i ?lika la?nd?r na?mlig?n Ryssland och Sv?rige s?r pa? begr?pp dis?iplin och ordning i skol?. Vilka mo?jlig? faktor?r kan pa?verka la?r?rens upplev?lser av disciplin i Sv?rige och Ryssland? J?g obs?rverade ?ch int?rvjuade sex la?r?re fra?n a?rskurs 6-9 i ?n grundskol?.

Bakgrund: Revisorerna har under de senaste Ären vid flertalet tillfÀllen hamnat i rampljuset efter att olika sÄ kallade skandaler uppdagats. De har"anklagats", ofta av styrelseledamöter, för att inte sköta sina jobb. Revisorerna har avvÀrjt kritiken genom att hÀnvisa till vad som ingÄr i deras uppdrag och anser vidare att ansvaret ligger hos styrelsen. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och kartlÀgga uppfattningen hos revisorer och styrelseledamöter avseende revisorns ansvar som följer av den lagstadgade revisionen. Vidare ska vi Àven försöka förklara skillnaderna samt göra en precisering av revisorns ansvar.

Forskning pekar pÄ att engagerad personal Àr mer produktiv, positiv och har bÀttre hÀlsa Àn oengagerad. Socialt stöd har i tidigare forskning visat sig ha en buffrande effekt pÄ bland annat stress samtidigt som chefers stöd har visat sig vara en viktig komponent för anstÀlldas hÀlsa och engagemang. Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka om det finns samband mellan socialt stöd och work engagement. En enkÀt delades ut till anstÀllda (N=561) pÄ ett revisionsföretag. Ett positivt signifikant samband mellan socialt stöd och work engagement pÄvisas.

Socialt ansvar, etik och miljöansvar Àr nÄgot som dagens företag fokuserar mer och mer pÄ. Företagens intressenter stÀller Àven större krav pÄ utvidgad information frÄn företagen. Företagen har dÀrför börjat presentera hÄllbarhetsredovisningar. Det Àr viktigt för dagens företag att vara medvetna om vilka intressenter de har för sin hÄllbarhetsredovisning och vilken information intressenterna efterfrÄgar. HÄllbarhetsredovisningen Àr inte tvingande och har heller inte krav pÄ extern granskning, vilket den finansiella redovisningen har.Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka vilka som Àr de viktigaste intressenterna för företagen nÀr de upprÀttar sina hÄllbarhetsredovisningar.