Akvaponik beskrivs som en innovation som kan fr?mja h?llbar livsmedelsproduktion, samtidigt som dess implementering ?nnu inte har n?tt kommersiell framg?ng. Tidigare forskning identifierar flera hinder f?r en etablering av systemet i olika delar av v?rlden, men situationen i Sverige ?r mestadels outforskad. Denna studie unders?ker vad som hindrar kommersiell akvaponik i Sverige utifr?n ekonomiska, regelm?ssiga, sociala och milj?m?ssiga aspekter, samt hur dessa hinder kan motverkas.

Företagskultur ses ganska oproblematiskt som det lim som hÄller samman företagen men nya studier lyfter fram företagskulturen som mer komplicerad och mer som ett medel att styra personalen. Samtidigt pekar forskningen pÄ att den utveckling som det moderna samhÀllet, och med det arbetet, genomgÄtt skapat en förskjutning av ansvar i mÄnga verksamheter dÀr den enskilda individen fÄtt ta mer och större ansvar. SamhÀllets utveckling har Àven givit att fler kundstyrda verksamheter skapats dÀr individen lÀtt hamnar i klÀm mellan företag och kund. Genom en kvalitativ undersökning genomfördes en studie bestÄende av sex semistrukturerade intervjuer med syftet att undersöka hur anstÀllda i kundstyrda verksamheter upplever ansvar i sina verksamheter. Analysarbetet genererade en huvudtolkning bestÄende av temat Ansvar genom handling som genom bekrÀftelse blir behjÀlpligt i individens identitetsskapande pÄ arbetsplatsen baserat pÄ de tre temana det handlande ansvaret, det uttalade ansvaret och det individuella ansvaret vilka belyser individens upplevelse av ansvar pÄ arbetsplatsen..

För att en revisor skall kunna ge intressenter en tillförlitlig kvalitetssĂ€kring av företags ekonomiska situation krĂ€vs det att revisorn följer de lagar och regler som finns samt fullgör ansvaret att vara opartisk, sjĂ€lvstĂ€ndig samt ha tystnads- och upplysningsplikt. Syftet med denna uppsats Ă€r att lyfta fram det ansvar som en revisor har gentemot företag och andra intressenter i ett aktiebolag samt hur detta ansvar hanteras i praktiken. Studien baseras pĂ„ de lagar och normer som finns angĂ„ende revisorns ansvar samt sammanstĂ€llning av intervjuer med tre revisorsrespondenter och RevisorsnĂ€mnden. Efter genomförd studie framkommer det att revisorerna hanterar kraven och dess medföljande ansvar genom att lĂ€gga stort vikt vid kontrollerande dokumentation, interna system och utbildningar. Även rĂ„dfrĂ„gning med kollegor, experter och branschorganisationer Ă€r till stor nytta för revisorn..

Syftet med föreliggande studie var att undersöka eventuella samband mellan upplevd stress pĂ„ arbetsplatsen och socialt stöd i privatlivet bland yrkesaktiva sjuksköterskor. Även eventuella samband mellan stress, energi, Ă„lder och socialt stöd pĂ„ arbetet undersöktes.Datainsamling skedde genom enkĂ€tundersökning bland de anstĂ€llda sjuksköterskorna pĂ„ tvĂ„ olika avdelningar pĂ„ ett sjukhus. EnkĂ€ten utformades i sin helhet av olika delar frĂ„n redan existerande frĂ„geformulĂ€r och innehöll tre olika delar; stress/energi, socialt stöd pĂ„ arbetsplatsen och socialt stöd i privatlivet. Totalt bearbetades 48 enkĂ€ter.Inget samband mellan socialt stöd i privatlivet och stress kunde pĂ„visas. En positiv korrelation mellan energi och socialt stöd privat, samt en negativ korrelation mellan Ă„lder och stress kunde pĂ„visas.

MÄnga organisationer fokuserar idag alltmer pÄ frÄgor som rör hÄllbar utveckling. Företag har idag ett ansvar till samhÀllet och termen CSR (Corporate Social Responsibility) anvÀnds för att definiera detta ansvar. Företagens sociala ansvar Àr en idé om hur ett företag kan pÄverka samhÀllet frÄn tre perspektiv och det Àr de ekonomiska, miljömÀssiga och sociala delarna i samhÀllet. Genom att ta socialt ansvar kan företaget bidra till utvecklingen av ett hÄllbart samhÀlle. Detta arbete Àr en kvalitativ studie och den identifierar, undersöker och analyserar om hur Danske Bank tar ett samhÀllsansvar och hur de arbetar för att uppnÄ en hÄllbar utveckling i samhÀllet.

Socialt stöd bidrar till mindre risk för yrkesrelaterad utbrÀndhet. Var tredje lÀrare uppvisar inom sina första arbetsÄr symptom pÄ utbrÀndhet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka samband mellan socialt stöd och utbrÀndhet hos grundskolelÀrare. Totalt deltog 71 respondenter i Stockholm via enkÀter. Socialt stöd mÀttes via Berlin Social Support Scale och utbrÀndhet mÀttes med Shirom Melamed Burnout Measure.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka vad större svenska företag innefattar i begreppet CorporateSocial Responsibility (CSR) med fokus pÄ den sociala delen samt att undersöka vilkaaktiviteter de har för att bekrÀfta sin tolkning av begreppet. Uppsatsen Àmnar Àven undersökavilka faktorer som pÄverkar till CSR-arbete samt om det gÄr att koppla företagens CSR-arbetetill företagens mÄngfaldsarbete. För att besvara syftet har intervjuer gjorts via telefon hos sjustörre svenska företag, verksamma inom varierade branscher, med personer ansvariga förrespektive företags CSR-verksamhet. Resultaten av studien har visat pÄ att intressenter har enstor inverkan pÄ företags CSR-verksamhet samt att CSR-arbete anses vara ett bra verktyg förföretag att pÄvisa ansvarstagande vilket i lÀngden ökar företagets goda rykte. Dessutom harproblematiken kring begreppet CSR komplexitet framkommit samt att de sociala CSR-aktiviteter Àr svÄrmÀtta och svÄrdefinierade..

En ökad muslimsk invandring till vÀstvÀrlden har medfört vÀxande behov av att förstÄ muslimer och de sociala utmaningar de stÀlls inför. I denna forskningsöversikt sammanfattas och diskuteras 30 refereebedömda vetenskapliga studier som berör olika typer av socialt arbete med muslimer genom tre olika omrÄden; utbildning socialt arbete, frivilligt socialt arbete och professionellt socialt arbete. Resultaten i studien visar en genomgÄende kunskapslucka i de tre omrÄdena dÀr det framförallt framtrÀder stor brist pÄ kunskap om kultur och religion. Denna brist pÄ kunskap leder i mÄnga fall vidare till rÀdsla och dÀrmed ovilja att anpassa socialt arbete till muslimers behov.  Slutligen presenteras omrÄden med behov av framtida forskning..

En allmÀn beskrivning av socialt kapital skulle kunna benÀmnas som en resurs som blir tillgÀnglig först genom sociala nÀtverk och i socialt deltagande. Detta kan kallas för social sammanhÄllning och har Àven i teorin benÀmnts som ?det sociala kittet?, som hÄller ihop grupper och samhÀllen. Litteraturstudiens syfte var att identifiera sambandsfaktorer mellan socialt kapital och hÀlsa samt tydliggöra förhÄllandet mellan dessa. Genom att undersöka socialt kapital ur olika teoriperspektiv och utifrÄn olika mÀtmetoder, kan ett kunskapsunderlag skapas om hur och varför samhÀllet ska arbeta med att öka tillgÄngen av begreppet socialt kapital ur ett folkhÀlsoperspektiv.

Fritidspedagogik Àr ett komplext Àmne, vilket gör det svÄrdefinierat att precisera vad lÀrare ifritidshem har för expertis och kompetensomrÄde. I vÄrt arbete avgrÀnsade vi vÄr studie till atthandla om den fria tiden, socialt lÀrande och situationstyrt lÀrande. I arbetet ingÄr enbakgrundsbeskrivning av fritidshemmets framvÀxt och litteraturstudier. HÀr finns en kvalitativundersökning dÀr vi har intervjuat fem yrkesverksamma lÀrare i fritidshem och hur de ser pÄ barnsfria tid, det sociala lÀrande samt det situationsstyrda lÀrande som sker pÄ fritidshemmet. Ur svarenhar vi funnit att lÀrare ser att barnen bör fÄ styra mer över sin egna fria tid men att styrdokumentenlÀgger ett stort ansvar pÄ lÀrarna att ha en stimulerande verksamhet för alla barn.

En undersökning över hur ordet "ansvar" anvÀnts i svensk politik 1991-2013 och den förÀndring ordet genomgÄtt i avsende pÄ argumentativ funktionalitet under Fredrik Reinfeldts tid som statsminister..

Sveriges fackfo?rbund har sedan 2000-talet fo?rlorat medlemmar och allma?nhetens syn pa? fackfo?rbund a?r att de har fo?rlegade arbetssa?tt. Problematiken fo?r fackfo?rbunden a?r att de tvingas fo?ra?ndra sitt arbetssa?tt fo?r att vinna tillbaka medlemmar. Fo?ra?ndringsprocessen har inneburit att nya strategier kunnat anva?ndas fo?r att sta?rka fo?rbundens roll mot na?ringslivet och arbetsmarknaden.

Corporate Social Responsibility har blivit en allt viktigare del i företags framtidsstrategier. Framförallt riktar sig strategierna bakÄt i ett företags produktionskedja, med miljökrav och arbetsvillkor som frÀmsta fokusomrÄden. Det Àr sÀllan som företagen tittar pÄ vad som hÀnder efter produkten Àr sÄld. Hur pÄverkas samhÀllet av produkten som företaget sÀljer? Alkoholen har blivit ett naturligt inslag i det moderna samhÀllet.

Syfte: Att undersöka hur det kan vara att vÀxa upp med en bror eller syster med diagnosen adhd, hur livssituationen/syskonskapet hanterats, samt hur de har pÄverkats och hur det eventuellt fortsÀtter att pÄverka dem i vuxenlivet. Syftet var Àven att undersöka syskonens upplevelser och behov av socialt stöd under uppvÀxten.FrÄgestÀllningar:? Vilka upplevelser finns hos personer som vuxit upp med ett syskon med adhd?? Hur upplever syskon att de har pÄverkats av att vÀxa upp med en bror eller syster med adhd?? Hur har syskonskapet hanterats?? I vilken utstrÀckning finns det behov av socialt stöd under uppvÀxten för syskon till barn med adhd?Metod: Studien Àr kvalitativ och bygger pÄ intervjuer med Ätta personer som vuxit upp med ett eller flera syskon med diagnosen adhd. Intervjupersonerna bestÄr av bÄde kvinnor och mÀn i Äldrarna 17- 29 Är. Resultat: Resultatet visade att samtliga syskon upplevt att syskonrelationen och familjesituationen innehÄllit mycket brÄk som enligt intervjupersonerna var mer Àn vanligt syskonbrÄk.

Antalet sociala företag har ökat pÄ senare Är och att som företag kombinera en inkomstdrivande verksamhet med huvudsyftet att angripa ett samhÀllsproblem har dÀrmed blivit en allt vanligare företeelse. Med utgÄngspunkt ur tidigare forskning presenteras i denna uppsats en analysmodell som har för avsikt att beskriva den process som en social entreprenör genomgÄr dÄ denne identifierar en möjlighet till socialt entreprenörskap. Denna modell beskriver identifierandeprocessen i tre faser; Före identifierandet, Identifierande samt UtvÀrdering av en möjlighet till socialt entreprenörskap. De empiriska resultaten frÄn de intervjuer som genomförts med sex sociala entreprenörer visar att analysmodellen pÄ ett övergripande sÀtt beskriver identifierandeprocessen. Analysen visar Àven att marknaden, som tidigare inte diskuterats i stor utstrÀckning inom forskningslitteratur, kan utgöra en avgörande kÀlla för den sociala entreprenörens identifierande av en möjlighet till socialt entreprenörskap..